Denna studie syftar till att genom förskollärarens förhållningssätt ta reda på hur förskolebarns förståelse kan utvecklas för ett teknikrelaterat lärandeobjekt. För att ta reda på det har en learning study genomförts. Lärandeobjektet är tyngdpunkt och stödyta. För att ta reda på detta har en kvalitativ studie genomförts där förkunskapstest, aktiviteter och efterkunskapstest har skapat en helhet. Processen har varit cyklisk och analyser av aktiviteterna har genomförts för att kunna skapa ett nytt lärandetillfälle där barnen fått möjlighet att få syn på de kritiska aspekterna för lärandeobjektet. I resultatet redogör vi för det vi kommit fram till utifrån våra frågeställningar, till exempel att barnen behövde få tillgång till ett flertal lärandetillfällen för att förstå alla kritiska aspekter. Vi behövde även visa på skillnaderna mellan olika strategier för en teknisk konstruktion för att barnen skulle förstå lärandeobjektet. Metoden och resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning. Där tar vi upp exempelvis vad som har varit bra respektive mindre bra med aktiviteterna, hur vi skulle ha gjort om en tredje aktivitet skulle ha genomförts och hur vårt agerande har haft betydelse för barnens kunskapsutveckling.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur huvudmän organiserar och skapar möjligheter för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Mer specifikt riktas fokus mot förskolans uppdrag att ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och dess modersmål. Detta utifrån ett huvudmannaperspektiv. Frågeställningarna handlar om hur målet från läroplanen tolkas, vilken information och kommunikation som behöver synliggöras för att kvalitetssäkra arbetet samt hur resurser organiseras och fördelas i förskolans verksamhet för att tillgodose målet. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av huvudmän med skilda titlar runtom i Sverige som har ansvar för att förskolor arbetar med målet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av ramfaktorteori som utformats av Urban Dahllöf och Ulf P. Lundgren samt läroplansteori även det utformat av Ulf P. Lundgren. Teorierna synliggör vilka ramar förskolan har att förhålla sig till samt utgå från och hur detta görs i praktiken. Studiens resultat visar på att målet från läroplanen ses som viktigt men det är svårt för förskolans personal att veta vad det är som förväntas av dem. För att arbeta med målet krävs dels kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling hos den enskilde pedagogen, dels ensam syn i personalgrupper rörande arbetsmetoder. Det krävs även att högre ledning har en kunskap om målet för att ge goda förutsättningar för personalens arbete med målet. Slutsatsen belyser vilka möjligheter och hinder som finns i förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.

Denna studie undersöker förskollärares uppfattningar om sitt arbete med pedagogisk dokumentation. Datamaterial har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer av förskollärare. Studiens utgångspunkt är fenomenografiska teoretiska perspektiv. Studiens resultat utgörs av tre kategorier av uppfattningar, där den första är innehåll i förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation. Förskollärarna i denna studie uppfattar pedagogisk dokumentation som ett styrningsverktyg utifrån styrdokument, en arbetsmetod för att synliggöra lärande samt som ett sätt att synliggöra förskollärarens profession och praktik. I den andra kategorin, pedagogisk dokumentation som svårt och komplext uppdrag, lägger förskollärarna i denna studie fokus på yttre- och praktiska förutsättningar. Det handlar om innehållsmässiga svårigheter kring vad som ska dokumenteras, arbetsbörda på grund av saknad kompetens och tid, samt svårigheter att hantera teknik och digital dokumentation. Den tredje kategorin, barns delaktighet i arbete med pedagogisk dokumentation, fokuserar förskollärarna i denna studie på barns kompetens. Förskollärarna uppfattar ofta barnen som inkompetenta och passiva, med begränsad rätt till inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. Studien bidrar med kunskap kring förskollärares uppfattningar om sitt arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan. Att belysa variationer i förskollärares uppfattningar skapar möjlighet till yrkesmässig reflektion och fördjupning. Resultatet av den här studien kan ge förskollärare och rektorer verktyg för reflektion för att utveckla arbete med pedagogisk dokumentation i sin praktik.

I Sverige måste alla förskolor följa den statliga läroplanen för förskolan Lpfö 18. Samtidigt finns det olika pedagogiska profiler med individuella värderingar, barnsyn och föreställningar om barns lärande. Jag har undersökt hur de pedagogiska profilerna Reggio Emilia och Waldorf förhåller sig i det potentiella spänningsfältet mellan den egna värde- grunden och de statliga styrdokumenten.Mitt syfte har varit att undersöka hur pedagoger, som arbetar utifrån dessa två profiler, arbetar med barns estetiska uttryck som kommunikationsmedel för att i förlängningen kunna se möjligheter och hinder för arbetet både utifrån läroplanen och de pedagogiska profilerna.För min undersökning har jag använt en kvalitativ metod och intervjuat pedagoger från båda inriktningarna. Det empiriska materialet har analyserats i relation till profilernas karakteristiska drag, tidigare forskning samt Shannon och Weavers kommunikationsmodell.Jag har kunnat konstatera att barns estetiska uttryck, jag har fokuserat på bilder barn har ritat, används som kommunikationsform inom båda Waldorf- och Reggio Emiliapedagogiken. Estetiska uttryck används både som metod för lärande och som innehåll för barns lärande. Min analys har visat skillnader i relation till barnsynen mellan de profi- lerna. Detta grundar sig i deras historiska bakgrund som leder till olika föreställningar om hur vårt samhälle bör se ut. Det i sin tur präglar hur pedagogerna bemöter och ser på barn.Waldorfpedagogiken ser barn som fria och den friheten kan begränsas genom statliga styrdokument som oavsett måste följas. Reggio Emiliapedagogiken beskriver barn som kompetenta och lägger vikt på demokratifostran som även är ett centralt innehåll av Lpfö 18.

Syftet med arbetet är att skapa en bild över hur förskollärarna beskriver barn i behov av särskilt stöd och om det finns några metoder och strategier som förskollärarna beskriver att de använder för att inkludera alla barn i utbildningen. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: Hur förskollärarna beskriver barn i behov av särskilt stöd? Vilka metoder och strategier beskriver förskollärarna att de använder sig av i mötet med barn i behov av särskilt stöd? Arbetet är skrivet utifrån en kvalitativ modell som grundar sig i det sociokulturella och det systemteoretiska perspektivet. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder och semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som alla jobbar på olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarnas arbete med barn i behov av särskilt stöd är komplext, de anser att arbetet behöver anpassas efter varje enskilt barns behov samt att det inte finns någon generell metod i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Vidare beskriver förskollärarna att de strävar efter att alla barn ska ges möjlighet till en likvärdig förskola. I resultatet har det framkommit att förskollärarna upplever att det finns hinder i arbetet såsom tid- och personalbrist. I och med detta menar förskollärarna att barn i behov av särskilt stöd inte alltid kan ges tillräckligt med uppmärksamhet. Vidare förklarar förskollärarna att förhållningssätt är en grundläggande faktor för att kunna inkludera alla barn i förskolans utbildning.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas uppfattningar om bilderböckernas betydelse för matematikundervisningen. Studien riktar sitt fokus på hur verksamma pedagoger beskriver sina uppfattningar om bilderböckers betydelse för matematikundervisning och hur bilderböcker kan användas som verktyg för att främja barns matematiska lärande. Det empiriska resultatet föregås av en forskningsbakgrund som omfattar barns matematiska lärande, bilderbokens betydelse för barns lärande i matematik samt läsningens och kommunikationens betydelse för matematiklärande. Studien bygger på fenomenografisk ansats som fokuserar på individen och dess relation till fenomen och har syftet att beskriva individens uppfattning utan att värdera den. Studiens metod för datainsamling är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta pedagoger som arbetar på fem olika förskolor i två kommuner. I resultatet presenteras vad pedagogerna har berättat om bilderbokens roll och användning på respektive förskola samt hur de använder bilderböcker för att främja barns matematiska lärande. I urvalet gjordes medvetna val av utbildade barnskötare och legitimerade förskollärare som har kunskap om studiens fenomen. I studiens resultat framkommer att bilderböcker har en given plats i förskolans verksamhet och kan användas till att främja barns utveckling och lärande. Det framkommer även att pedagogerna i förskolan använder bilderböcker med olika ändamål i både planerade och spontana undervisningssituationer och bilderböcker har kraft att stödja barns matematiska lärande. Det framkommer även att pedagogernas positiva inställning till bilderböcker som verktyg i matematikundervisning och medvetande förhållningssätt möjliggör synliggörande av matematik i bilderböcker och främjar barns matematiska tänkande. / The purpose of this study is to make visible pedagogues' perceptions of the importance of picture books for mathematics teaching. This study explores how experienced pedagogues describe the importance of picture books for teaching mathematics and how picture books can be used as a tool to promote children's mathematical learning. The empirical findings are preceded by a research background that includes children's mathematical learning, describing the importance of picture books, reading and communication for children’s mathematical learning.  This study is based on a phenomenographic approach that focuses on the individual and his or her relationship to the phenomena, the purpose is to describe the individual's perception without evaluating it. The study's method of data collection is qualitative in the form of semi-structured interviews conducted with eight pedagogues working in five different preschools in two municipalities. The results describes the pedagogues views regarding the role and use of picture books in each preschool and how they use picture books to promote children's mathematical learning. Intentionally trained child minder and licensed preschool teachers familiar with the phenomenon of the study were selected for the sample.  The results of this study show that picture books have an established place in preschool work and can be used to promote children's development and learning. It is also shown that preschool pedagogues use picture books for various purposes in both planned and spontaneous teaching situations and that picture books have the ability to support children's mathematical learning. It also shows that pedagogues’ positive attitude towards picture books as a tool for teaching mathematics and their deliberate approach enables the visibility of mathematics in picture books and promotes children's mathematical thinking.

Drawing inspiration from the authors own term paper, this thesis examines the documentational and administrative workload of Swedish pre-school teachers. The focus being on its relationship with New Public Management, professionalization, deprofessionalization, and pre-school teachers' experiences of time constraints. The study itself consists of interviews with 15 individuals, thirteen of which are pre-school teachers, and 2 pre-school principals, most of whom work in the same municipality. These municipalities, as well as the true names and workplaces of the respondents, have been anonymized. The analysis centers around the respondents' perspectives on documentation, professionalization, deprofessionalization, and perceived lack of time. Findings indicate that respondents generally believed documentation to be pedagogically valuable for children's learning and progress, reflecting a perception of professionalization with occasional instances of deprofessionalization. However, the extent to which these scenarios represent pre-schools overall remains unclear. Notably, most respondents expressed a lack of time for their daily tasks, attributing it primarily to understaffing rather than the documentational and administrative workload itself. The study concludes that pre-school teachers find the documentational and administrative workload time-consuming and frustrating. It observes that documentation is perceived as an integral aspect of the pedagogical process. The emphasis on the pedagogic nature of pre-school reflects a continuous professionalization process and status elevation strategies employed by teachers, which has resulted in increased documentation. This insight may help explain the absence of negative experiences associated with the documentational workload. / Denna kandidatuppsats behandlar den dokumentations- och administrativa arbetsbelastningen som krävs av svenska förskollärare, och hur den relaterar till New Public Management, professionalisering och avprofessionalisering, samt förskollärares upplevelser av brist på tid för att utföra sitt arbete. Uppsatsen inspirerades till stor del av en B-uppsats skriven av författarna. Studien består av intervjuer med 15 personer, varav tretton är förskollärare och två är förskollerektorer, de flesta arbetar i samma kommun. Dessa kommuner, liksom de verkliga namnen och arbetsplatserna för respondenterna, har anonymiserats. Analysen baseras på respondenternas svar i förhållande till dokumentation, professionalisering, avprofessionalisering och upplevd tidsbrist. Resultaten indikerade att de flesta av respondenterna ansåg att dokumentationen hade ett tydligt pedagogiskt syfte i förhållande till barnens lärande och utveckling. Deras svar visade på en upplevd professionalisering snarare än avprofessionalisering, även om det finns vissa scenarion som skulle kunna indikera avprofessionalisering. Det är dock svårt att bedöma i vilken utsträckning dessa scenarier beskriver förskolor generellt. Slutligen drog vi slutsatsen att de flesta av respondenterna upplever brist av tid för att utföra sina arbetsuppgifter. Slutsatsen var att förskollärarna själva upplever att arbetsbelastningen relaterad till dokumentations- och administrationsarbetet är tidskrävande och en källa till frustration i samband med dess utförande under arbetets gång. Intressant nog tillskrivs den nästan allmänt upplevda tidsbristen bland respondenterna vanligtvis inte dokumentations- och administrationsarbetet, utan snarare personalbrist. Dokumentationen uppfattas som en integrerad del av den pedagogiska processen. Det pedagogiska arbetet i sig kan ses som en del av en kontinuerlig professionaliseringsprocessen och statushöjande strategier som används av förskollärare. Detta kan förklara bristen på negativa upplevelser av den dokumentationsbaserade arbetsbelastningen.

No description available.

Studiens syfte är att bidra till kunskap om förskollärares föreställningar och diskurser om digitalisering och digital teknik samt hur dessa påverkar tillämpningen av digitala verktyg i förskolan. Studiens genomförande består av insamling av förskollärares skriftliga livsberättelser om digitalisering och digitala verktyg i förskolan. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av narrativ teori med en socialkonstruktionistisk syn på berättelser för att få kunskap om förskollärares föreställningar och diskurser i relation till digitala verktyg och digitalisering i förskolan. Studiens resultat presenteras genom en sammansatt utsaga utifrån förskollärarnas livsberättelser samt en redogörelse för den analytiska grunden som den sammansatta utsagan baseras på samt diskurser som kunde urskiljas. Genom förskollärarnas berättelser kunde diskursen om den digitala teknikens potential urskiljas. Studiens resultat visar erfarenhet och kompetens gällande digitala verktyg i undervisning har en positiv inverkan på dess implementering som en integrerad del av undervisningen. Det är därför viktigt att förskollärare ges möjlighet till erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling för att kunna integrera och nyttja den digitala teknikens potential.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares perspektiv på hur dans i förskolan kan skapa förutsättningar för delaktighet och inkludering med fokus på barn i behov av särskilt stöd. Studiens forskningsfrågor lade dessutom fokus på vilka förutsättningar samt hinder som finns för användningen av dans i förskolan. Med utgångspunkt i socialkonstruktionistisk teori genomfördes kvalitativa intervjuer som metod för datainsamling. Urvalet innefattar yrkesverksamma förskollärare inom Norrbottens län. Resultatet visar att förskollärarna uttryckte kännedom gällande vikten av ett likvärdigt bemötande av barn i behov av stöd och att en viktig del av yrkesrollen innefattar att erbjuda barn en mängd aktiviteter för att skapa möjligheter till delaktighet och inkludering i förskolan. Dans beskrivs som en tillgång i barnens utbildning i relation till delaktighet och gemenskap men också ur ett lärandeperspektiv. Studien framhåller vidare att dans inte synliggörs i förskolans miljö samt att förskollärarnas egna intressen och osäkerhet till stor del hämmar barns möjlighet att tillägna sig dans i förskolan.