Denna kvalitativa studie syftar till att synliggöra hur dramapraktiserande pedagoger i förskolan ser på relationen mellan drama och förskolans läroplan. Uppsatsen utgår från följande forskningsfrågor: Vilka är dramapraktikernas upplevelser av svårigheter, möjligheter och utmaningar som finns inom drama utifrån läroplanens skrivning om uppdrag och värdegrund? Vilka är dramapraktikernas upplevelser av svårigheter, möjligheter och utmaningar som finns inom drama beträffande mål, riktlinjer och dokumentation som det skrivs fram i läroplanen? Fokussamtal med fyra dramapraktiker i förskolan har genomförts för att undersöka deras upplevelser av vilka svårigheter, möjligheter och utmaningar som finns inom drama utifrån läroplanen. Av de omständigheter som påverkar förutsättningarna för drama i förskolan och som framträder när resultaten tolkas märks följande: Dramaämnet beskrivs mycket kortfattat i läroplanen och hamnar i skymundan av teoretiska naturvetenskapliga discipliner. Det är svårt att mäta resultat och sätta upp förutbestämda mål i skapande dramatiserande verksamhet. Det finns svårigheter med att dokumentera drama, då det av den som leder dramatiseringen krävs stor närvaro och ett nära deltagande. Resultaten diskuteras utifrån onto-epistemologisk teori, med ett särskilt fokus på pedagogisk dokumentation.

Syftet med studien var att undersöka lekens förutsättningar i förskolan samt pedagogers uppfattningar om detta. Studien har genomförts med en induktiv ansats och med kvalitativa observationer och intervjuer har pedagogers förhållningssätt och uppfattningar om lek ur ett lärandeperspektiv i förskolan undersökts. Det empiriska materialet analyserades efter vår ansats och ett mönster upptäcktes som därefter sorterades och reducerades i fem kategorier med ledning av vår studies syfte och frågeställningar. Kategorierna behandlar områden som: medlande och stöttande pedagoger i lek och lärande, inkluderande och inbjudande handlingar från pedagogen, lek och lärande som en helhet vilket barnet utforskar i leken samt att leken beskrivs som fri eller styrd. Möjlighet till lek kan under lekfulla former styras på olika sätt genom olika miljöer och material, vilket tillsammans med pedagogens förhållningssätt och hur spontana och planerade aktiviteter tillämpas i verksamheten. Resultatet kan förstås som att lekens förutsättning i verksamheten påverkas av olika aspekter och pedagogens inflytande har stor betydelse för barnets lärande i leken. / <p>Godkännande datum: 2018-01-05</p>

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver estetiskauttrycksformer som verktyg för språkutveckling i en mångkulturell verksamhet. Detta harundersökts genom en kvalitativ studie med hermeneutisk ansats och analys, i vilken modest ochradikal estetik har varit teoretiska verktyg. Undersökningen har gjorts via enkäter och intervjuermed pedagoger i norra och södra Sverige. Studiens resultat synliggjorde att estetiska uttrycksformeranvänds flitigt och medvetet som verktyg för språkutveckling. Dock visade studien att dessaestetiska uttrycksformer är en spegling av majoritetskulturen och det svenska språket, vilket innebaratt flerspråkiga förskolebarns identitetsutveckling åsidosattes i förmån för majoritetskulturen.Studien visade även att flerspråkiga barn inte anses vara i behov av särskilt stöd när det kommer tillspråkutveckling, trots att otillräcklig svenska anses vara en brist hos barnet. Pedagogerna varmedvetna om denna motsättning men ansåg sig ha bristande kompetens i arbetet med flerspråkigabarn. Denna studie kan inspirera pedagoger i förskolan att finna tryggheten i sin egen kompetens. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare i förskolan arbetar för att få vårdnadshavare delaktiga. Vidare undersöks vilka svårigheter och möjligheter som finns i detta. Denna kvalitativa studie har semistrukturerad intervju som metod där tre olika förskollärare är respondenter. Resultatet visar att en positiv relation är ett tillvägagångssätt för att få vårdnadshavare delaktiga. Genom en ömsesidig relation med växelverkan och dialog blir vårdnadshavaren erkänd och får en chans att kommunicera med förskolläraren om sitt barn och verksamheten.

The aim of this study was six preschool teacher´s notions towards reading, children´s literature and children´s reading experience in a preschool environment. We performed six qualitative interviews, at six different locations, in two different Swedish municipalities. The questions asked during the interviews were influenced by past research and some observations made in the preschool environment in connection with the interviews. We focused our inquiries on teachers reading with children, and here we choose our wording with care. A teacher can be said to read “with” or “to” children, and we have throughout this study found that reading with children is to prefer. When our informants described the amount and type of literature that are available in their preschools, we found that it varies, and that teachers tend to choose the literature when they want the reading to be educational, and children are allowed to influence the choice of literature when the purpose of the reading is to relax. We have seen tendencies in our interviews that reading teachers either perceive reading as educational or relaxing. We believe however that children´s experience always is educational to some extent during reading. The preschool teachers we interviewed all agree that reading at an early age is important, and that children should have a wide collection of literature to choose from. Children´s “play reading”, where they engage in reading as individuals, or in a group, is an important step in their emergent literacy (Norling, 2015). Our interviewed preschool teachers stated, and so do we believe, that the preschool arena is where children can build the foundation of their life as reading and writing individuals. / <p>Betygsdatum 2018-01-05 i Ladok.</p>

Syftet med denna studie är att belysa hur förskollärare kan arbeta för att alla barn ska kunna stödjas i sin språk- och kommunikationsutveckling i förskolan, samt vad som kan påverka förutsättningarna för detta. Genom studien vill vi belysa vilka strategier förskollärare använder sig av för att främja barns språkutveckling och hur de arbetar för att stödja de barn som är i behov av extra stöd. De metoder vi har använt oss av för att samla in vår data var kvalitativa metoder i form av observationer av och samtal med förskollärare på två olika förskolor. Resultatet av studien visar att förskollärarna använde sig av flera strategier för att främja barns språkutveckling. Dock såg vi även brister i förskollärarnas arbetssätt såsom att de inte tog tillvara på tillfällen som gavs för att utifrån barnens intresse främja deras språk, att de inte inväntade barnens svar, att de ställde slutna frågor som inte utmanar barnens språk samt att de inte till fullo tog tillvara på språkfrämjande material. Trots detta kunde vi se att barnen fick möjligheter att utveckla sitt språk, framförallt tillsammans med andra. Förskollärarna hjälpte att tolka det barnen försökte uttrycka, upprepade det barnen sa, ställde frågor till barnen, använde leksaker som hjälpmedel för att göra lärandet lustfyllt, gav flera definitioner på nya ord, uppmuntrade barnen att tala med varandra och hålla igång samtal, anpassade sitt språk efter barnens ålder och nivå, utmanade barnen genom att använda ett svårare språk, rättade barnen vid felsägningar och läste böcker för dem. Vi kunde även se att förskollärarna använde sig av språkfrämjande material såsom språkutvecklande spel, praxisbilder, TAKK och bildstöd. Slutsatsen vi kan dra från vår studie är att förskollärarna stödjer barnens språk i både den fria leken och i styrda aktiviteter som är delar av den vardagliga verksamheten i förskolan.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur förskolan som verksamhet arbetar för att tillgodose inkluderingen av barn i behov av särskilt stöd.  Syftet  var  också  att  behandla  vilka  strategier  som  förskollärare  väljer  att  använda  i förhållande till inkludering av barn i behov av särskilt stöd.Metod: Denna studie är baserad på en systematisk litteraturstudie vilket är en sammanställning av tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Sökningen gjordes i flera olika databaser såsom  Primo,  Eric,  MUEP,  SPSM,  Diva  och  SwePub.  Studiens  metodologiska  bedömning utfördes med hjälp av valda inklusions- och exklusionskriterier.Resultat: 20 vetenskapliga artiklar, rapporter och avhandlingar involveras. Studierna hade en varierande metodologisk kvalitet, elva artiklar har värderats uppnå kraven för hög kvalitet och nio värderades ha medel kvalitet. Där fem stycken utöver dessa artiklar exkluderas på grund av att de bedömdes ha låg kvalitet. Resultatet av de vetenskapliga studierna visade att det finns flera   olika   strategier   som   förskollärare   använder   sig   av,   bland   annat   strukturerade arbetsmetoder, styrning och dokumentation av barn i behov av särskilt stöd. Det framkom att det  är  viktigt  när  barn  får  känna  sig  delaktiga  eftersom  det  påverkar  deras  utveckling  och lärande. Förskolans kvalitet kan även påverka inkluderingen med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet  har  även  visat  på  att  förskolan  som  verksamhet  bör  anställa  personal  med  rätt utbildning och kompetens för att främja inkluderingen och utvecklingen av barn i behov av särskilt stöd.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers erfarenheter av barnlitteraturen och den gemensamma lässtundens betydelse för läsutvecklingen. Studien tog sin utgångspunkt i den sociokulturella teoribildningen. Genom en kvalitativ forskningsansats, med sex intervjuer och tre observationer, besvarades studiens syfte. Datan analyserades utifrån tidigare forskning för att synliggöra det oväntade och väntade i relation till studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att alla förskolor i studien arbetade med barnlitteratur på olika sätt där barns läsutveckling ofta inte var i fokus. Barnens intresse visade vara en betydelsefull faktor för att engagera barnen, samtidigt som pedagogernas åsikter många gånger styrde valet av litteratur till lässtunden. Alla förskolor i studien uttryckte att det primära syftet med lässtunden var att få en lugn stund. Pedagogerna i studien identifierade olika fördelar och nackdelar med att bearbeta böckerna på olika sätt. Resultatet visar att pedagogerna i studien har olika sätt att se på samspel och dialog under lässtunden i förskolan. Hur noga pedagogerna arbetar med uppföljning av barnens kunskapsutveckling, gällande läsutvecklingen, visade sig också skilja sig åt – vissa arbetar kontinuerligt med uppföljning, medan andra gör det mer sporadiskt.

Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns modersmålsutveckling i förskolan och hur pedagogerna kan hjälpa barnen med sitt modersmål när pedagogerna har svenska som sitt förstaspråk. Studien tar ett sociokulturellt perspektiv på lärande och metoden som använts för att samla in material för studien är kvalitativ intervju med fyra pedagoger från två förskolor. Slutsatsen från studien visade sig att pedagogerna använder olika sätt att stötta och utveckla flerspråkiga barnens modersmål och andraspråkutveckling genom att använda olika uttryckningsformer, till exempel upprepningar, bilder, symboler och kroppsspråk. Pedagogerna lyfter upp också att barnen känner trygghet när pedagogerna använder barnens modersmål, vilket gjorde att pedagogerna lärde sig enkla ord på barnens språk för att underlätta kommunikationen mellan barnen och pedagoger och mellan barn och barn.

No description available.