Dokumentation med hjälp av fotografering eller videofilmning är en vanligt förekommande metod som används i förskolans verksamhet. Detta används i det systematiska kvalitetsarbetet för att säkerställa att verksamheten arbetar efter de lagar och styrdokument som utbildningen vilar på. Samtidigt lever vi i en tid då barn fotograferas och exponeras av vuxna på sociala medier och detta sker även inom förskolan. Enligt barnkonventionen har barn rätt till sitt eget privatliv och enligt förskolans läroplan Lpfö 18 ska barns integritet respekteras även i dokumentationen. Trots det ökade kravet på dokumentation i förskolan saknas barns perspektiv i forskning kring detta ämne. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka barns upplevelser av att bli dokumenterade genom foton.Genom halvstrukturerade intervjuer har 13 barn i förskoleålder fått berätta om sina upplevelser av att bli dokumenterade. I och med att denna studie är inspirerad av fenomenologin har barnens svar analyserats induktivt. Resultatet struktureras under de tre teman som är barns medvetenhet om dokumentation, barns upplevelser om inflytande och delaktighet samt barns upplevelser av att bli fotograferade. Resultatet visar att barnen är väl medvetna om att de blir dokumenterade genom att bli fotograferade av pedagogerna på förskolan men att de inte är fullt så medvetna om vad syftet med dokumentationen är. Resultatet visar även på att det finns en ovilja hos många av barnen att bli fotograferade och att en del av barnen upplever att pedagoger tar kort utan att fråga barnen innan. De barn som upplever att de blir tillfrågade innan de blir fotograferade visar på en mer positiv syn på dokumentationsprocessen och känner sig även trygga att säga nej om de inte vill. Sammanfattningsvis visar resultet i denna studie att de barn som upplever att de harinflytande genom att bli tillfrågade innan de blir föremål för fotografering inte bara har en mer positiv syn på dokumentationsprocessen utan att de även visar ett större intresse för att vara involverade i den.

Syftet med denna studie är att med hjälp av en genusanalys undersöka hur män i förskolan förstår och ser på omsorgsaspekten i sitt arbete samt vilka strategier de uppger att de använder i omsorgsrelaterade situationer. I vårt tillvägagångssätt har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med tillhörande frågeguide vilket vi sedan transkriberat och analyserat. I studiens resultat kunde vi uppmärksamma manliga pedagogers syn på omsorg samt hur de uppger att de förhåller sig till den. Genom respondenternas yttranden kunde vi i samband med vår tematiska analys urskilja ett flertal strategier som männen använder sig av i förskolans omsorgsarbete.

Detta examensarbete handlar om hur barn kommunicerar med varandra i den fria leken. Studiens syfte är undersöka hur förskollärare upplever barns fria lek och hur viktig de anser att kommunikationen är för barns utveckling och lärande. Syftet med undersökningen är också att studera hur barnen kommunicerar med varandra i den fria leken. Samt studera hur kommunikationen ger uttryck mellan barnen. Studiens tillvägagångssätt och resultat genomsyras av kvantitet. Med stöd av enkäter och strukturerade observationer som empirisk forskningsmetod, har vi kunnat mäta i vilken utsträckning barn kommunicerar, vilka lekar som förekommer mest när barnen själva får välja och förskollärarnas upplevelser av barns fri lek. Vi har kommit fram till att barn ständigt kommunicerar i den fria leken med hjälp av lekhandlingar och leksignaler. Samt att barn tillämpar olika strategier för att visa på att de vill leka. Resultatet visar på att kroppsspråk och verbal kommunikation är det som förekommer mest. Förskollärarna delar en likvärdig syn på att inkludera barns fria lek i undervisningen. Resultaten som vi kommit fram till utifrån våra observationer och enkäter, diskuteras och sätts i relation till de teorier och den tidigare forskning som presenteras i arbetet.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökning av hur lärarstudenter har upplevt och reflekterat över den pågående skolreformen samt hur detta kan komma att påverka dem i deras framtida yrke. För att få svar på detta har fyra frågeställningar legat som grund, där såväl revisionen av förskolans läroplan som lärarutbildningens förändring nämns. Den litteratur som presenteras i uppsatsen är bland annat rapporter från skolverket och forskningsöversikter som berör implementeringen av förskolans första läroplan. Även forskning om hur lärarstudenter upplever den första tiden som yrkesverksamma och hur lärarutbildningen förändrats genom tiderna nämns. Vidare har läroplanerna för förskolan granskats och jämförts, för att få svar på vilka skillnaderna mellan de båda styrdokumenten är. Resultatet av uppsatsen är kortfattat att respondenterna inte upplevt att förändringarna i skolvärlden påverkat dem nämnvärt, men att det är en förändring mot det positiva. Respondenterna upplever att läroplanen för förskolan har fått tydligare ramar och ett mer reglerat innehåll, vilket upplevs som positivt då det blir lättare att applicera läroplanens innehåll i verksamheten. De studenter som har arbetat i förskola tidigare känner sig lugna inför det kommande arbetet med den reviderade läroplanen och nämner att den påtalade skillnaden inte är nämnvärt stor. Däremot upplever studenterna, utan erfarenhet inom yrket, att de ämneskunskaper som utbildningen har genererat inte är tillräckliga för att klara av att förse barn i förskolan med tillräckliga kunskaper.

Nallekonsert är ett återkommande konsertkoncept framfört av Malmö symfoniorkester på Malmö Live, där barn i åldern fyra till sju år ges möjlighet att uppleva och upptäcka sång, musik och olika musikaliska genrer. Denna studie undersöker Nallekonserter som ett pedagogiskt instrument för att närma sig känslor med hjälp av musik. Genom observationer, en djupintervju med ett barn samt en enkät med en legitimerad förskollärare, får vi med hjälp av resultat och tidigare forskning en beskrivning av hur vi som förskollärare kan lyfta fram musikens potential som pedagogiskt redskap för att “väcka känslor på ett nytt sätt”. Studiens syfte är att studera vad nallekonserter erbjuder barn i förskoleåldern samt det pedagogiska värdet av att involvera musik i den dagliga verksamheten i förskolan. Vi upplever att förskoleverksamheten i dag använder musik som ett samlingsverktyg och att musik därmed inte används i sin fulla potential. Med denna studie vill vi uppmärksamma musikens värde som pedagogiskt verktyg, hur musik kan väcka känslor på ett nytt sätt.Detta gör vi med avstamp från Bossius och Lilliestam (2011) som hävdar att känslor finns inom oss och utanför oss. De beskrivs som verbala uttryck, kroppsliga uttryck och tolkningar av situationer, eftersom känslor oftast är erfarenhetsbaserade. Även Patrik Juslin, professor i musikpsykologi, har forskat om vad som händer med oss när vi lyssnar på musik och på vilket sätt musik väcker känslor. Med detta som bakgrund används observationer, intervju, och en enkät för att besvara studiens syfte. Resultatet visar att Nallekonserter kan ses som en dörröppnare till barns känslor liksom ett pedagogiskt redskap genom att använda musik som ett naturligt komplement för övriga pedagogiska verktyg.

Arbetsrelaterad stress leder ofta till utmattningssyndrom och långa sjukskrivningar. Förskolan är starkt utsatt på detta område. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) är ett instrument som med 9 summerade items och hög intern konsistens mäter den rad faktorer som samverkar till utmattningssyndrom. Förskolepedagogerna i en kommun inom Trestadsområdet besvarade KEDS samt kontrollvariabler via en enkät. De summerade svaren ( =.89) jämfördes med den valideringsstudie som låg till grund för konstruktionen av KEDS. Informanternas medelålder var 46,5 år och 95 procent av dem var kvinnor. Informanterna utgjordes av förskollärare (n = 62), barnskötare (n = 39), samt ej kategoriserade pedagoger (n= 5), totalt 106. Ett One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test visade studiens viktigaste resultat: det fanns ingen signifikant skillnad (z < .001, p >.999) mellan förskolepedagogernas medianpoäng på KEDS (Md = 29,5) och patienterna i valideringsgruppen för konstruktionen av KEDS (Md = 30). En multipel regressionsanalys visade dessutom att hög självskattad arbetsbelastning utgör en positiv prediktering av hög poäng på KEDS, med mycket hög effektstorlek (justerat R2 = .235, Cohen’s f2 > .35). Variablerna utbildningsnivå, ålder, samt tid i tjänstpredicerade inte KEDS-poäng. Hela 89,7 procent av förskolepedagogerna rapporterade resultat som indikerar begynnande utmattningssyndrom. Utifrån tidigare forskning konstaterades att arbetsgivaren står inför stora utmaningar. Den åldersgrupp som flertalet medarbetare befinner sig i är den mest svårrehabiliterade vad gäller utmattningssyndrom. Detta kan komma att medföra stora kostnader om det lämnas utan åtgärd. Antalet medarbetare per chef bland de undersökta förskolepedagogerna är mycket högre än vad Arbetsmiljöverket och Statskontoret fastslagit är möjligt för ett nära ledarskap, vilket anses vara nödvändigt för att förutse utmattningssyndrom innan sjukskrivningen är ett faktum. / Work-related stress often leads to exhaustion disorder syndrome and long periods of sick leave. The Swedish preschool system is severely exposed to this phenomenon. Karolinska Exhaustion Disorder Scale (KEDS) is an instrument that, with 9 summed items and high internal consistency, measures the range of factors that interact with fatigue syndrome. Preschool educators in a municipality within the Trestad area answered KEDS and control variables via a questionnaire. The summarized responses ( =.89) were compared with the validation study that formed the basis for the construction of KEDS. The average age of informants was 46.5 years and 95 percent were women. The informants consisted of preschool teachers (n = 62), preschool child minders with 2 years vocational education (n = 39), and noncategorized care givers (n = 5), a total of 106. One-Sample Wilcoxon Signed Rank Test showed the most important results of this study: there was no significant difference (z <.001, p> .999) between the preschool employees median scores on 3KEDS (Md = 29.5) and the patients in the validation group for the construction of KEDS (Md = 30). In addition, a multiple regression analysis showed that high selfrated workload represents a positive prediction of high scores on KEDS, with very large effect size (adjusted R2 = .235, Cohen's f2 > .35). The variables education level, age, and time in service did not significantly predict KEDS scores. A total of 89.7 percent of pre-school educators reported results indicating exhaustion disorder symptoms. Based on previous research, it was found that the employer faces major challenges. The age group that most employees are in is the most difficult to rehabilitate in terms of exhaustion disorder. This may result in high expences if left unanswered. The number of employees per manager among the preschool educators surveyed is much higher than what the Swedish Work Environment Authority and the State Treasury have established is possible for a close leadership, which is considered necessary for predicting fatigue syndromes before sick leave is a fact.

Syftet med arbetet är att undersöka förskolebarns tillgång till den estetiska kulturen. Detta gör jag genom intervjuer med fyra kulturarbetare som arbetar med barn och kultur. Samt genom att undersöka empirin genom fenomentet hur förskolebarns möjligheter till kulturutbud set ut. Arbetet använder en kvalitativ och fenomenologisk metod. Resultatet av detta arbete visar att det finns många vägar att ta sig in till kulturlivet. Det kan vara genom  olika barnkultursutställningar där barns kultur tillåts och där de vuxna har ett starkt barnperspektiv.

The purpose of the study is to contribute knowledge about how educators in preschool create an inclusive learning environment for multilingual children. Through interviews and a survey as supplementary methods, the study highlights the educators' own perception of their conditions and strategies for including the multilingual children. The results were analyzed by categorizing and thematizing the results and then letting the teachers' self-perceived image form the basis for the formation of theory and the conclusion of the study. The results show that educators want and have many strategies where they mix digital tools with analogue tools. The primary strategies were shown to be analogue and digital books, fairy tales and poems. Future research regarding the inclusion discourse is suggested to investigate various aspects of inclusion and how a larger sample group could provide an additional picture on the subject.

Syftet med studien har varit  att bidra med kunskap om vilken uppfattning förskollärare och  utlandsfödda vårdnadshavare har av samverkan och kommunikation mellan hem och förskola och vad enligt deras upplevelser, kan hindra eller främja ett gynnsamt samarbete och kommunikation med varandra. Studien utgår från följande frågor: Hur  upplever utlandsfödda vårdnadshavare och förskollärare samverkan och kommunikation mellan hem och förskola? Vad anser förskollärare främjar eller hindrar i deras samverkan och kommunikation med utlandsfödda vårdnadshavare? Vad anser utlandsfödda vårdnadshavare  främjar eller hindrar deras samverkan och kommunikation  med förskolan? För att få svar på dessa frågor har denna studie  genomförts via  kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre utbildade förskollärare och  tre utlandsfödda vårdnadshavare. I resultatet framträdde tre teman: förskollärares  perspektiv, vårdnadshavares perspektiv, likheter och skillnader mellan förskollärares och vårdnadshavares upplevelser. I underrubriker redogörs resultat  utifrån tre olika kategorier som framkommit i analysen: förskollärarnas respektive vårdnadshavarnas uppfattningar kring  kommunikation och  information samt utmaningar och möjligheter. Studiens resultat visar att samverkan mellan förskola och hem upplevs som svår av samtliga intervjuade förskollärare och utlandsfödda vårdnadshavare. Förskollärare erbjuder olika kommunikationsstrategier beroende på situationen,  vårdnadshavarnas språkliga förmågor och önskemål om informationens form, språk och innehåll. Resultatet visar också att det mest efterfrågande området för information från förskolan är barnens utveckling och trivsel under dagen. Brister i sådan information väcker  frågor  hos vårdnadshavarna och påverkar samarbetet. Trots svårigheterna i  kommunikationen  upplever båda intervjuade parter en positiv inställning till vårdnadshavarnas möjlighet att kontakta förskolan för professionella  råd och hjälp, även i frågor som inte rör förskolan.  Båda parter upplever att informationen från förskolan bör överföras på ett enklare språk. Resultaten visar att vårdnadshavare prioriterar att få information på svenska eller engelska språk, men utesluter inte helt möjligheten att ta emot information på sitt modersmål, förutsätt att den överförs korrekt. Bristen på ett gemensamt språk kan påverka dialoger, men hindrar inte samarbetet. Studiens resultat visar att förskollärare upplever både utmaningar och möjligheter i det interkulturella arbetet. De fokuseras på de utmaningar som rör deras egen kompetens inom mångfald för att förstå den bättre och bekämpa de fördomar som kan finnas. De upplever tidsbrist som ett hinder för  att ta hänsyn till vårdnadshavarnas idéer. Vårdnadshavare upplever  inte tidsbristen som ett hinder för att delta  oftare i föräldramöte. Enligt deras uppfattning är detta en möjlighet att introducera sin kultur och bryta ner de stereotyper som kan finnas om varandra.

Digitala verktyg har en central plats i dagens samhälle. Det i sin tur påverkar förskolans verksamhet där man numera möter digitalisering som ett mål i läroplanen. I Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s. 9) står det att utbildningen ska ge barnen förutsättningar samt utveckla digital kompetens genom att låta barnen utveckla en förståelse för den digitalisering vi möter i samhället och vardagen. Ansvaret ligger därför hos förskollärarna att genomföra detta på ett sätt som gynnar barnen. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares kompetens kring användningen av digitala verktyg i förskolan, samt ta del av deras tankar kring för och nackdelar med användningen av digitala verktyg. För att uppnå vårt syfte använder vi oss av semistrukturerade intervjuer som metod. De frågeställningar vi utgår från är: Vad innebär digital kompetens enligt förskollärare? Vad anser förskollärare kring användningen av digitala verktyg utifrån deras digitala kompetens? Vad finns för fördelar och nackdelar i användning av digitala verktyg i förskolan utifrån förskollärarnas egen beskrivning? Resultatet i studien visar en tydlig skillnad kring förskollärares kompetens när det kommer till digitala verktyg i förskolan. Det framkom att där intresset och kompetensen fanns användes digitala verktyg dagligen, men samtidigt visade det sig att på de verksamheterna som förskollärarna inte kände nog kompetens användes digitala verktyg betydligt mindre. Det framkom att digitala verktyg är ett ämne som blivit centralt i dagens samhälle vilket också skapar ett ansvar hos förskollärare att ge en grund kompetens till barnen. Samtidigt framkommer det i läroplanen att alla barn har rätt till en likvärdig utbildning var man än går i landet, vilket anses vara omöjligt när inte alla förskollärare har lika kompetens kring digitala verktyg.