I denna uppsats används Karen Barads agentiska realism som utgångspunkten för ett utforskande om kulturella tillblivelser i förskolan. Syftet är att utforska och problematisera materialiteter och dess betydelse för barns intra-aktiva tillblivelser i en mångkulturell förskolekontext. Frågorna som ställs handlar om de intra-aktioner som förekommer, vilka aktiva agenter som är iblandande i dessa och hur deras performativa kraft verkar. Vidare ställs frågor om vilka samtillblivelser som möjliggörs i de intra-aktioner som uppstår samt hur barns utforskande av kulturella tillblivelser kan förstås som ett diskursivt materiellt fenomen. Intra-aktioner har studerats i en förskoleavdelning med barn mellan 1-3 år. Agentiska snitt har lagts och diffraktiva läsningar gjorts i relation till filmsekvenser, stillbilder och anteckningar. I läsningarna framkommer en mångfald av möjliga tillblivelser för såväl mänsklig som icke-mänsklig materialitet.

Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på och arbetar med att alla barn i förskolan ska få inflytande och delaktighet i utformandet av den fysiska lärandemiljön på avdelningen. Vi har undersökt hur förskollärare tolkar barns delaktighet och inflytande utifrån läroplansuppdraget, hur förskollärare arbetar med barns inflytande och delaktighet i relation till den fysiska lärandemiljön samt vilka utmaningar och hinder som kan identifieras i det pedagogiska arbetet med barns inflytande och delaktighet på avdelningen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma förskollärare och fem observationer på deras avdelningar. Resultatet visar att inflytande och delaktighet är ett komplext begrepp som har olika tolkningar beroende på vilken barnsyn det betraktas utifrån. Samtliga förskollärare menade emellertid att det är viktigt att ta på sig glasögon som hjälper att förstå hur barn ser sin omvärld. Dokumentation är ett viktigt verktyg för att identifiera det som barnen intresserar sig för i den fysiska lärandemiljön. Studien visade även på att planeringstiden för förskollärarna var begränsad vilket resulterade i ett flertal utmaningar i arbetet med barns inflytande och delaktighet i relation till den fysiska lärandemiljön. En viktig slutsats utifrån studiens resultat är att förskollärarna har som ambition att utgå från barns intressen i det pedagogiska innehållet, men ramfaktorerna begränsar och hindrar deras arbete.

Digitaliseringen har blivit en del av samhället och människors vardag. Det gäller även för barn i förskolan som nu enligt den nya Läroplanen för förskolan, Lpfö 18, ska ges möjlighet att använda digitala verktyg i förskolan. Det påbudet ligger till grund för vår studie där vi har valt att studera förskollärares syn på digitaliseringen i förskolan. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med åtta förskollärare som arbetar med digitala verktyg i förskolan. Intervjuerna har spelats in och transkriberats varpå de har analyserats för att få en fördjupad förståelse. Resultatet av vår studie visar att det finns olika syn och förhållningssätt gentemot det ökade ansvaret att arbeta med digitala verktyg, samt hur det fungerar i praktiken ute i verksamheterna. Vidare fann vi att det finns olika synsätt på hur barn kan ta till sig digitala literacyförmågor, alltså förmågan att hantera digitala verktyg. Vissa av informanterna menar att barn bör ha tillgång till digitala verktyg för att kunna tillägna dessa kunskaper, medan andra påvisar att barn kan få en förståelse för digitalisering genom att öva analog programmering.

The purpose of the study is to illustrate how preschool teachers interpret their assignment on the basis of the curriculum and work with children´s mathematical learning as well as how they follow up and demonstrate each child´s opportunities and difficulties for mathematics. The study also wants to highlight how the preschool class educators feel that the children from preschool have developed their mathematical ability when they start preschool class. The study has been based on a socio-cultural perspective. It demonstrates that the child´s learning takes place in social interactions that gradually lead to changes in a child´s thought and development. The development depends on the interaction with other people and what assets and resources the child possesses, as well as the tools that culture gives the individual to shape their own image of reality. The research method that has been used is a qualitative study with interviews conducted with preschool teachers in the preschool, and preschool class. The results show that the concepts education and teaching are partially implemented in the preschool´s activities. Mathematical teaching takes place, but different interpretations of what and when it is called teaching appear. The preschool class educators interpret from different aspects that there are differences in the preschool children´s mathematical knowledge when they come to preschool class. / Syftet med studien är att belysa hur förskollärarna tolkar sitt uppdrag utifrån läroplanen och arbetar med barnens matematiska lärande samt hur de följer upp och påvisar varje barns möjligheter och svårigheter inför matematik. Studien vill även lyfta hur förskoleklassens pedagoger upplever att barnen från förskolan har utvecklat sin matematiska förmåga när de börjar förskoleklass. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv. Den påvisar att barnets lärande sker i sociala interaktioner som stegvis leder till förändringar i ett barns tanke och utveckling. Utvecklingen beror på samspel med andra människor och vilka tillgångar och resurser barnet besitter, samt de verktyg som kulturen ger individen att forma sin egen bild av verkligheten. Forskningsmetoden som har använts är en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer av förskollärare i förskolan och förskoleklass. Resultatet visar att begreppen utbildning och undervisning till viss del är implementerad i förskolans verksamhet. Det sker en matematisk undervisning men det framkommer olika tolkningar av vad och när det kallas undervisning. Förskoleklassens pedagoger tolkar utifrån olika aspekter att det finns skillnader i förskolebarns matematiska kunskaper när de kommer till förskoleklass.

Studien avser att bidra med kunskap kring vad förskollärare anser om tillämpningen avdigitala verktyg i förskolan. Frågorna som ställs handlar om hur förskollärare ser på attarbetet med digitala verktyg får en större plats än tidigare i enlighet med förskolansläroplan och hur man arbetar för att målen i läroplanen kring digitala verktyg kanuppnås? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats isin utformning av en webbenkät med främst öppna frågeställningar. Studien utgår ifrånett sociokulturellt perspektiv och har en kvalitativ ansats i sin utformning av enwebbenkät med främst öppna frågeställningar. Enkäten skickades ut till 15 förskollärarevarav 13 har besvarat den. Analysen utav den insamlade empirin bygger på en tematiskanalys utifrån digitalisering i förskolan, ett digitalt samhälle och förskollärarens digitalakunskap. Studiens resultat visar att förskollärarens roll och undervisningen i förskolanständigt är under utveckling när det kommer till arbetet med digitala verktyg och digitalkompetens i förskolan. Resultatet visar också på ett ökat intresse för användande avdigitala verktyg men också på tydliga skillnader i åsikter gällande utbildningsinsats ochtid till förfogande beroende på förskollärarens intresse för användning av digitalaverktyg. Det innebär att stödet kollegor emellan och medforskande tillsammans medbarnen är viktiga delar i hur förskollärare arbetar för att bidra till att läroplansmålenuppnås. Studien ger en ökad förståelse för hur viktigt samspelet är mellan de somarbetar i förskolan utifrån krav på digital kompetens.

Nyinvandrade och barn med okänd bakgrund utgör 4,5 % av antalet inskrivna barn i den svenska förskolan. I förskolans uppdrag står det skrivet att varje barn ska främjas i utvecklingen av sin kulturella identitet. De ska även förstå betydenheten av att leva i ett samhälle präglat av mångfald. Uppdraget i förskolans läroplan kan upplevas som komplext, då en tydlig vägledning saknas om hur arbetet ska realiseras. Vår studie ämnar därför undersöka förskollärares pedagogiska förhållningssätt och arbetet med kulturell mångfald utifrån läroplanens mål och riktlinjer. En konkretisering av syftet mynnade ut i två frågeställningar; hur beskriver förskollärare sitt pedagogiska förhållningssätt i arbetet med kulturell mångfald, och hur förklarar förskollärare hur de realiserar läroplanens mål och riktlinjer kring kulturell mångfald i praktiken. För att besvara syftet har vi antagit en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som intervjuteknik. Urvalet består av fem förskollärare som är valda utifrån ett subjektivt urval. Studiens teoretiska ramverk är pedagogiskt förhållningssätt och interkulturellt förhållningssätt som har använts i analysen av empirin, genom en innehållsanalys. Även läroplanen för förskolan tillämpades som analysverktyg för att kunna jämföra förskollärarnas intervjusvar i relation till läroplanen. Resultatet visar att förskollärarna förhåller sig öppna till kulturell mångfald och arbetar för en likvärdig förskola utifrån läroplanens mål och riktlinjer.

The work with children's integrity has become increasingly relevant in recent years. Despite this, there is very little research on the subject. Children's integrity is an important area to work with in the preschool's activities and a rewarding work can be done with the childrens book as a starting point and tool. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how notions of children's integrity are expressed in selected children's books for 30 years and how it can affect the choice of books in preschool. The method used in this study is discourse analysis on children's books. The selected children's books extends from the years 1992 to 2020. Results for each category are presented and the categories shed light on how the discourse on children and children's integrity has changed, children as existing or future actors. Which description of children's integrity is constructed based on the various integrityboundaries. And what a description of children's different strategies to protect their integrity and the reception of the environment. The main result of this study is that the discourse on children's integrity can be seen, based on the selected children's books, has changed and developed positively over time.

Biologi är ett stort ämne i naturvetenskap där läran om människokroppen inkluderas. Men på vilket sätt får barnen i förskolan lära sig om människokroppen? En viktig kompetens att få vetskap om i förskolan är människokroppens funktion för att må bra som människa. Syftet med studien är att belysa förskollärares erfarenheter av och syn på att främja barns lärande om och med kroppen genom fysisk rörelse. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare deltog från en kommun i Mellansverige. Resultatet i studien visar att förskollärare arbetar med människokroppen i olika aktiviteter med barnen genom deras intresse och frågor. Att redogöra för hur kroppen fungerar i olika aktiviteter är svårt anser förskollärarna. De arbetar för att synliggöra glädjen som den fysiska rörelsen medför. Utifrån studiens resultat och slutsatser framkommer det att förskollärarna anser vad betydelsefullt arbete med människokroppen är då den finns med oss hela livet. Förskollärarna anser även att genom rörelse får barnen utforska omvärlden där de berikas med nya erfarenheter. Implikationer för verksamheten blir att redan i förskolan berika barnen med kunskap om vad som behövs för att gynna människans mående. Arbetet handlar om att hitta rörelseglädje, bevara nyfikenheten och skapa förutsättningar för alla barn att kunna ta del av upplevelser genom utforskandet tillsammans.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning i förskolan. Mer specifikt intresserar vi oss för hur förskollärare arbetar med undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Följande frågeställningar har bearbetats för att besvara studiens syfte: Hur beskriver förskollärare sitt förhållningssätt till undervisning? Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder i sin undervisning för att främja barns utveckling och lärande? Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sex förskollärare från fyra olika förskolor. I resultatet beskriver förskollärarna hur de tar hänsyn och förhåller sig till undervisningen för att främja barns lärande och utveckling, vidare framkommer förskollärarnas syn på undervisning i förskolan och barns delaktighet i undervisningen. I resultatet framkommer även strategier som förskollärare använder sig av i sin undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Dessa är dokumentation, växlingen mellan spontana och planerade moment, temaarbete och att utgå från barns olika förutsättningar.

Vi har i vår studie undersökt vad som förväntas av specialpedagogens arbete som kvalificerad samtalspartner i förskolan samt undersökt förskollärares olika erfarenheter av specialpedagogisk handledning. Begreppet handledning diskuteras i stort för att sedan smalnas av och koncentreras på specialpedagogisk rådgivning och att vara en kvalificerad samtalspartner. Studien syftar till en ökad förståelse för vad specialpedagogisk handledning består av och komplexiteten i handledningsuppdraget.Det empiriska materialet består av nio inspelade intervjuer från förskollärare verksamma inom förskolan. Resultat består av fem teman; Att bli sedd och känna trygghet, Att bolla idéer, Att få ledning, Att få tid och Risken med råd. Utifrån tidigare forskning och empiri skapade vi en modell för att tydliggöra strategier i specialpedagogisk handledning. Med hjälp av vår specialpedagogiska handledningstriangel anser vi att specialpedagogen får ett praktiskt verktyg för specialpedagogisk handledning. Den specialpedagogiska handledningstriangeln kan därför ses som en modell och verktyg i arbetet för att säkerställa kompetensutveckling. Där pedagogers förväntningar och erfarenheten utgör grunden och specialpedagogens kompetens tillsammans bidrar till lärande som gynnar förskolans verksamhet. Slutsatserna är att pedagoger behöver känna sig trygga både i sin egen yrkesroll samt i sitt arbetslag. De behöver kontinuerlig handledning i grupp för att stärkas i sin yrkesroll och sitt arbetslag. Den specialpedagogiska handledningen bidrar då till att pedagoger vågar och kan omsätta de kunskaper och det lärande de fått i handledningen till sin yrkespraktik. Detta är av största vikt för att kunna tillgodogöra sig och omsätta kunskap och strategier för verksamhetens fortsatta utveckling. / The purpose of our essay is to examine what is expected of SENCOs´ to work as a qualified dialogue partner in preschool and to analyze the different preschool teachers' experiences of SENCOs´ guidance. The concept of pedagogical consultation is largely discussed and then narrowed down and concentrated on special educational counselling as well as qualified dialogue partners. This is to provide an understanding of what SENCOs´ consultation consists of and to give a picture of the complexity of the consultation assignment. The empirical material consists of recordings from nine interviews from preschool teachers working within the preschool. Our results consist of five themes; To be seen and feel secure, Feedback, To receive guidance, Time and Risk with advice. Based on previous research and empiricism, we created a model to clarify strategies in SENCOs´ consultation. With help from our Special Educational Tutorial Triangle, we believe that SENCOs´ gets a practical tool for special educational guidance. The Special Educational Tutorial Triangle can therefore be a model for SENCOs´ and a tool in their work to ensure development for preschool teachers. Where preschool teachers' expectations and experience form the foundation and SENCOs´ competence together form learning that benefits the preschool activities. Our conclusions are that the preschool teachers need to feel secure both in their own professional role and in their work team. They need continuous consultation in groups to strengthen their professional role as well as the team. The Special Educational Tutorial Triangle then contribute to preschool teachers’ ability to use their knowledge and learning they have gained into their work experience. This is of the utmost importance in order to be able to utilize and translate knowledge and strategies in order to develop the preschool organisation.