The purpose of this study is to contribute to the knowledge about youngerchildrens exploring of building- and construction materials in free play and seewhat knowledge is constructed and shared between the children. In this study,video observations are used as a method and six children, between the ages ofone and two, were observed in their free play with building materials.The results show that the childrens previous experiences play a big role in theirchoice of materials and their ability to construct. The preschool teacher role isimportant because the children sometimes ends up in conflict with each otherand they need the support from the teacher who asks questions, encourage themand helps them physically. The children try different solutions in theirconstructions, they interact with each other and their focus lays in that thematerial is going to “be something”.The verbal aspect is noticeable when the children interact with other childrenand adults. It shows that the children who are more verbally developed getmore attention than the children that are younger, more withdrawn and lessverbally developed.The recommendation for future work is to not be afraid of wrongdoing andinstead learn from it, to video observe yourself and your colleagues for laterdiscussions and let the free play have a bigger role in the technology education / Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur 1-2 åringar utforskaroch undersöker olika bygg- och konstruktionsmaterial i den fria leken samtvilken kunskap som uppstår och delas mellan barnen. Videoobservationer haranvänts i studiens metod och sex barn, i åldrarna ett och två år, observeradesunder sin fria lek med olika materialiteter.Resultatet visar att barnens tidigare erfarenheter har betydelse för deras val avmaterial samt deras konstruerande. Förskollärarens roll blir viktig då de yngrebarnen ibland hamnar i konflikter med varandra och behöver stöttning genomatt förskolläraren ställer frågor, uppmuntrar och hjälper dem fysiskt. Barnenprovar olika lösningar i sina konstruktioner, de interagerar med varandra ochdelar sina upplevelser och de håller tålamodet uppe då de är fokuserade på attdet ska ”bli någonting” av materialet.Språket har en tydlig roll när barnen interagerar med andra barn och vuxna.Det visar sig tydligt att de barn som är mest verbala får mer bekräftelse än debarn som är yngre, mer tillbakadragna samt saknar det verbala.Rekommendationer för framtida arbete kan bestå av att inte vara rädd för attgöra misstag utan istället lära sig utav dem, att videoobservera sig själv ochsina kollegor för senare diskussion samt att den fria leken får en större roll iteknikundervisningen.

Digitaliseringens framväxt i samhället har skapat nya utmaningar och möjligheter för både barnets språkutveckling och läsupplevelser. Detta påverkar även förskolepersonalen då de står inför viktiga didaktiska beslut gällande arbetssätt vid planerad högläsning med tryckta böcker och elektroniska böcker (e-böcker). Examensarbetet undersöker med en kvantitativ enkätstudie hur förskolor arbetar med tryckta böcker och e-böcker vid planerad högläsning och vad förskolans personal själva tycker om bokformaten i relation till förskolans utbildning.Den digitala enkäten besvarades av 166 respondenter som arbetar med en pedagogisk roll inom förskolor runt om i Sveriges alla län. Studiens resultat är analyserat med hjälp av univariata och bivariata analyser och presenteras med centralitetsmått, tabeller och stapeldiagram. Som utgångspunkt för att tolka studiens slutsatser användes ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsatser redovisar att den tryckta bokens värde är högt värderat inom förskolans utbildning och majoriteten av förskolepersonalen väljer bokformatet före det digitaliserade utbudet av e-böcker. Resultatet visade även att personalen arbetade olika med bokformaten. Förskolepersonalen var generellt sätt mer aktiva som läsare både med frågor och kommunikativa uttryckssätt vid planerad högläsning med tryckt bok.

Syftet med studien är att i förskolan studera leksakers roll i den kommunikation som formas mellan barn och pedagoger och utifrån ett genusperspektiv urskilja yttrandet av värderingar som leksaker ger upphov till. Som metod väljer vi att observera med hjälp av videoinspelningar och som stöd till dessa använda observationer utförda med penna och papper. Resultatet visar bland annat att leksaker har en stor roll i kommunikationen eftersom pedagoger använder leksaker för att fånga barns intressen och att leksaker på olika sätt främjar en dialog med barn. Det visar även att pedagoger styr barns val och tillämpning av leksaker och gärna knyter dessa till verkligheten och det rådande genussystemet. Våra slutsatser blir att leksaker är redskap för kommunikation och används av pedagoger för att yttra och förmedla värderingar kring könsroller och könsmönster samt att vidare forskning ytterligare kan belysa leksakers roll för den kommunikation som skapas mellan barn och pedagoger i förskolan.

No description available.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna arbetar med dans som uttrycksform och estetisk lärprocess och vilka utmaningar detta kan medföra. Denna undersökning har utgått ifrån ett fenomenologiskt perspek-tiv för att ta reda på pedagogernas erfarenheter och upplevelser idag. Under-sökningen har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma pedagoger som sedan transkriberats och analyserats för att hitta centrala be-grepp. Resultatet visar på omfattande möjligheter som dans kan ha i förskolans verksamhet och vilka områden som kan utvecklas. Det är viktigt att pedagoger integrerar hela läroplanen (Skolverket, 2018) i förskolan och tar vara på alla möjligheter till lärande. Därför behöver pedagoger få tillgång till grundläg-gande kunskap om dans och andra uttrycksformer för att kunna utmana barnen i deras lärande. / The purpose of this study is to find out how educators in preschool use dance as a form of expression and as an aesthetic learning process and what chal-lenges this may result in. The study is based upon a phenomenological per-spective to find out the educators personal and professional experiences today. Through qualitative interviews with five active educators which have been transcribed and analysed we found some key concepts to our study. The results show extensive opportunities that dance can have in the preschool's activities and which areas can be developed. It is important that educators integrate the entire curriculum (Skolverket, 2018) in preschool and take advantage of all opportunities for learning. Therefore, educators need to have access to basic knowledge about dance and other forms of expression in order to challenge children in their learning.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare upplever olika förutsättningar för undervisningen i förskolan. Vi har genom kvalitativa intervjuer samlat in data för studien. Vi har utfört sex intervjuer med förskollärare i Storstockholm. Som analysmetod har vi använt oss av tematisk analysmetod. De teman och mönster vi har identifierat i analysarbetet har vi sedan kopplat till begrepp hämtade ur det ramfaktorteoretiska perspektivet såsom reella och upplevda ramar. Dessa har vi sedan använt i resultat och diskussion. Studiens resultat visar på att förskollärare upplever att det finns många olika faktorer som skapar möjligheter och begränsningar för undervisningen, däribland reella ramar som utgörs av tid, budget, personal och styrdokument. Och de mer subjektiva upplevda ramarna i form av förskollärarens kompetens, kunskap och erfarenhet samt synen på förskolan.

Sammanfattning I forskningsöversikten presenteras resultat av vad aktuell forskning säger om vikten av en tidig matematikundervisning i förskolan. Matematiken tar idag en större plats i undervisningen på förskolan tack vare att läroplanen för förskolan (Lpfö 18, 2019) har reviderats flertalet gånger. Det här gör även att kraven på förskollärarna har ökat successivt. Genom att förskolor runt om i Sverige erbjuder en likvärdig matematikundervisning får barnen en god grund att stå på för att enklare klara sin vardag, kommande skolgång och sociala sammanhang. Syfte Syftet är att klargöra vilka forskningsmetoder och teorier som används i forskning om matematikundervisning i förskolan. Syftet är också att klargöra vad aktuell forskning kommit fram till med specifikt fokus på följande frågor: - Vad framkommer inom aktuell forskning gällande vikten av tidigmatematikundervisning i förskolan? - Vilka hinder för matematikundervisningen i förskolan framkommer i tidigareforskning? - Vad kan en bristande matematikundervisning få för konsekvenser i framtida skolgång och vardagliga livet för barnet? - Hur kan förskollärarna få in den vardagliga matematiken i förskolans undervisning? Metod Metoden vi använt oss av för att göra forskningsöversikten är inspirerad av SMART. Forskningsöversikten grundar sig i vetenskapliga artiklar som blivit gjorda inom Sverige och Finland. Vi har valt att avgränsa oss mot nordiska länder för att innehållet i artiklarna ska gynna oss kunskapsmässigt i vår kommande yrkesroll. Studierna är gjorda på 2000-talet för att relevansen i forskningen ska vara stor och innehållet vara aktuellt. Sökningar har gjorts i olika databaser samt googlat på exempelvis matematik i förskolan. Vi har även valt artiklar utifrån referenslista på andra artiklar vi funnit. De artiklar som valts ut har svarat till syftet och frågeställningen i forskningsöversikten. Resultat Resultatet visar att om det finns brister inom matematikundervisningen i förskolan kan det bli stora konsekvenser för barnens fortsatta skolgång. Det kan även bidra till svårigheter i vardagen då hela samhället är uppbyggt på ett matematiskt kunnande. Förskolan i Sverige bör bedriva en likvärdig undervisning när det kommer till matematik, så alla barn får en bra grund att stå på

Forskning visar att förskolans personal inte uppnår de mål Skolverket har satt upp angående språkutvecklande arbete, trots att regeringen har gjort en satsning för att öka kvalitetsarbetet. Förskolans läroplan lyfter fram att barnen i förskolan ska få ta del av högläsning och diskutera litteratur för att utveckla sitt språk. Syftet med vår studie är att undersöka hur högläsning kan bidra till barns språkutveckling. Metoden vi använt oss av för att få reda på förskollärarnas strategier och metoder vid högläsning är enkät. Vid analysen av resultatet har vi använt oss av sociokulturell teori och begrepp som vi ansett är relevanta för vår studie. Resultatet visar att förskollärarna anser att högläsning är synnerligen viktig för barnens språkutveckling. Det framkom även att de ansåg att bokvalet och dess tillgänglighet var betydelsefullt. Viktig slutsats som uppkom i studien var att strategier för högläsning spelar en stor roll för barnens syn på högläsning. Även granskningen av böcker är en viktig uppgift för förskolläraren, och boksamtal är en möjlighet för barnen att bli aktiva deltagare i högläsning.

I detta arbete har idag vuxna transpersoner intervjuats angående sina minnen från deras förskoletid, om bemötande från personalen och de andra barnen och om nivån av normkritik i barnböcker de tagit del av. Svaren har kopplats till de för den tiden aktuella styrdokumenten. Dessa har utvecklats under åren gällande förskolans bemötande av könsnormsöverskridande, och ett syfte med uppsatsen var att se hur styrdokumenter etcetera efterlevs i praktiken.   Resultaten visar att respondenterna till största delen har negativa minnen av hur de blivit bemötta när de visat ett könsnormsöverskridande beteende i förskolan, både av barnen och av personalen. De har inga tydliga minnen av någon barnbok eller barnfilm som gav dem en positiv självbild eller möjlighet till identifikation. I arbetet ingår även viss analys av barnböcker som används på förskolan idag, vilken visar att könsnormer till stor del befästs även i dagens barnkultur och att könsnormsöverskridande, när det påvisas, ses som något avvikande.

Läroplan för förskolan Lpfö98 (2016) är målstyrd men saknar vägledning för hur arbete i praktiken ska ske. Därmed förutsätts personal i förskolan kunna omsätta beskrivningarna till praktiken. Både kurslitteratur och Lpfö98 är med och skapar bilder av förskollärarens identitet. Det finns emellertid ingen samstämmig bild av den ideala förskolläraren utan olika och ibland motstående bilder framställs. Genom att ha kunskap om hur denna komplexitet ser ut kan också förståelse skapas för att olika pedagogiska identiteter kan konstrueras utifrån de olika framställningarna. Detta blir relevant då dessa olika identiteter förhåller sig delvis olika till arbetet. Utifrån detta är studiens syfte är att studera vilka bilder av den ideala förskolläraren som framträder i kurslitteraturen på Malmö universitets förskollärarutbildning samt förhålla dessa till läroplanens framskrivning av pedagogens roll. Detta görs utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv med hjälp av analysbegreppen subjektspositioner och identitet. Genom att kategorisera lärandesituationer från ämnesdidaktisk litteratur kunde vi urskilja fyra olika diskursmönster inom den pedagogiska diskursen, i vilka pedagogerna får olika identiteter. Den första identiteten speglar en passiv pedagog med stor tilltro till barns självständighet i sitt lärande. Den andra identiteten speglar en pedagog som inspirerar barnen med miljö och material och finns närvarande vid behov. Den tredje identiteten tillhör en pedagog som vidareutvecklar barnens intressen i stunden vilket resulterar i ett lärande. I den fjärde identiteten speglas en pedagog som leder barnen mot ett på förhand bestämt lärandeobjekt. I analysen framgår också att bilderna av de fyra identiteter förskollärare får i kurslitteratur speglas i olika delar av Lpfö98.