The aim of this essay is to examine the view the authors of the articles and the teachers have on the topic mathematics and what discourses can compromise the teacher’s point of view and therefore compromise the children’s mathematical self-concept by examining the discourses within the journal Förskolan through a qualitative discourse analysis. I am aiming to highlight what sort of discourses the journal is recreating and thus the preschool teachers bring into the preschool. This is to highlight that the mathematical discourses are a problem and why they can affect the children’s mathematical self-concept. I analyzed the material by using the two perspectives: social constructionism and post-modernism. I am also using Foucault’s discourse concept, Laclau’s subjectivity concept and antagonism concept. The empirical data consist of four articles written by different journalist’s and was published in the journal Förskolan during the year 2016. I conducted a discourse analysis on the four articles and concluded that there were three different discourses embedded in the articles. The three discourses proposed an assumption that Math and numbers are the same thing, that children are competent and teachers incompetent. The result of the analysis is that there existed mathematical discourses inside the journal Förskolan but only two of them will reach the children. Those two discourses are that math and numbers are the same thing and the discourse the incompetent mathematician. I believe this is because these two discourses have a long history inside the Swedish education system and therefor gets recreated by the teachers that have already been affected by the discourses. That leads to all the new students and children going through interpellation by the mathematical discourses.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra den naturvetenskapliga kommunikationens karaktär i interaktionen mellan förskollärare och barn. I bakgrunden beskrivs naturvetenskapens innebörd i förskolan samt betydelsen av förskollärares kompetens och förhållningssätt för barns naturvetenskapliga lärande. Det framgår även vilken funktion kommunikation och interaktion har för barns lärande samt vilken roll språket spelar i barns förståelse för naturvetenskap. I en redogörelse för det sociokulturella perspektivet beskrivs studiens teoretiska ramverk.   Studien genomfördes på två olika förskolor där videoobservation tillämpades för att samla in datamaterial om den verbala- såväl som icke-verbala kommunikationen mellan förskollärare och barn. Datamaterialet transkriberades och analyserades med hjälp av centrala begrepp inom det sociokulturella perspektivet, samt med visst stöd från konversations- och samtalsanalys.   I studiens resultat framgår att den verbala kommunikationen tog mest plats i interaktionen mellan förskollärare och barn, därmed var språket den medierande artefakt som användes mest i den naturvetenskapliga kommunikationen. Det förekom även mediering med hjälp av materiella artefakter, främst olika typer av bilder. Det synliggjordes att den språkliga medieringen till stor del bestod av att förskollärarna ställde frågor och barnen svarade.

Syftet med studien är att undersöka hur 18 barn ser på inflytande ur deras perspektiv i förskolan. I studien används en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att barnen relaterar sitt inflytande som mest i den fria leken. Barnen i studien verkar förvänta sig att pedagogerna ska lyssna mer, se från deras perspektiv och vara närvarande. Slutsatsen visar, genom barns uppfattningar, att pedagogers förhållningssätt är viktig för barns möjligheter till inflytande.

Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra hur förskollärare väljer litteratur samt appar till avdelningarna utifrån deras ålder och inriktning. För att få svar på mina frågeställningar och mitt syfte använder jag mig utav intervjuer på två olika förskolor. Ena förskolan har mycket fokus på språk och litteratur, därifrån intervjuar jag tre förskollärare från tre olika avdelningar. Den andra förskolan har mer fokus på digitalisering och olika digitala verktyg, därifrån intervjuar jag två förskollärare från den yngsta samt den äldsta avdelningen. Val utav böcker och val utav appar hanteras på ungefär liknande sätt på samma avdelning men det kan skilja en del förskolorna emellan. Framför allt skiljer det sig vid planering samt barnens inflytande. Även antalet böcker och appar har betydelse för barnens lärande och samspel anser pedagogerna. / The purpose of this study is to find out and compare how preschool-teachers choose literature and appendices to the departments based on their age and orientation. To answer my questions and my purpose, I use interviews in two different preschools. One preschool has a lot of focus on language and literature, from which I interview three preschool teachers from three different departments. The second preschool has more focus on digitization and various digital tools, from which I interview two preschool-teachers from the youngest as well as the oldest department. Choices of books and choices of apps are handled in a similar manner in the same department, but it may differentiate between preschools. It differs in planning and the influence of the children. According to the preschool-teachers, the quantity of books and apps have a big influence on the children’s learning and interaction.

Sammanfattning Studien syftade till att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter och förhåller sig till ämnet mänsklig fortplantning. Totalt tre olika förskolor och tio pedagoger var med och deltog i studien. För att kunna ta del av pedagogers förhållningssätt och hur de arbetade så användes kvalitativa semistruktuerade intervjuer som metod och för att jämföra pedagogernas svar med vad som står skrivet i barnböcker, så användes även textanalys som metod. Undersökningen tar upp vilka förklaringsmodeller och begrepp som pedagogerna använder samt vilka material som de använder sig utav för att ge barnen en förståelse om mänsklig fortplantning. Det visade sig att pedagoger inte upplever att mänsklig reproduktion är ett obekvämt eller genant ämne att samtala med barnen om, dock visade resultatet att det fanns olika hinder med att jobba med den mänskliga fortplantningen i förskolan. Pedagogerna menade att det kan finnas olika svårigheter med att ta upp detta ämne med barnen då det kan finnas föräldrar som kan ha starka åsikter huruvida deras barn ska få denna kunskap eller inte. Andra svårigheter som pedagogerna nämnde var om det eventuellt fanns barn med samkönade föräldrar eller om det fanns barn från annan kultur som försvårar arbetet med detta ämne. I resultatet framkommer det också att pedagogerna tycker att det finns bra böcker som behandlar ämnet och som blir en hjälp och ett verktyg att förklara för barnen hur fortplantning går till. / Abstract The aim of the study was to investigate how preschool teachers deal with and relate to the topic of human reproduction. In total, there was three different preschools and ten preschool teachers who participated in this study. To be able to take part of the preschool teachers approach and how they are working, semi-structured interviews was used as a method. To compare the preschool teachers answers with what was written in children’s book, a text analysis was also used as a method. The survey addresses the explanatory models and concepts that the preschool teachers use and what materials they use to give the children an understanding of human reproduction. It turned out that preschool teachers do not perceive that human reproduction is an inconvenient or embarrassing subject to talk with the children about. However, the result showed that they experienced various obstacles to working with human reproduction in preschool. The preschool teachers stated that there may be different difficulties in addressing this topic with the children as there may be parents who can have strong opinions about whether or not their children should have this knowledge. Other difficulties mentioned by the pedagogues were if there were any children with same-sex parents or if there were children from another culture that complicates the work on this subject. In the result, it also appears that the pedagogues think that there are good books that deal with the subject, which will be a help and a tool to explain to the children how reproduction works.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur några pedagoger säger sig arbeta med barnets första möte med förskolan. Jag vill se på hur dessa pedagoger säger sig arbeta med att barnen ska få en god anknytning till pedagogerna och hur de gör för att barnet ska få en trygg inskolningsperiod och vistelse i förskolan. Frågeställning: Vad säger pedagogerna om begreppen anknytning och trygghet? Hur säger sig pedagogerna arbeta med anknytning och trygghet under inskolningen?

I denna studie behandlas problemområdet konflikthantering mellan barn i förskolan. Syftet med studien är att belysa hur pedagoger väljer att hantera konflikter mellan barn i förskolan samt att se vilka strategier pedagogerna använder sig av. Vi vill även ta reda på hur stor betydelse det verbala språket har i arbetet kring konflikthantering. I studien använder vi oss av kvalitativ metod där vi intervjuade pedagoger och observerade i barngrupperna, därefter kopplade vi ihop observationerna och intervjusvaren till den litteratur och forskning som vi har funnit relevant till vår undersökning. Det resultatet vi fått fram visar på att våra teorier kan förenas med vår empiri. Utifrån vår studie kan vi dra slutsatsen att i de flesta fall försöker pedagogerna hantera konflikter på ett konstruktivt sätt, det vill säga att de ser barnen som kompetenta och försöker finnas till som stöd för barns konflikthantering. Dock har även vårt resultat visat att pedagoger vid tillfällen har svårigheter med konflikthantering men att målet och strävan är att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt. Barn bär då med sig den erfarenhet som de erövrat till kommande situationer där barnen ställs inför konflikthantering.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas syn på flerspråkiga barns språkutveckling i yngre åldrar i förskolan. I studien har vi utgått från följande frågeställningar: Vilken syn förskollärare har om strategier som används vid flerspråkiga barns språkutveckling? Hur använder förskollärare miljön för att utveckla flerspråkiga barns språk?   I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollärare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde använda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnå vårt syfte och få svar på våra frågeställningar. Denna metod lämpar sig för vår studie då vi vill undersöka förskollärarnas syn på vårt syfte. Vår studie genomsyras av sociokulturellt perspektiv.   Det vi har kommit fram till är att förskollärarna tycker att flerspråkiga barns språkutveckling är lika komplex som de enspråkigas. Den är beroende av olika faktorer såsom förskollärarnas kompetens, miljön, hem och barns begåvning. Förskollärarna tycker inte att de skiljer sig från de andra förskolorna i sitt arbetssätt, bemötande och material som de använder på sina förskolor. Fast de tillämpar sitt arbetssätt och sin miljö till den barngrupp de har. De anser att de flerspråkiga barn som har goda kunskaper i sitt modersmål är lika duktiga på svenska.

Syftet med denna studie   var att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med språkutveckling   för flerspråkiga barn. I vår studie utgick vi ifrån två frågeställningar som   var följande: Hur arbetar förskollärarna för att förbättra förutsättningar   för flerspråkiga barns språkutveckling? Vilken betydelse har hem- och   förskolemiljön för flerspråkiga barns språkutveckling? Till vår studie använde   vi oss av kvalitativa intervjuer för att få möjlighet till utvidgade svar på frågeställningarna.   Vi intervjuade åtta förskollärare som arbetar i olika förskolor, tre av de var   flerspråkiga. I resultatet kom vi fram till att samtliga förskollärare   arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barns språkutveckling.   De förskollärare som hade en stor arbetserfarenhet visade sig ha bättre kunskaper   i arbete med flerspråkiga barn jämfört med de andra. Förskollärarna påpekade   att barn är olika och tar till sig språk på olika sätt. Modersmålet har en   stor betydelse vid inlärning av det svenska språket för flerspråkiga barn. Det   finns flera orsaker till varför  ett   barn utvecklas olika bra språkligt; det kan bland annat vara den stimulans   han/hon får från hemmet, vilka barnet umgås med samt de resurser som finns   tillgängliga på förskolan.