Denna studie bygger på en begreppshistorisk textanalys med läroplansteori och dess formuleringsarena som utgångspunkt. Studiens syfte är att analysera hur begreppet lek skrivs fram i läroplanen för förskolan. Analysen har skett genom en jämförande diakron, samt synkron analys av 5 olika texter; det historiska styrdokumentet Barnstugeutredningen (1968 till 1975), som i sin tur framkallade Förskolelagen 1975, och vidare till de olika Läroplanerna för förskolan och dess revideringar, Lpfö 98, Lpfö 2010 (rev), Lpfö 2016 (rev) samt Lpfö 2018. Att leken anses viktig för barns utveckling och lärande är uppenbart då man analyserar de berörda textdokumenten men allra mest utvecklat är begreppet lek i den senaste versionen av Läroplanen, (Lpfö 18). Studien visar även att förskolans uppdrag regleras genom Läroplanen för förskolan, och detta beslutas av regering och riksdag, vilket leder till att det är ett styrande dokument. Genom detta styrande dokument utövas en form av makt från de statliga instituten över verksamheterna som förväntas följa de utsatta mål och inriktningar som dokumenten påvisar. Studien visar på att det pedagogiska uppdraget har stärkts och därmed har förskollärares profession uppvärderats sedan den första läroplanen för förskolan kom. Grunden till detta lades då Förskolelagen utgavs 1975 och regeringen samt Socialstyrelsen gavs ansvaret att kontrollera så att kvalitén i verksamheterna bibehölls, då arbetet med att ta fram pedagogiska program och vägledande riktlinjer tog fart för att senare, 1998, mynna ut i ett resultat som gav oss den första Läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Att lek och lärande hänger nära samman finns det många praktiker och forskare som är överens om. Det leder till en nödvändighet, att integrera lärandet i barns lek i större utsträckning på förskolan. Det finns förespråkare för en lekbaserad didaktik runt om på förskolorna, samtidigt som andra talar för att den barnstyrda rolleken, att den fria leken ska vara på barnens villkor. Men viss forskning pekar däremot på att det ofta är de vuxna som allt för lätt och nästan obemärkt styr leken utifrån vad de själva anser som bra, respektive dålig lek. Denna forskning vill belysa styrningens avsikt att konstruera det lekande barnet och det kastar även ljus över Foucaults teorier kring samhällets sanningar som ofta benämns inom forskning och litteratur. Vilket är uttryckandet av behovet att skapa ett visst barn, i en viss tid. Detta kan styrkas med att läroplanen innebär krav på uppfostran och utbildning, ställda av samhället. I Barnstugeutredningen var lekens benämning och relevans nästintill obefintlig, där var miljön och genetiska faktorer såsom biologiska utvecklingssteg 4 viktigare i dess betänkande. Begreppet utvecklas senare i de efterföljande läroplanerna. Läroplanen tolkas olika av olika aktörer och forskare och fler är överens om att det gäller att vara öppen och se att det sker många lärprocesser samtidigt i leken. Läroplanen är ett styrdokument som tydligt talar om vad verksamheten ska erbjuda barnen. Leken har ett brett perspektiv och när jag analyserade begreppet lek över tid i texterna så tolkar jag att leken, nästan oundvikligt vid ett senare skede, i själva realiseringsarenan, när den utövas, så kommer den oftast, i någon form att vara styrd av någon. Av någon vuxen, av barnen sinsemellan, av omgivningen, samhället, eller individen själv som ensamt. Främst så uppkommer det maktstrukturer i sociala sammanhang och i interaktion med andra. Det som vi dagligen kan se i vardagen på förskolan. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med det här arbetet är att öka kunskapen om inskolning och trygghetsskapande för barn som börjar i förskolan. Forskningsfrågorna är vilka uppfattningar har förskollärare kring hur inskolning kan genomföras i förskolan? Samt vilka uppfattningar har förskollärare kring vad som skapar trygghet för barn vid inskolning i förskolan? För att samla in data till studien har semistrukturerade intervjuer genomförts. Fem förskollärare deltog. I arbetet har en fenomenografisk analysmodell använts för att analysera resultatet. Studiens resultat visade olika synsätt på hur inskolning kan genomföras. Synsätt som visades var successiv inskolning, delvis successiv inskolning och föräldraaktiv inskolning. Några aspekter som bidrar till trygghet var bland annat begränsa antal barn med det nya barnet, material och vårdnadshavares delaktighet. / The aim of the studie is to contribute knowledge about introduction in Early Childhood Education and childrens safety when they start Early Childhood Education. The research questions is which perceptions do preschool teachers have about introduction in Early Childhood Education? Which perceptions do preschool teachers have about safety during introduction in Early Childhood Education?  The method for the study is semistructured interviews. Five preschool teachers were interviewed. In this study a phenomenographic analysis method been used in the analysis and results. The results showed different approach how introduction in Early Childhood Education can be implemented. The approach were successive introduction, partly successive introduction and parent-active introduction. Aspects that contribute to safety were the child group, artifacts and caregivers participation

Denna studie syftar till att undersöka och analysera stöttning som uppstår vid undervisning med hjälp av surfplattor. Studien använder sig av observationer från fem undervisningstillfällen med barnen som är från ett till fem år gamla, och fem förskollärare på två svenska förskolor. Intervjuer med förskollärare efter varje undervisningstillfälle används också för att ta reda på pedagogers förhållningssätt till stöttning och deras tankande kring val av olika stöttningsstrategier. Resultat analyseras med hjälp av tidigare forskning, sociokulturella begrepp ”stöttning” och Yelland och Masters (2007, s. 367) klassifikation av stöttning (kognitiv, emotionell och teknisk stöttning). Studien visar att förskollärarna använder olika stöttningsstrategier inom ramen av stöttningsklassifikation vid undervisning, vilket sammanflätas och kompletterar varandra för att stödja barns lärande. Kognitiv stöttning inkluderar modellering, uppmuntran till samarbete och kommunikation mellan barnen, frågeställning, förklaring och att förenkla uppgiften. Nya stöttningsstrategier identifieras också inom ramverket av kognitiv stöttning, det vill säga, att korrigera missförståelse och att erbjuda tekniska instruktion och att lära barnen att lösa vanliga tekniska problem. Emotionell stöttning inbegriper positiv uppmuntring, pedagogers närvaro och aktiva deltagande. Teknisk stöttning omfattar förändring av svårighetsnivåer på uppgiften och scaffolded feedback. Förskollärarna som deltog i studien tycker att surfplattor har möjlighet att erbjuda stöttning men pedagoger spelar en central roll för barns lärande. De påpekar att vissa faktorer, exempelvis, barns behov och förutsättningar vid olika ålder, tidigare erfarenheter och kunskap, och syftet av undervisningen påverkar deras val av olika stöttningsstrategier.

Studiens syfte var att undersöka hur förskolor, både kommunala och fristående, beskriver sitt arbete med språk på sina hemsidor. Studien ville bidra med en diskussion om detta fenomen ur ett didaktiskt perspektiv för att belysa relationen mellan förskollärares arbete med språk och barnens lärande. Tre forskningsfrågor ställdes, kopplade till studiens syfte, nämligen vilka begrepp och formuleringar som används, i vilken utsträckning språkarbetet berörs samt om skillnader finns mellan kommunala och fristående förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är läroplansteori och ramfaktorteori som är en del inom läroplansteori. Metoden för studien utgjordes av kvalitativ systematiserad och komparativ textanalys. Empirin bestod av kommunala och fristående förskolors hemsidor i Uppsala kommun. För att skapa två delstudier gjordes en analys av de kommunala förskolorna samt en av de fristående förskolorna. Delstudierna presenterades separat under resultat- och analysavsnittet och avslutades med en gemensam komparativ analys. Under resultatet och analysens gång fick forskarna fram ett huvudsakligt resultat. Det visade att skillnader och likheter mellan de kommunala respektive fristående förskolorna fanns. De likheter som upptäcktes var att förskolorna berörde vissa begrepp och formuleringar i lika stor utsträckning. Samtidigt fanns det skillnader i hur de berörde andra begrepp och formuleringar. Resultatet i den komparativa analysen visade även att flera fristående förskolor (i majoriteten av fallen) nämner begreppen än de kommunala förskolorna. Vi har dessutom visat att språk och kommunikation är ett begrepp som används i hög grad på båda kategorierna av hemsidor, vilket är ett intressant resultat med tanke på att studien har haft ett didaktiskt perspektiv med fokus på lärande och kunskapsbildning kopplat till språkarbetet i förskolan.

Idag är 50% av alla ettåringar inskrivna i förskolan och 94% av alla treåringar. Detta innebär att en stor andel barn i förskolan är tre år eller yngre. Alla barn i förskolan omfattas av läroplanen vilket också innebär att de yngsta barnen har rätt till undervisning. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till och beskriver att de bedriver undervisning för förskolebarn i åldern ett till tre år. Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få svar på vårt syfte. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturellt perspektiv vilket kännetecknas av att undervisning och lärande är kontextbundet och sker i samspel med omgivningen. Resultatet visar att en stor del av de yngsta barnens undervisning sker spontant under hela dagen på förskolan. Förskollärarna beskriver hur den spontana undervisningen med de yngsta barnen också ofta utgår från de vardagliga situationerna på förskolan som exempelvis ett toalettbesök och matsituationer. Enligt förskollärarna tar den spontana undervisningen sin utgångspunkt i ett medvetet förhållningssätt. De beskriver hur de genom ett medvetet förhållningssätt utgår från barnens intresse för att möjliggöra undervisning. De utmaningar förskollärare beskriver handlar om att fånga alla barnens intresse vid undervisningstillfället, att verksamheten är skör vid personalbortfall vilket försvårar möjligheterna till att bedriva undervisning samt att utvärdera vilket lärande undervisningen lett till

Syftet med det här examensarbetet är att studera hur förskollärare resonerar kring begreppen lek och undervisning och kring sitt eget deltagande i barnens lek. Jag har använt kvalitativa intervjuer för att få svar på syftet och frågeställningarna. Intervjupersonerna är fem förskollärare från tre olika förskolor i samma kommun. Förskollärarna har olika lång erfarenhet och arbetar med barn i olika åldrar. Resultatet visar att leken är något grundläggande i förskolan där barnen leker hela tiden. Leken spelar en stor roll vad gäller barnens utveckling och lärande. Förskollärarna menar att undervisning kan vara planerad men också spontan dvs, den sker hela tiden beroende av hur förskollärare agerar i situationen. Dessutom anser förskollärarna att lek är ett viktigt verktyg för att främja barnens lärande i olika ämnen. Förskollärarna har en positiv inställning när det gäller deras deltagande i barnens lek men enligt de deltagande kan en förskollärare ta olika roll och detta beror på vilka barn och vilka situationer det gäller. När förskollärarna använder lek som verktyg i undervisning uppstår olika utmaningar. Det kan gälla en oro för att avbyta lekeneller så kan det bero på barnens egenskaper, barngruppsstorlek, pedagogernas kunskaper om lek och undervisning samt förskollärarnas samarbete i förskolan

Studien handlar om hur könsnormer påverkar förskollärares interaktion med barn och vilka möjligheter ges till barn med olika kön för att kunna utveckla sina språkliga kunskaper. Ett annat syfte med studien är att få kunskap om hur förskollärares förhållningssätt kan bidra till jämställdhet. Tre frågeställningar har valts:  • Hur interagerar förskollärare med barn av olika kön?  • Får förskollärares interaktion med barn av olika kön några språkliga konsekvenser? • På vilket sätt bidrar förskollärares förhållningssätt till jämställdhet i förskolan? För att uppnå syftet med studien och besvara frågeställningar valdes kvalitativ metod, i form av observation. Sociokulturellt perspektiv samt feministiskt poststrukturellt perspektiv var utgångspunkt i studien. Resultatet visar att förskollärare ställer olika krav på pojkar och flickor och därmed interagerar med dem på olika sätt. Pojkar får generellt mer hjälp av förskollärare innan de ber om det medan flickor åkallar förskollärares uppmärksamhet när de stöttar på ett problem. Detta förhållningsätt begränsar och främjar pojkars respektive flickors möjlighet till språkanvändning. Förskollärare stimulerar mer flickor till berättande medan de i första hand uppmuntrar pojkar till att stå i centrum. Dock går det inte att dra generaliserande slutsatsen att förskollärarens olika sätt att interagera med barn är beroende av barnens kön och utesluter andra implicita anledningar, bland annat barnens mognad. Könsneutralt eller kompensatoriskt arbetssätt kan användas i jämställdhetsarbete. Detta kan återspegla sig vid val av ord och rekvisita i undervisningar och i bemötande av barn. I studiens resultat framkommer att användning av könsneutralt ord för att beskriva och kommentera barns utseende och kläder såväl som för att döpa figurer i samling främjar jämställdhet. Dessutom bidrar kompensatorisk metod till att pojkar och flickor får inträda i biroll respektive huvudperson. En annan aspekt i resultatet handlar om organisation av rutiner och aktiviteter. Utifrån studiens resultat framgår att i undervisningssituationer som är välplanerade, genomtänkta och målstyrda i rimlig grad överskrider förskollärare stereotypa könsnormer medan i stressande situationer, bland annat tambursituationer eller samling som utförs i hela barngruppen, upprätthålls och förstärks traditionella könsnormer.

Den aktuella studien handlar om att hur pedagogerna tänker och arbetar kring barn i behov av särskilt stöd samt hur dem tolkar barn i behov av särskilt stöd. Jag har använt av mig kvalitativ metod i form av strukturerad intervjua sedan har jag analyserat med hjälp av sociokulturella perspektivet.  Resultatet i min studie visar att brist på kommunikation., socialt samspel blir de vanliga svårigheter hos barnen. Pedagogerna använder sig av olika artefakter för att stödja deras kommunikation. I mina intervjuar och i tidigare forskning benämns vikten av specialpedagogernas roll och hur dem samarbetar med förskolan. Med hjälp av specialpedagogernas stöd vidtar pedagogerna åtgärder.

AbstractGrönberg, Mattias (2008). Förskolans allra minsta läroplan – en fallstudie om läroplanen och arbetet med 1-åringar. Lärarutbildningen: Malmö högskola.Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är grunden för arbetet i förskolan. Den här undersökningen utgår från en konflikt på en småbarnsavdelning som handlade om läroplanen skulle användas eller inte. Syftet är att undersöka hur Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) används i den dagliga verksamheten med barn i åldrarna 1–1,5 år. För att uppnå syftet har undersökningen utformats som en kvalitativ fallstudie. En småbarnsavdelning har undersökts genom intervjuer med personalen och observationer av verksamheten. Resultatet visar att personalen är väl medvetna om läroplanens betydelse men att de också uppfattar det som svårt att utgå från läroplanen i arbetet med 1-åringar. Svårigheterna handlar främst om läroplanens synsätt angående lärande. Undersökningen visar att det finns en tendens till att 1-åringarna hamnar utanför det planerade lärandet och att deras lärande istället kopplas till den vardagliga omsorgen. Undersökningen visar också att personalen anser att läroplanen för förskolan är bristfällig för arbete med 1-åringar.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna bemöter nyanlända föräldrar i förskolan med fokus på lämning- och hämtningssituationerna på en introduktionsavdelning för nyanlända. Vi hade tidigare erfarenheter från förskolan att de främsta möjligheterna för kommunikation ägde rum mellan pedagogerna och föräldrarna vid lämning och hämtning, därför fokuserade vi på dessa tillfällen och riktade in oss på kommunikation, kommunikativa strategier och inkludering. Vi valde att använda oss av följande frågeställning i vår studie: Hur kommunicerar pedagogerna med vårdnadshavarna vid lämning- och hämtningssituationerna? vilka typer av strategier och kommunikativa redskap används av pedagogerna i mötet med vårdnadshavarna? och hur bidrar pedagogerna till att föräldrarna inkluderas i verksamheten och får ta del i det som sker i barns vardagsliv på förskolan?Vårt empiriska material består av kvalitativa metoder såsom observationer och semistrukturerade intervjuer med fyra av pedagogerna. Studien utfördes på en introduktionsavdelning för nyanlända där vi samlade in materialet under två dagar.Vi har använt oss av relevant tidigare forskning och teorier såsom kommunikationsteori, multimodalitet och interkulturalitet då vi analyserat vårt material.Resultatet vi kom fram till var att de vardagliga rutinerna vid lämning och hämtning på avdelningen skiljde sig från många förskolor. Pedagogerna hade utvecklat olika strategier då de kombinerade det verbala med det visuella i kommunikationen med vårdnadshavarna, utifrån multimodala uttrycksformer såsom gester och kroppsspråk. Det var viktigt för personalen att skapa ett gott samarbete mellan hem och förskola. Pedagogerna på avdelningen hade därför hittat olika handlingssätt och taktiker för att kommunicera med föräldrarna trots den rådande språkbarriären. De inkluderade föräldrarna genom att ta del av deras kultur, planera olika arrangemang och bjuda in dem till förskolans verksamhet.