En handledning är en komplex process som förväntas ge stöttning och vägledning i arbetet med barn i behov av stöd. Studiens  fokus har varit att undersöka vilka förväntningar förskollärare och specialpedagoger har på den handledning som sker inom förskolans verksamhet. Vidare har undersökts vad professionerna  anser vara framgångsfaktorer och fallgropar vid denna handledning, som utförs för att i förlängningen kunna utforma en verksamhet som möter alla barn. I vår studie har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med sex förskollärare och sex specialpedagoger för att få svar på våra frågeställningar. Det framkommer att det finns flera olika aspekter att förhålla sig till för att genomföra en handledning som ska leda till lärande och utveckling. Resultatet visar att förväntningarna varierar inför handledning, en framgångsfaktor är då handledningen blir ett arbete som genomförs tillsammans och en fallgrop kan vara när vi inte kan mötas i synsätt och förståelse, när teori och praktik inte går ihop. Resultatet visar också att handledning kan vara ett förändringsarbete som fortgår en längre tid som kan innebära en utveckling av organisationen på längre sikt.

Studiesyftet är att undersöka vad förskolepedagoger har för uppfattning om särbegåvning och behovet av stöd för att genomföra ett bra pedagogiskt arbete tillsammans med dessa barn. Kvalitativ studie med semistrukturerad intervju används som metod och fem förskolepedagoger intervjuades via e-post. Vi valde tematisk analysprocess med stöd av sociokulturellt perspektiv och begrepp från tidigare forskning, kring definition av särbegåvning. Resultatet visar att de informanter som har särbegåvade barn i sin närhet har kunskap och förståelse för dessa barn på förskolan. Pedagogernas uppfattningar är att majoriteten av deras kollegor saknar kunskap och har en negativ inställning gentemot särbegåvning. Därför anser de att pedagoger ska ha möjlighet att utföra ett bra arbete för de särbegåvade barnen på förskolan krävs utbildning och mindre barngrupper.

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares inställning till digitala verktyg i förskolans undervisning, utifrån den reviderade läroplanen som trädde i kraft 1 juli 2019. Frågeställningarna som besvaras i studien är; vilken inställning har förskollärare till digitala verktyg i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar förskollärarna anser att digitala verktyg ger i undervisningen. Detta är angelägna frågor att undersöka då området digitala verktyg har utvecklats kraftigt under kort tid och nu ska ingå som en naturlig del i undervisningen. Föreliggande studie tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där artefakter, mediering, interaktion, kommunikation, stöttning samt den proximala utvecklingszonen är centrala begrepp och används för att tolka och analysera data. För att få svar på frågeställningarna har data samlats in genom en internetbaserad enkätundersökning utformad som ett frågeformulär skickats ut. Resultatet baseras på 26 enkätsvar. Resultatet visar att förskollärares inställning till digitala verktyg är övervägande positivt. Förskollärarna ser både möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i förskolans utbildning. Förskollärarna uttrycker att digitala verktyg får betydelse i undervisningen genom att hjälpmedlet används i ett pedagogiskt syfte, vilket anses främjar barns utveckling och lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna uppskattar att de har en digital kompetens, samtidigt som de uttrycker att en av de största utmaningarna med digitala verktyg är den bristande kompetensen.

Studiens syfte är att utifrån ramfaktorteorin och sociokulturell teori synliggöra hur förskollärare anpassar högläsning för att gynna barns lärande. Metoden som använts är en kvalitativ intervjustudie där intervjuer utförts på sex olika förskolor med sex olika legitimerade förskollärare. Intervjun utgick från semistrukturerade frågor. Det valda teoretiska ramverket som använts är sociokulturell teori och ramfaktorteorin. Frågeställningarna som formulerats efter studiens syfte är: hur definierar förskollärare syftet med högläsning? På vilket sätt anpassar förskollärare samtalet under högläsning för att gynna barns lärande? Samt Vilka ramar upplever sig förskollärare ha för att skapa möjligheter till lärande under högläsning? Studiens resultat visar att högläsning används främst i ett lärande syfte. Förskollärarna lyfter även deras egen roll och deras förhållningssätt som betydelsefullt för att skapa ett intresse för högläsning och inspirera till lärande, genom att anpassa högläsningen på olika sätt. Resultatet i studien visar även att förskollärarna har olika organisatoriska och fysiska ramar som påverkar möjligheter till lärande under högläsningen. / The purpose of the study is to make visible, based on the framework factor theory and sociocultural theory, how preschool teachers adapt reading aloud to benefit children's learning. The method used is a qualitative interview study in which interviews were conducted at six different preschools with six different legitimate preschool teachers. The interview was based on semi-structured questions. The chosen theoretical framework used is sociocultural theory and the framework factor theory. The questions formulated according to the purpose of the study are: how does the preschool teacher define the purpose of reading aloud? In what way do preschool teachers adapt the conversation during high reading to benefit children's learning? And What frameworks do preschool teachers experience in order to create learning opportunities during high reading? The study's results show that high reading is used primarily for a learning purpose. Preschool teachers also emphasize their own role and their approach as important in creating an interest in reading and inspiring learning, by adapting reading in different ways. The results of the study also show that preschool teachers have different organizational and physical frameworks that influence learning opportunities during high reading.

Syftet med studien är att undersöka vad de deltagande förskollärarna lyfter som väsentligt i undervisning av taluppfattning i förskolans utomhusmiljö. Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsverktyg. De individuella intervjuerna är gjorda med sex verksamma förskollärare från fem olika förskolor i sydöstra Sverige. Som teoretisk utgångspunkt används Gelman och Gallistels (1978) fem grundläggande principer då de utgör en modell för att förstå taluppfattning.    I studiens resultat synliggörs de deltagande förskollärarnas uppfattningar om vad de ser som väsentligt i undervisning av taluppfattning. Samtliga förskollärare är överens om att taluppfattning är en betydelsefull och grundläggande del av den matematik som undervisas i förskolan. Vidare framkommer att taluppfattning finns och uppmärksammas av förskollärarna i både planerade och spontana situationer. Variation i det matematiska innehållet, barns intresse samt förståelse lyfts som betydelsefulla aspekter i undervisning av taluppfattning i utomhusmiljö. Dessutom anses fantasi och kompetens som betydelsefulla egenskaper hos förskollärarna och att brister i dessa egenskaper enligt förskollärarna sätter gränser för deras undervisning i taluppfattning.   Vår slutsats utifrån studien är, för att undervisa taluppfattning i förskolan behöver förskollärare besitta en kompetens kring vad taluppfattning innebär. Vid undervisning av taluppfattning behöver förskollärare även på ett varierat sätt genomföra undervisningen utifrån barns intresse, dock kan inte barn bli intresserade av något som de inte introducerats i.

The mobile preschool are preschools in buses who travels to different locations where the children spend the day. It allows children to spend time in a variety of public spaces as well as it enables ac- cess to nature, green spaces and physical activity. This study use already collected video material from a larger ethnographic research project about the mobile preschool. The aim of this study is to look at the socializationprocess during a priming event in a mobile preschool where a group of children who have taken part in the preschool during one year will meet a group of visiting children who will begin in the preschool in the autumn. A priming event is common in the mobile preschool as well as in transitions within ordinary preschools and in the transition from preschool to school. During this priming event the transition occurs between the experienced child and the inexperienced child to create an understanding of how to be a mobile preschooler. Results show that by taking part in this priming event and by interacting with children and teachers the visiting children learn diffe- rent competences that are needed when becoming a mobile preschool child. The children and educators interact on what rules and skills are important when becoming a competent mobile pre- schooler. These skills include, being able to walk long distances, to keep the line together, to be aware of different safety aspects, to be quiet whilst travelling on the bus, to learn what kind of acti- vities one can do in different places and how to get your afternoon snack. This priming event where a group of experiences children meet the visiting children is also a unique event who makes them masters and novices, which in in line with theories about peripheral participation. The result show that when the experienced child are taking a leader role they guide, tell and show the novice child how to act as a mobile preschool child. By telling details about what is going to happen, tell and show what is expected and guide them during the activities. The experienced child take responsibi- lity and the inexperienced child tries to follow as they are told, the result aslo show that one the ex- perience children has been told by the teachers to help the visting children. During this priming event in a mobile preschool the socializationprocess takes place through the children’s participation, interaction and learning.

Med den här studien ska pedagogernas förhållningssätt i samband med flerspråkighet i pedagogledda aktiviteter belysas. Studien är en jämförelse mellan tre förskolor som har olika antal flerspråkiga barn. Frågeställningar som studien fokuserar på är hur pedagoger synliggör flerspråkighet i pedagogledda aktiviteter i förskolan. Vidare ställs frågan om det skiljer sig mellan förskolor med stor andel flerspråkiga barn och dem med flest barn som har svenska som modersmål. Dessutom undersöks det på vilket sätt pedagoger använder sig av scaffolding när de arbetar med flerspråkighet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och begreppet translanguaging för att analysera det insamlade materialet. Datainsamling gjordes genom observationer och fältanteckningar för detta etnografiska fältarbete. Resultatet visar att alla förskolor använder sig av scaffolding när de arbetar språkfrämjande även om pedagogerna har olika förhållningssätt när det gäller stöttande i relation till flerspråkighet. Alla förskolor använder barns kunskap i olika språk och främjar medvetenhet kring dessa olika språk, oavsett vilka modersmål barnen har. På förskolan Snigeln visas flerspråkighet som en naturlig del i verksamheten, däremot blir flerspråkighet synligt genom styrda aktiviteter på förskolan Nyckelpigan. I motsatsen till det blir flerspråkighet inte synligt i det observationstillfället på förskolan Stenen. I resultatet visas det att alla pedagoger anpassar sitt språk till barnens kunskaper där de utmanar och uppmuntrar dem att utveckla sina språkliga färdigheter. Det blir också tydliga skillnader, då vissa pedagoger arbetar aktivt med att införa flerspråkighet i verksamheten. I en annan förskola är flerspråkighet redan en naturlig del av verksamheten då barnen pratar flera olika språk.

Läroplanen för förskolan är tydlig med att barn har rätt till delaktighet och inflytande.Vid tolkning och konstruktion av uppdraget barns inflytande framträder flera motsättningar, och för att uppnå syftet att synliggöra förskollärares tolkning och tillämpning av barns inflytande undersöker vi frågeställningen “Hur iscensätter förskollärare sitt uppdrag att ge barn inflytande?”. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Efter transkribering gjordes en tematisk analys med utgångspunkt i policy enactment-teorin, vilket också utgör teoretiskt ramverk för studien, för att urskilja återkommande teman och kategorier i informanternas svar. De teman som återkom sammanställdes under tre kategorier: iscensättning genom att hantera läroplanens målsättningar, iscensättning som demokratisk medborgarfostran och iscensättning genom att lyssna till barnen. De tre tolkningarna, under respektive kategorier, innehåller vart och ett sina dilemman och ger upphov till motsättningar. Dessa motsättningar diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärarna beskriver sitt förhållningssätt till barns olika modersmål, samt hur de beskriver sitt arbete för att stimulera språkutveckling för flerspråkiga barn. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet samlades in via Zoom med åtta förskollärare vid separata tillfällen. Sverige är ett mångkulturellt samhälle som innebär att barn med olika etniska bakgrunder som kommer till förskolan behöver lära sig att kommunicera med andra. Resultatet visade att förskollärare lyssnar till barnen och ger dem tid till att tala. Förskollärarna använder verktyg och metoder i arbetet med flerspråkighet såsom tecken och bild som stöd och digitala verktyg. Resultatet visade ett utvecklingsområde vad gäller kompetensutveckling. Det interkulturella perspektivet och sociokulturella perspektivet användes för att analysera resultatet. Studiens slutsats blev att barns alla språk ses som värdefulla och unika. Förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt inkluderar och tillåter alla barn att kommunicera och uttrycka sig i förskolan.

I flertalet situationer på förskolan kan det urskiljas ett spänningsfält utifrån vad vårdnadshavare förväntar sig av förskolans olika delar kontra vad förskollärarens uppdrag omfattas av. I vår kvalitativa studie är vårt syfte att kartlägga och utforska detta spänningsfält. Vi har nischat vår studie och särskilt valt att fokusera på de dagligt förekommande måltidssituationerna. Empirin är insamlad genom en kvalitativ undersökningsmetod där vi genomfört åtta semistrukturerade intervjuer med fyra vårdnadshavare och fyra förskollärare. Studien utgår från förskollärares erfarenheter och vårdnadshavares förväntningar. I intervjuerna har respektive grupps perspektiv lyfts fram. Empirin har analyserats utifrån ett interaktionistiskt perspektiv med centrala begrepp som omsorg, delaktighet och inflytande. I resultatet framkom det att förskollärares och vårdnadshavares förväntningar flertalet gånger verkar ha fallerat på grund av att det brustit i förskolans resurser på olika sätt. Med utgångspunkt i vår frågeställning om vilka dilemman som kan uppstå i spänningsfältet mellan vårdnadshavares förväntningar och förskollärares faktiska uppdrag har vi bland annat kunnat urskilja ett etiskt ställningstagande som förskollärare frekvent ställs inför.