Syftet med denna studie har varit att undersöka och tolka förskollärares uppfattningar om utomhusmiljön som ett verktyg för lärande. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använde halvstrukturerade intervjuer som metodval. Intervjuerna genomfördes med 8 stycken utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor inom samma kommun. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet analyserades med kodning. Under analysarbetet växte två olika huvudrubriker fram; uppfattningar om läroplanens formuleringar om utomhusmiljön och utevistelse samt uppfattningar om förskollärares roll i utomhusmiljön. I resultatet framkom det att det fanns skilda uppfattningar om läroplanens formuleringar samt att det låg i förskollärares uppdrag att tolka läroplanen utifrån förskolans förutsättningar. Det framgår även i vårt resultat att förskollärarens roll i utomhusmiljön har flera aspekter, att vara medforskande, observatör samt att skapa lärmiljöer. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>

AbstraktTitle: Play and learning - a qualitative study of teaching and children's free play in the swedish preschool.Sedan begreppet undervisning infördes i förskolans läroplan 2018 har diskussioner pågått om hur begreppet ska definieras i förskolans kontext och hur undervisning kan bedrivas utan att den fria leken får stå tillbaka. Hur ska förskollärare undervisa i verksamheten? Hur ska de genomföra undervisning i barns fria lek utan att ta över den? Undervisning kan förknippas med “förmedlingspedagogik” och uppfattas passa in mer i skolans arbetssätt än med förskolans. Föreliggande studie syftar till att utveckla en förståelse om hur förskollärare förstår och använder undervisningsbegreppet i relation till den fria leken i förskolans verksamhet. Detta är relevant för förskolläraryrket eftersom uppdraget att utforma och bedriva undervisning ligger på förskollärarna. Uppdraget att undervisa riskerar sätta undervisning i motsättning till barns fria lek, som även den ska ha en central roll i verksamheten. Det är därför viktigt att utveckla ytterligare kunskap om hur förskollärare förhåller sig till undervisning och den fria leken och vilka strategier de använder för att kunna undervisa i den fria leken. Frågeställningar • Hur förhåller sig förskollärare till begreppen undervisning och fri lek? • Vilka strategier använder förskollärare för att arbeta med fri lek och undervisning i förskolan? I studien används en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sex olika förskollärare som har arbetat innan och efter att undervisningsbegreppet tillkommit i läroplanen 2018. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan för att lättare kunna fånga respondenternas ord och för att lättare kunna analysera deras svar. I resultatet presenteras olika teman som beskriver hur förskollärare förhåller sig till undervisning,fri lek och de strategier de använder för att undervisa i den. Resultatet analyseras utifrån begrepp hämtade från den utvecklingspedagogiska teoribildningen och visar hur förskollärarna förhåller sig och undervisar i barns fria lek. Studiens resultat visar att förskollärarna värnar om barnens fria lek och ser den som tillfälle för lärande, där innehållet i leken utvecklas för att barnen själva ska få syn på sitt lärande. Detta visar att förskollärarna undervisar utifrån barnens intentioner med leken, att de snarare försöker utveckla den än ta över.

Syftet med studien är att få ökad kunskap om vad förskollärare i förskolan anser om musikens betydelse för barns utveckling samt få insikt i hur de arbetar med musikaktiviteter i förskolan. Följande frågor har besvarats i studien: Vilka olika uppfattningar finns om musikens betydelse för barns utveckling hos de tillfrågade förskollärarna? Hur arbetar förskollärarna med musik/musikskapande i förskolan? Och hur kan alla barn inkluderas i musikaktiviteter på förskolan? I föreliggande studie har kvalitativa intervjuer använts, urvalet omfattar sex förskollärare med olika många års erfarenheter i förskolan. Det sociokulturella perspektivet har använts vid analys av studiens resultat. Resultatet visar att förskollärarna anser att musik är viktig för barnens utveckling. Exempelvis utvecklar barn sitt språk, sitt ordförråd och sin motorik med musik som stöd. De tillfrågade lärarna använder dagligen musik i sin undervisning och har en positiv syn på musikens betydelse för barns hälsa och välmående. Förskollärarna använder olika arbetssätt vid musicerande med förskolebarnen bland annat nämns ett musikrum, en korg med sångkort och sångsamlingar med och utan instrument. I arbetet nämns även olika strategier för att kunna inkludera barn i musikaktiviteter på sikt, ett exempel kan vara att låta barnet få sitta bredvid och observera musicerandet på håll, eller låta barnet hjälpa till att duka till maten på sidan av aktiviteten, dukningen ger då barnet möjlighet att få vara passivt deltagande i musicerandet under dukningen. Ett annat exempel kan även vara att inkludera familjens favoritmusik i musicerandet på förskolan.

Digitalisering är mycket viktigt i dagens samhälle, inte minst i förskolan. Detta särskilt efter den 1 juli 2019, då digitalisering blev obligatoriskt i förskolan (Sveriges radio 2019). Under den rådande pandemin, orsakad av covid-19, fick digitalisering en ännu mer betydelsefull status. Syftet med studien var att ta reda på vilka uppfattningar de tillfrågade pedagogerna har gjort av den nya läroplanens (Lpfö 18 2018) digitala mål, där särskilt fokus lagts på samspel, lärande och fantasi. Studien har utgått från ett kvalitativt arbetssätt och studiens resultat analyserades med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv. Skriftliga intervjuer har använts som metod i studien för att samla empiriska material. Resultatet visar att pedagoger landar i den digitala världen sakta men säkert, även om det finns en del oro hos dem. Pedagoger gör sitt bästa för att nå den nya läroplanens digitala mål och hjälpa till med barnens och verksamhetens utveckling. På ett övergripande plan har de tillfrågade pedagogerna en positiv syn på digitalisering i förskolan och är intresserade av att utveckla sig och sina arbetssätt inom området.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka förskollärares uppfattningar om ocherfarenheter av att använda digitala verktyg i förskolan och digitaliseringsprocessen iverksamheten generellt. Den belyser också utmaningar som förskollärare möter när deanvänder digitala verktyg. Vi intervjuade sju förskollärare med varierande långyrkeserfarenhet i förskolan för att få deras syn på användningen av digitala verktyg och hurdessa verktyg hjälper förskollärare i utbildningsprocessen. Vi ville också ta reda påmöjligheter där verktygen kan användas samt utmaningarna som uppstår på grund avanvändningen av de digitala verktygen i förskolan. I denna studie används intervju fördatainsamling för att nå upp till studiens syfte och denna data analyseras med kvalitativanalys. Resultatet i vår studie visar att digitala verktyg är mycket viktiga och ses som hjälpmedel förgenomförandet av olika aktiviteter som till exempel de språkliga, matematiska ochnaturvetenskapliga etc. Förskollärarnas digitala kompetens spelar en stor roll i skapandet aven pedagogisk miljö rik på de digitala verktyg. Bristen på digital kompetens hosförskollärarna kan ibland leda till motstånd av vårdnadshavarna, vilket utgör en stor utmaningför förskolläraren att fördjupa sig i det pedagogiska innehållet när det gäller användning avdigitala verktyg. Förskollärarens intresse för digitala verktyg är den viktiga faktorn för attgenomföra aktiviteter som inkluderar användningen av digitala verktyg i förskolan på ettpedagogiskt sätt, vilket inte är beroende av längden på arbetslivserfarenhet.

Studiens syfte är att bidra till kunskapande om hur arbetslag beskriver att de arbetar för att främja de yngsta barnens kommunikation i samspel med andra. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur beskriver arbetslag att de arbetar för att ge de yngsta barnen möjligheter att kommunicera? Hur resonerar arbetslag kring vad kommunikationen har för betydelse för yngsta barns samspel? Studiens teoretiska utgångspunkt är relationell pedagogik där lärandet sker utifrån relationer mellan människor och kommunikation får en betydande roll. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med fokusgrupper i två arbetslag på två olika förskolor. För att synliggöra teman i det insamlade empiriska materialet tillämpades tematisk analys. Resultatet är uppdelat i fyra teman som utgör rubrikerna för att få svar på studiens frågeställningar. I resultatet framgår det att arbetslagen förklarar att de yngsta barnen kommunicerar genom olika kommunikationsformer. Det synliggörs att arbetslagets närvaro har en påverkan på de yngsta barnens utveckling av kommunikation och samspel. Det framkommer också att relationsskapandet mellan pedagoger och de yngsta barnen är fördelaktigt för kommunikationen samt att det finns gemensamma strategier i arbetslagen för hur pedagoger arbetar med de yngsta barnens kommunikation i samspel.

No description available.

I denna studie undersöks hur jämställdhetsarbete och genuspedagogik upplevs av pedagoger inom förskolans verksamhet utifrån förskolans jämställdhetsuppdrag i läroplanen. För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien avgränsades genom att intervjua nio pedagoger i förskoleverksamheter belägna i två kommuner i Sverige. En av intervjupersonerna arbetade i en verksamhet som använde sig av könsneutral pedagogik. Resultaten analyserades med hjälp av genusteori, socialkonstruktionism samt genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat påvisade att jämställdhetsarbetet tar plats i samtliga verksamheter på olika sätt utifrån det utformade jämställdhetsuppdraget i läroplanen. Studien uppmärksammar hur olika arbetssätt med jämställdhet utformas i de olika verksamheterna samt vilken inverkan det har på barn och pedagoger. Det påvisas även i resultatet att pedagogernas upplevelser skiljer sig åt gällande vilken kunskap som pedagoger innehar gällande genuspedagogik. Studiens resultat visar även på hur genus konstrueras och reproduceras i förskolemiljön utifrån pedagogernas erfarenheter. I den avslutande diskussionen lyfter vi att det behövs ett utökat kunskapsstöd för pedagoger i arbetet med jämställdhet och genuspedagogik.

Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskolepersonal resonerar kring barnbokens funktion för barns lärande och utveckling. Finns det ett syfte med valet av barnbok? Hur blir alla barn delaktiga under en lässtund och hur arbetar pedagoger för att få alla barns röster och önskemål tillgodosedda? Finns en bakomliggande tanke när det gäller val av barnbok? Vi har intervjuat fyra förskollärare och fyra barnskötare på två olika förskolor. Hur beskriver de deltagande förskolepersonalen undervisningen utifrån barnboken och vad kan det tillföra barnen kunskapsmässigt? Denna studie utgår från en kvalitativ forskningsansats. Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra barnskötare har vi inhämtat material till vår undersökning. Utifrån det sociokulturella perspektivet valdes några begrepp som användes för att tematisera och analysera det insamlade materialet. I resultatet synliggörs pedagogernas resonemang kring användning av barnböcker. Förskollärarnas och barnskötarnas arbetssätt utgår från de didaktiska frågorna vid användning av barnböcker. Den deltagande förskolepersonalen i studien strävar efter skapandet av förutsättningar som främjar barns lärande och utveckling genom barnböcker. Slutsatsen av denna studie är att barnboksaktiviteter anses främjabarns lärande och utveckling men att detta är avhängigt förskolans miljö och pedagogernas litteracitetkompetens.

En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Studiens syfte är att ta reda på förskollärarnas olika uppfattningar om arbetet med Barnkonventionens artikel 12 samt barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Syftet är också att lyfta förskollärarnas uppfattningar om barns ålder och mognad och hur detta tas hänsyn till i verksamheten. En förhoppning är att studien ska kunna bidra med ökad förståelse för komplexiteten i de yngre barnens delaktighet och inflytande i verksamheten samt en medvetenhet kring hur förskollärarens förhållningssätt påverkar barns möjlighet till inflytande. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare där fokus har varit att få syn på en variation av uppfattningar. Resultatet visar på en rad skilda uppfattningar om fenomenet delaktighet och inflytande hos de yngsta barnen i förskolan. Förskollärarna lyfte aspekter som förskollärarens förhållningssätt, krav och begränsningar uppifrån, svårigheter i att avgöra mognad, dilemmat i att möta det enskilda barnet i barngruppen samt omsorgsbegreppet. Resultatet har diskuterats utifrån barndomssociologin och relevanta begrepp inom denna teori.