Studiens syfte är att undersöka vilka tolknings- och handlingsutrymme förskolans styrdokument ger förskollärare, i relation till förskolans uppdrag samt de nationella målen och riktlinjerna i läroplanstexterna och hur detta har förändrats över tid. Teoretiskt perspektiv för studien är läroplansteori samt metodval är en mixad metod mellan kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visar på förskjutningar/förändringar i olika tabeller, med en antydan om förskolans ytterligare närmande skolans utbildningskontext med ökad frekvens av begrepp såsom kunskap, undervisning och kvalitetsutveckling. Resultatet i våra kvantitativa tabeller visar i relation till studiens kvalitativa innehållsanalyser, att läroplanstexternas formuleringar riktar sig mer tydligt mot förskollärares ansvar och ökade krav - att arbeta medvetet samt med ämnesdidaktiska kunskaper, för att nå god kvalitet i förskolan. Där ett tydligare formulerat läroplansinnehåll ger ett förstärkt pedagogiskt utbildningsuppdrag. Slutsatser som kan dras är att förskollärarens tolknings- och handlingsutrymme kan både begränsas och/eller möjliggöras beroende på (ämnes)didaktiska ställningstaganden och pedagogical content knowledge (pedagogisk ämnes- och innehållskunskap).

Denna studie syftar till att belysa hur några förskollärare ser på begreppet undervisning och koppla detta till rådande styrdokument. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare har genomförts och data har bearbetats med kvalitativ innehållsanalys och analyserats med hjälp av läroplansteori. Resultatet pekar mot två teman som utgör både förskollärarnas transformering av undervisningsbegreppet utifrån deras egna praktiker men samtidigt deras negativa inställning till begreppet och deras syn på det som ett krav från den statliga nivån. Med detta i åtanke förstår vi att undervisningsbegreppet ännu inte har tagits emot i förskolan, vilket är förståeligt då det ännu inte har översatts till att passa i förskolan och framför allt att förskollärarna i studien inte har fått formulera sig kring vad begreppet betyder för dem tidigare. Vår slutsats är därför att förskollärare behöver få formulera sig kring vad undervisning är för dem samt att fortbildning behövs om undervisningsbegreppet ska kunna implementeras i förskolan.

The purpose of this study is to investigate if the integration of ipad as a tool can promote children´s reading development with focus on whether the ipad as a tool for reading aloud to 4-5 yers old can serve the cause. Iused a case study with semi structured interviews and observations.But in order to avoid a staged situation during observation i chose to look at reading aloud at naptome as it is a situation that happen daily. The result of this study points out that the ipad can be a tool for reading development when reading aloud as interaction between children-children and educator-children occurs. All education in the study seemed to have the purpose of using the ipads at naptime but nobody seemed to have really reflected on their purpose since the old tradition of resting at naptime was lingering. They are heading into a world of change.

På vilket sätt vi tar till vara barn i behov av särskilt stöds perspektiv i våra verksamheter är en väsentlig fråga för att kunna skapa inkludeerande lek och lärmiljöer för varje barn. I denna studie har en aktionsforskningsansats använts tillsammans med skattningsmaterialet Early childhood enviroment rating scale - ECERS-metoden under fem samtal med ett arbetslag för att möjliggöra ovanstående arbete.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur fem pedagoger på fem olika förskolor väljer att arbeta för att stärka det svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. Jag vill jämföra pedagogernas olika arbetssätt, och likheter och skillnader kommer att diskuteras. Syftet är också att fokusera på vilket förhållningssätt fem pedagoger har till barns användning av sina modersmål vid inlärning av ett andraspråk och hur pedagogerna ser på betydelsen av barns modersmål när barnen lär sig ett andraspråk. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att pedagogerna har en viktig och betydande roll för barnens tillägnande av ett andraspråk. Resultatet visar även att samtliga förskollärare är överens om att ett välutvecklat modersmål gynnar andraspråksinlärningen och när det gäller användningen av modersmålet i förskolan upplevs det som vanligt och tillåtet. Mina slutsatser av studien är att samtliga förskollärare arbetar väldigt medvetet med språkinlärning och stimulering av språket och att de är engagerade och mycket intresserade av sitt arbete med flerspråkiga barn.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare använder bilder för de yngsta barnens språkinlärning. Genom intervjuer med fyra förskollärare i olika åldrar undersökte jag hur de använder bilder som ett hjälpmedel för de yngsta barnens språkinlärning. Vidare genomförde jag videoobservationer i en barngrupp med åldrarna ett till två år, för att undersöka hur barnen interagerar med bilder. I studiens resultat framkommer förskollärarnas barnsyn, förhållningssätt och arbetssätt för ett arbete med bilder. Således visar det sig att samtliga förskollärare föredrar och ser positivt till att använda bilder som ett hjälpmedel för språkinlärning. Förskollärarna ser bilder som ett kommunikationshjälpmedel för barnen att uttrycka sig både med språklig och icke språklig kommunikation. Det framkommer även att det går att variera användingen stort med bilder i verksamhetens miljö.

Abstrakt Språkstörning är en diagnos som innebär att barnet har en språklig svårighet. Barnet har svårt att förstå vad som sägs, att producera och använda ord för att kunna kommunicera med andra. För att dessa barn ska få en optimal språkutveckling under sin förskoletid behöver de möta stöttande och medvetna pedagoger som utformar verksamheten utefter varje barns individuella behov. Barn med språkstörning har ofta kombinationer av andra diagnoser till exempel ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Syftet med vår studie har varit att bidra till fördjupad kunskap kring vilka insatser som görs för barn inom förskolan som befinner sig i en språkstörning eller på grund av sen språkutveckling riskerar att få diagnosen språkstörning. Studien syftar vidare till att undersöka hur specialpedagoger går tillväga för att stödja barn som befinner sig i en språkstörning i förskolan och vilka konsekvenser språkstörningen får för den enskilda individen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och genomfört sex intervjuer med specialpedagoger.   När vi sammanställt resultatet kom vi fram till att specialpedagogerna är medvetna om vad en språkstörning innebär. Specialpedagogerna kartlägger och handleder pedagogerna för att hitta de bästa strategierna för barnens fortsatta språkutveckling. Beroende på stora barngrupper och vilket bemötande barnet får och om pedagogerna är mottagliga för alternativa arbetssätt skapas möjligheter och hinder i verksamheten. Specialpedagogerna uttrycker att barnen behöver samspela med andra och ingå i en vanlig förskolegrupp för att utveckla sitt språk. Förskolans lärmiljö är barnens arena för lärande och inlärning med andra.

Syftet med uppsatsen är att bidra med kunskap om musikpedagogiskt arbete i förskolan. Specifikt fokus riktas mot förskollärares arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens frågeställningar är:   Hur beskriver förskollärarna sina musikpedagogiska metoder, specifikt i relation till barns andraspråksutveckling?   Vilka fördelar och svårigheter beskriver förskollärarna med att använda musik som pedagogiskt redskap i flerspråkiga barngrupper?   Genom semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare, som arbetar i barngrupper med hög andel flerspråkiga barn, har resultatet visat att förskollärarna arbetar dagligen med musik på olika sätt, exempelvis musiksamlingar och projekt. Förskollärarna är överens om att musikpedagogik har positiva effekter på barns språkutveckling samt är ett stöd i andraspråksutvecklingen. Musikens melodier och rytmer gör det roligare för barnen att möta det nya språket och genom konkreta material stimulerar förskollärarna barnens språkförståelse. Förskollärarna lyfter framförallt sång, vilket beskrivs som ett redskap för att utveckla ordförråd, ordförståelse och uttal.    De är även överens om att musikpedagogiska aktiviteter skapar gemenskap, glädje och trygghet i en flerspråkig barngrupp. Det musikpedagogiska arbetet väcker barnens lust att lära och är ett tillfälle för barnen att mötas och kommunicera, oavsett modersmål. De svårigheter som framträder i resultatet berör förskollärarens didaktiska och pedagogiska förmåga, genom att förskollärarens engagemang, kunskap och tålamod lyfts som viktiga egenskaper i det musikpedagogiska arbetet.

No description available.

I have through qualitative interviews and analysis of previous research in the area searched answers to what tablets are used for in preschools and the reason why they are used in this way. In addition, it examines the similarities and differences there are in how teachers and children describe the use of the tool in preschool. The study is also looking for answers on whether and how the plates are used to develop children's scientific knowledge. There are six teachers and 14 children's statement that forms the basis for the analysis. The results indicate that tablets are used for two purposes. Partly in an educational purpose for different ways to live up to pre-school's mission which is attributed to the business through the preschool curriculum (Skolverket, 2010). In addition, the tablets even are used as an entertainment medium where children play in the application programs, called apps. Results show that what affects how tablets are used in the nursery, and for what purpose, seems to lie in teachers' interest, time and skills in the subject. Educators and children's statements about the use may be related to each other but the interviews show that they value different emphases. The study also shows that the use of tablets to develop children's scientific knowledge is very marginal.