Denna studies syfte är att bidra med kunskap om hållbar utveckling och vilka möten för lärande för hållbar utveckling odling i förskolan kan skapa. Vi undrar därmed vilket görande förskollärare beskriver att barn ägnar sig åt. Som teoretisk utgångspunkt används Deweys teori om lärande. I studien medverkar fem förskollärare som kontinuerligt arbetar med odling på sin förskola. Kvalitativ metod och intervju har använts i form av enskilda intervjuer. I resultatet framkommer det att odling kan bli en mötesplats för lärande för hållbar utveckling. Genom olika odlingsaktiviteter som exempelvis att vattna, räkna humlor och kompostera mat fann vi att odling kan kopplas till de tre dimensionerna av lärande för hållbar utveckling; social, ekonomisk och ekologisk.

Med ett utvecklat samhälle som vi har idag kan man säga att teknologin är en del av människans liv då digital teknik utvecklas allt mer och tillämpas i större utsträckning. Tillkomsten av digitalteknik har främjat bland annat människans sociala utveckling och har fått större utrymme inom utbildningssektorn, såsom i förskolan. Det anges i förskolans läroplan (Lpfö18) att barn ska ges möjlighet att använda digitala verktyg för att inhämta kunskap och utveckla sitt lärande. Tidigare forskning beskriver hur digitala verktyg kan bland annat främja barns språkutveckling och pedagogernas roll som vägledning och guidning för att stimulera barns språkutveckling i relation till användningen av digitala verktyg. I och med detta är det av vikt att man som pedagog har ett bakomliggande syfte när digitala verktyg används. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärarens arbete med digitala verktyg för att främja barnens språk samt förskollärarnas inställning till och upplevelser kring detta arbete. En kvalitativ forskningsmetod har använts i denna studie där datainsamlingen sker i form av intervjuer. Totalt har fem förskollärare från fyra olika förskolor blivit intervjuade. Intervjuformen som används var semistrukturerad, vilket innebär att intervjufrågorna var formulerade i förväg, dock ställdes även följdfrågor beroende på informanternas svar för att få en djupare förståelse. Resultatet visade sig i arbetet med digitala verktyg som ett språkutvecklande verktyg att förskollärarna använder framförallt av lärplattor samt har ett samarbete med vårdnadshavare. Dessutom använder förskollärarna även andra digitala verktyg för att främja barnens språk och kommunikation. En av de möjligheterna som förskollärarna upplever i arbetet med digitala verktyg är att digitala verktyg kan väcka barnens intresse för språk. Förskollärarna ser att det är viktigt att vara närvarande och ha ett lärandesyfte när digitala verktyg kommer till användning. Även lyfts det fram det digitala och det analoga arbetet kompletterar varandra och blandning av detta erbjuder en variationsrik undervisning och att barnen får in olika vinklar av hur man kan utveckla språket. Förskollärarna upplever att det finns utmaningar i arbetet med digitala verktyg som ett språkstödjande verktyg, vilket är att kunna hålla sig uppdaterad i tekniken, kritisk granska applikationerna, bemöta vårdnadshavarens respons samt kollegialt arbete. Förskollärarna anger att digital kompetens är viktig och att kollegialt arbetet är av betydelse för att utveckla den digitala kompetensen.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare talar om hur de ser på barns intressen i förhållande till undervisningen, samt vilka faktorer de anser påverkar deras förutsättningar till att planera och utföra undervisning i verksamheten. Detta är relevant för förskolläraryrket eftersom det enligt förskolans läroplan (Lpfö18) är förskolläraren som ansvarar för den pedagogiska undervisningen i förskolan, och att det ska styras av barns intressen. Samtidigt möter förskollärarna olika faktorer som kan påverka tiden till planering och reflektion. Fem förskollärare har intervjuats och empirin har sedan analyserats utifrån Gert Biestas teori om undervisning samt Jonas Aspelins teori om relationell pedagogik. Resultatet visar, liksom tidigare forskning, att förskollärare talar om barns intressen som centralt för deras undervisning, men att det samtidigt finns andra faktorer som väger in och begränsar detta. Resultatet visar även på att relationer och trygghet ses som en grundläggande förutsättning för huruvida planerings- och reflektionstid samt undervisning utifrån läroplansmålen blir av. Nyckelord: Barns intressen, förskolan, förskollärare, läroplan, planeringstid, reflektionstid, trygghet

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare upplever att barn kan ges inflytande och delaktighet i arbetet med digitala verktyg. Vi vill även undersöka hur förskollärare och barnskötare upplever att de digitala verktygen kan bidra till ett samspel i förskolan. Vi vill med vår studie kunna bidra till mer kunskap om detta.  Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie där vi vill undersöka hur pedagoger på förskolor ser på arbetet kring inflytande och delaktighet i arbetet med digitala verktyg. Studien har genomförts genom telefon- och zoomintervjuer.  Studiens resultat och analyser utgår ifrån den sociokulturella teorin och tidigare forskning. Resultaten av studien visar att pedagogerna i studien har stor ambition och förståelse för vikten av undervisning kring digitala verktyg, tillgänglighet och att ge barnen inflytande och delaktighet i sitt arbete med digitala verktyg samt socialt samspel. Studien visar på att de digitala verktygen kan leda till samspel, bland att genom att utforska tillsammans och i nya konstellationer bland barnen. Studien visar på att pedagoger upplever de digitala verktygen som ett neutralt arbetsverktyg som öppnar upp för samspel, utforskande och lärande.

Syftet med studien är att genom analys av intervjuer med rektorer, förskollärare och specialpedagoger utröna vilka förväntningar som finns på specialpedagogens yrkesroll inom ramen för förskolans verksamhet. Följande frågeställningar har undersökts: Vilka förväntningar har rektorer, förskollärare och specialpedagoger på specialpedagogens samverkande yrkesagerande i förskolans verksamhet?   Studiens empiriska material består av sju intervjuer, därav med två rektorer, tre förskollärare och två specialpedagoger. Det empiriska materialet har analyserats dels utifrån tidigare forskning, dels utifrån studiens teoretiska utgångspunkter, det interaktionistiska perspektivet och det relationella perspektivet.   I resultatdiskussionen diskuteras de resultat som framkommit i studien. Studiens resultat visar att specialpedagogens yrkesroll i förskolan ser olika ut beroende på vilken yrkesprofession som intervjuats.  Det framkommer i resultat att förskollärare är mer osäkra på sina förväntningar på en specialpedagog medan rektorer och specialpedagoger är mer tydliga i sina förväntningar på specialpedagogens yrkesroll. Ett exempel på en sådan förväntning är specialpedagogens roll i samverkan mellan förskolans olika aktörer och yrkesrollens uppdrag att utveckla förskolans undervisning.

Uppsatsens syfte var att undersöka pedagogers uppfattning om teknik och hur de arbetar med både analog och digital teknik i verksamheten. Samt hur deras syn och förhållande till teknik påverkar hur de undervisar i teknik och vad eventuella skillnader kan bero på. Studien har två olika delstudier, en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie, som tillsammans besvarade syftet. Barn ska få en likvärdig utbildning oavsett förskola och pedagoger behöver ha en positiv attityd gällande teknik och digitala verktyg för att detta ska kunna ske. För att en pedagog ska kunna undervisa i teknik krävs det att personen har positiv attityd, kunskaper och självförtroende för sin undervisning. Det finns faktorer som hindrar deras arbete med teknik, dessa är bland annat bristande kunskaper och vårdnadshavares åsikter. Till hjälp i vår analys och diskussion utgår vi från en attitydmodell, självförtroende och väg-målteori, där pedagogerna ska vara effektiva ledare. Studiens resultat visade på att de flesta av de svarande hade tillräckligt med kunskaper inom teknik för att kunna undervisa i det men att alla undervisade på olika sätt och saker. Vi fann att lagstiftningar som exempelvis GDPR kan vara en hindrande faktor i teknikarbetet på förskolorna. Viktigt verkar också vara att bli erbjuden vidareutbildning för att kunna få bättre kunskaper och självförtroende och därmed kunna erbjuda en varierad teknikundervisning. Slutligen upptäcktes att man med fördel kan undersöka den analoga och digitala tekniken var för sig. Vår studie utgick från pedagogers egna uppfattningar om ämnet teknik och vi skulle tycka att det vore intressant i fortsatta studier att undersöka deras faktiska agerande. Att med etnografiska studier undersöka om de agerar på samma sätt som de själva upplever att de gör i teknikundervisning.

Det övergripande syftet med den här studien är att utifrån ett fenomenografiskt perspektiv bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar digitala verktyg i förskolan. Studien undersöker även hur digitala verktyg används och vilka begränsningar som finns. För att kunna genomföra studien används semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. Studien genomförs i en mindre kommun med sex förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi. Det gör att fokus i den här studien är att se till förskollärares uppfattning och erfarande i samband med användandet. I studien ställs frågan om hur förskollärare använder digitala verktyg i förskolan. Där visar resultatet att merparten av respondenterna använder digitala verktyg på ett systematiskt sätt. Däremot visar resultatet att några av förskollärarna anser att de digitala verktygen är problematiska att använda. En av frågeställningarna i studien är vilka begränsningar som förskollärarna ser med användandet av digitala verktyg. Resultatet visar att förskollärares erfarenhet och inställning påverkar användandet av digitala verktyg. Studien visar även att det kollegiala lärandet är viktigt för att kunna genomföra digitaliseringsmålen i läroplanen. I resultatet presenteras begränsningar som förskollärarna nämner. Ett område som flera förskollärare påtalar är att kompetens saknas. De tar upp det stora behovet av kompetensutveckling för att kunna följa med i utvecklingen med digitala verktyg.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare arbetar med de estetiska ämnena bild, musik, dans och drama. Vi ville även ta reda på deras uppfattningar av arbetet och om deras erfarenheter hade någon påverkan på arbetssättet. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som skickades ut till respondenterna via mail. Resultatet visade att förskollärarna undervisar om, i, med och genom de olika estetiska ämnena, men att det varierar. Det framgår också att undervisning kring ämnet musik prioriteras och det som visade sig vara minst förekommande är undervisning kring ämnet dans. Det visade sig både i tidigare forskning och i resultatet av vår studie att förskolepersonal önskar ytterligare utbildning inom de estetiska ämnena och att den nuvarande förskollärarutbildningen saknar viktiga delar inom området. Slutsatsen vi dragit av vår studie är att det behövs en upplevelsebaserad vidareutbildning inom de estetiska ämnena, för såväl förskollärarstudenter som för verksamma förskollärare. Vidareutbildningen bör syfta till att praktiskt få ta del av lärandesituationer utifrån ett barnperspektiv, detta för att få en så stor förståelse som möjligt för barns olika inlärningssätt.

The purpose of this study is to contribute to more knowledge about technology teaching containing technical systems where verbs are used as a teaching method. The methods used in the study were action research, interviews and observations. In the action research the four preschool teachers who participated have been interviewed, passively observed and given feedback on what they have seen. The results show that the children have knowledge of technical systems and that there is an interest in, among other things, the electrical system. In the observations, the children showed their technical knowledge of how the technical objects like flashlight, speakers and radio, worked by pressing the buttons. Verbs as a teaching method enabled a broader exploration of the technical objects, with the help of the verbs the children knew what was expected of them. In the observation, the children showed through body language that they listened and were interested. This was seen by both the preschool teachers and us researchers as the children leaned forward, crawled on the table and sat on their knees when, for example, the objects were introduced. They also sought help from each other and the researchers during the activities to develop their understanding of the technical objects. / Syftet med denna studie är att bidra till mer kunskap om teknikundervisning som innehållertekniska system där verb används som undervisningsmetod. Metoderna som användes i studienvar aktionsforskning, intervjuer och observationer. I aktionsforskningen har de fyra förskollärarna som deltagit intervjuats och passivt observerat en aktivitet utförd av oss forskare med sexdeltagande barn och gett feedback om vad de har sett. Resultaten visar att barnen har kunskapom tekniska system som existerar i deras tid och att det finns ett intresse för bland annat detelektriska systemet. I observationerna visade barnen sin tekniska kunskap om hur de tekniskaföremålen, ficklampor, högtalare och radio, fungerade genom att starta och stänga av dem genom att trycka på knapparna. Enligt pedagogerna kan verb som undervisningsmetod möjliggöraen bredare utforskning av de tekniska objekten, med hjälp av verben visste barnen vad somförväntades av dem. När forskaren använde verben lysa eller trycka, visste barnen att de skullefå objekten att starta och lysa. Barnen visade i observationen genom kroppsspråk att de lyssnadeoch var intresserade. Det här uppmärksammades av både förskollärarna och av oss forskare dåbarnen lutade sig framåt, kröp på bordet och satt på knä när exempelvis objekten introducerades.De sökte hjälp från varandra och forskarna under aktiviteterna för att utveckla sin förståelse förde tekniska objekten.

Studiens syfte var att synliggöra förskollärares perspektiv på hur flerspråkiga barn kan få stöd i sin språkutveckling i förskolan. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Innehållet i intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet som grundar sig i Lev Vygotskijs tankar om mänskligt samspel och kommunikation. Studiens resultat visar att förskollärare använder olika metoder och arbetssätt för att flerspråkiga barn ska få stöd i sin språkutveckling, öka sitt ordförråd och bli introducerade till nya språk. Slutsatsen är att förskollärare använder flera olika metoder för att gynna barnens språkutveckling, till exempel tecken som stöd, bildstöd kroppsspråk och surfplattor. Arbetet med språkutveckling behöver ske kontinuerligt i förskolans alla vardagliga situationer.