Denna studie syftar till att beskriva och diskutera hur förskollärare konstruerar sin kunskap inom kemi och fysik i förskolans undervisning. Detta har genomförts med en fokusgruppsdiskussion med förskollärare för att besvara forskningsfrågorna. En kvalitativ metod har använts för att få fram essensen av förskollärarnas erfarenheter och konstruktioner av deras individuella kunskaper inom kemi och fysik och hur detta tar uttryck i förskolans undervisning som resultat. Resultatet av studien belyser de synsätt som framkommer i relation till kemi -och fysikundervisning där förskollärarnas konstruktioner av deras kunskap varierar beroende på deras tidigare erfarenheter och upplevelser, och att ytterligare kunskap krävs för att genomföra denna undervisning. Studien belyser även vilka möjligheter och utmaningar som existerar i relation till förskollärarnas osäkerheter och rädslor samt förskollärarnas önskan kring vidareutbildning för att kunna utveckla kemi -och fysikundervisning i förskolan.

Digitalisering blir allt vanligare i alla åldrar, framför allt hos barn. Digitalisering och skärmtidär något som ständigt diskuteras och utvecklas. I början av hösten 2023 gick regeringen utmed ett förslag om att de ville slopa läroplanens krav på användandet av digitala verktyg iförskolan. Vi ville undersöka förskollärares åsikter om regeringens förslag men även hurförskollärare tolkar målen i Läroplanen för förskolan 2018 som rör digitalisering. Syftet med fenomenografiska studier är att undersöka förskollärares olika uppfattningar omläroplansmålen kring digitalisering och digitala verktyg i förskolan. Studien är gjord på enkvalitativ forskningsmetod, där vi utförde sju intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Ivår studier kom vi fram till att förskollärare tolkar läroplanen som tydligt men även svåra, studier visar att förskollärare önskar fortbildningar. Respondenterna talade för fördelar med digitala verktyg i förskolans verksamhet medan andra upplevde att det var bättre om kravet försvann och att arbetet med digitala verktyg blev ett frivilligt inslag. Dock lyfts nackdelarfram som passivt sittande och att den fria leken störs.

Abstrakt Genom en erfarenhet inom barnomsorg har vi observerat och ökad diskussion bland pedagoger om stressrelaterade långtidssjukskrivningar. Detta fenomen kan härledas till olika faktorer såsom stora barngrupper, brist på personliga, krav som ställs på individer och därmed sammanhängande samvetsstressen. Mot bakgrund av detta beslut vi att fördjupa oss i ämnet för att analysera vilka specifika faktorer som bidrar till denna utveckling.  Studiens primära mål är att systematiskt granska och belysa förskollärares subjektiva upplevelser av stress inom förskolemiljön samt identifiera strukturella faktorer som bidrar till denna stressupplevelse.  I vår forskning kommer vi att integrera och analysera tidigare studier från både nationella och internationella sammanhang för att jämföra forskningen från olika länder. Vår teoretiska grund hämtar vi från ramfaktorsteorin, vilken vi använder för att fördjupa oss i vår undersökning genom att identifiera och analysera olika ramfaktorer. Forskningsmetoden vi valt är en kvalitativ karaktär, och genom användning av intervjuer som vi efter att erhålla insikter och resultat som relaterar till förskollärares upplevelser av stress. Nyckelord: Stress, ramfaktorer, personalbrist, stora barngrupper, krav, tid

Läroplanen för förskolan (Skolverket 2018, s.8) beskriver leken som grunden för utveckling, lärande och välbefinnande, samt att den ska ha en central plats i utbildningen. Vidare i styrdokumentet beskrivs leken som initierad av vuxna eller av barnen själva. Studiens syfte är att problematisera och diskutera om förskollärares förhållningsätt till barns fria lek i förskolan. För att uppnå studiens syfte använder vi oss av en kvalitativ insamlingsmetod där vi genomför intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare vid två olika förskolor. De frågeställningar som är grunden för vår studie är följande: Vilken förståelse har förskollärare av fri lek? Hur ser förskollärare på sin egen roll i relation till den fria leken? Resultatet i studien visar att förskollärarna ger en bild av den fria leken som en form av lek som är fri från vuxet styrande. Å andra sidan uttrycker de flera fördelar kring att vara delaktiga kring barns fria lek, då de ges möjlighet att bland annat förebygga konflikter och“avstyra” oönskade lekar. Utifrån studies resultat drar vi slutsatsen att det finns oklarheter kring fria lekens innebörd och att förskollärarna i studien styr leken på ett eller annat sätt.

Barns tidiga möte med matematiken är viktig för deras framtida lärande och för att klara sig i samhället. Förskolans läroplan skriver hur barnen ska få möjlighet att använda sig av matematiken och vilket matematiskt innehåll som barnen ska möta. Hur förskollärare ska undervisa i matematik är dock en tolknings och kompetensfråga. Vi som arbetar inom förskolan undervisar genom metoder och med ett matematiskt innehåll som speglar våra egna erfarenheter och kunskaper om matematikundervisning. Detta gör det angeläget att studera hur matematikundervisning i förskolan genomförs. Syftet med studien är att bidra med kunskapsutveckling om didaktiska aspekter av matematikundervisning i förskolan genom att besvara forskningsfrågor som riktar sig mot förskollärares val av metod, förhållningssätt och matematiskt innehåll. I studien användes observationsschema så väl som kvalitativa intervjuer för att stärka resultaten detta analyserades med hjälp av en didaktisk modell. Resultatet visar att förhållningssätten som förskollärarna använde sig av var styrande, avvaktande, bekräftande, stöttande och lyhörd, samt att det skedde systematiskt under båda undervisningssekvenserna. Resultatet visar även att språk och kommunikation innehållande verbal kommunikation, kroppsspråk samt kommunikativt material och lekfulla inslag är vanliga metoder för att gestalta det matematiska innehållet. Förskollärarna lade störst fokus på att undervisa barnen i antal och tal. Vår inställning är att barnen i förskolan ska erbjudas en bredd av metoder, förhållningssätt och matematiskt innehåll för att gynna alla barns matematiska lärande.

Studiens resultat omfattar förskollärares reflektioner kring den snabba teknologiska utvecklingen och hur det påverkar barn i förskolan. Samhällets fokus på lärplattan ifrågasätts, där studien visar vikten av att synliggöra digitala resurser som mer än bara lärplattor. Samtliga förskollärare anser att digitala resurser möjliggör för barn att utveckla digital kompetens och delta i meningsfulla aktiviteter. Vidare betonades att digitala resurser bör integreras med analogt material för att främja samspel och barns lärande. Förskollärarna menade att lärplattor och andra digitala resurser inte ska användas avskilt utan som ett komplement till traditionella aktiviteter. Studiens syfte var att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar och erfarenheter om hur digitala resurser kan påverka lärandet bland barn i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ metod genom intervjuer med sex förskollärare och en tematisk analysmetod har använts. Resultatet har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med begreppen sociala interaktioner, kulturella redskap, scaffolding, mediering och affordances. I studien diskuteras användningen av digitala resurser i förskolan samt dess möjligheter, utmaningar och tekniska hinder. Studien har bidragit till djupare förståelse om möjligheter och nackdelar kring användandet av digitala resurser i förskolan.

Interkulturellt arbetssätt är givande för alla barn oavsett kulturell bakgrund. Det interkulturella arbetssättet bidrar till att barn utvecklar sin kulturella identitet och får förståelse för mångfalden i vårt samhälle. På förskolor där pedagogerna inte aktivt arbetar med interkulturalitet riskerar barn med utländsk bakgrund att bli exkluderade eller inte får kulturellt utrymme i förskolans utbildning. Det påverkar också barn med en svensk kulturell bakgrund, då de inte får  möjligheten att lära sig mer om andra kulturer än sin egen.  Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur förskollärare resonerar kring ett interkulturellt arbetssätt inom förskolans verksamhet. Datainsamlingen är av en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla empirin. Intervjuerna skedde både individuellt och i grupp. Totalt deltog nio förskollärare från fem olika förskolor i Sverige. Analysen omfattar det sociokulturella perspektivet och det interkulturella perspektivet för att få en större förståelse för de faktorer som påverkar förskollärarnas arbetssätt.  Resultatet visar att förskollärarna har ett interkulturellt förhållningssätt när de arbetar för att främja barns modersmåls utveckling och för att integrera olika kulturer i förskolans verksamhet. I mötet med familjer från andra länder lyfte förskollärarna fram olika faktorer att ta hänsyn till, vilket visade på deras interkulturella kompetens.  Det framkom även i studien att förskollärarna uttryckte att olika uppfattningar av kultur kan leda till kulturkrockar och kulturella begränsningar i förskolan. Förskollärarna upplevde det som en utmaning i arbetet med interkulturalitet. / The intercultural way of working contributes to children developing their cultural identity and gaining an understanding of the diversity in our society. In preschools where the pedagogues do not actively work with interculturality, children with a foreign background run the risk of being excluded or not given cultural space in the preschool's education. It also affects children with a Swedish cultural background, they do not get the opportunity to learn more about cultures other than their own.  The purpose of this study is to contribute with knowledge about how preschool teachers reason about intercultural working methods in preschool activities. The data collection is of a qualitative nature, where semi-structured interviews were conducted to gather empirical data. The interviews were conducted both individually and in groups. A total of nine preschool teachers from five different preschools in Sweden participated. The analysis incorporates a sociocultural perspective and the intercultural perspective to provide a detailed understanding of factors influencing preschool teachers' workings.  The study concludes that the preschool teachers have an intercultural approach when they work to promote children's mother tongue development, and to integrate different cultures in the preschool's activities. In the meeting with families from different countries, the preschool teachers highlighted different factors, which showed their intercultural competence. This study showed that the preschool teachers expressed that our different perceptions of culture can lead to cultural clashes and cultural limitations in preschool.  The preschool teachers perceived the work with interculturality as challenging.

Mot bakgrund av både tidigare forskning och egna upplevelser framkommer det att dans inte är ett vanligt förekommande ämne i förskolan. Därför väcktes intresset av att undersöka dansens plats i förskolan. Således är syftet med föreliggande studie att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med dans och vilken roll förskollärarna har i dansundervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Metoden som användes för att samla in emperi var semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare från olika förskolor i södra Sverige. Därefter genomfördes en tematisk analys för att kategorisera förskollärarnas utsagor. Resultatet synliggör dansens komplexitet i förskolan och att det inte är ett prioriterat ämne. Dansen som barnen erbjuds är främst den spontana dansen och den används i första hand som en metod med andra syften än dans. Det framkommer även att förskollärarna har olika uppfattningar om vad som räknas som dansinnehåll och inte, vilket därmed påverkar barnens möjligheter till lärande om dans. Dessutom synliggörs att både fysiska artefakter och förskolläraren själv kan ses som ett verktyg i dansundervisningen. Samtliga förskollärare inser sin viktiga roll som förebild i dansen, men det skiljer sig mellan förskollärarna om de är bekväma i att leda dans eller inte. Utifrån resultatanalys och diskussion kan slutsatsen dras att dans bör få en tydligare plats i förskolans verksamhet, där kompetensutveckling ses som det mest väsentliga för att utveckla dansen som ämne i förskolan.

Denna studie handlar om förskollärares och barnskötares beskrivningar av musikundervisning i förskolan. Vårt syfte är att bidra med kunskaper om pedagogernas syn på musikundervisning i förskolan i relation till likvärdighet och musikens inflytande på undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En anledning till valet att skriva om musik var på grund av uppmärksammandet av att begreppet inte har en stor plats i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, ss. 9, 14). Det skrivs inte HUR ett lärande av musiken kan ske och det kan troligen leda till att de som arbetar inom förskolan inte vet HUR de ska implementera det i praktiken. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie som metod där vi intervjuade förskollärare och barnskötare från olika förskolor i Sverige. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade materialet. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna såg musiken som ett lärande i andra ämnen dock skiljdes sig tankarna åt i vilket lärande som sker, exempelvis att musiken kan bidra till språkutveckling. Studien kom även fram till att musiken kan väcka olika känslor och pedagogerna lyfter främst känslan glädje kopplat till musiken i förskolan. Även tankar och intressen om utbildning lyfts vilket genererade i delade svar från pedagogerna i studien, där majoriteten hade en positiv inställning till vidareutbildning. Slutligen diskuterades likvärdigheten mellan förskolornas utövande av musiken och vad skillnaderna kan bero på.

Denna studie handlar om förskollärares och barnskötares beskrivningar av musikundervisning i förskolan. Vårt syfte är att bidra med kunskaper om pedagogernas syn på musikundervisning i förskolan i relation till likvärdighet och musikens inflytande på undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En anledning till valet att skriva om musik var på grund av uppmärksammandet av att begreppet inte har en stor plats i Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket 2018, ss. 9, 14). Det skrivs inte HUR ett lärande av musiken kan ske och det kan troligen leda till att de som arbetar inom förskolan inte vet HUR de ska implementera det i praktiken. Vi valde att använda oss av en kvalitativ studie som metod där vi intervjuade förskollärare och barnskötare från olika förskolor i Sverige. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet har vi analyserat det insamlade materialet. Det resultat vi kom fram till var att pedagogerna såg musiken som ett lärande i andra ämnen dock skiljdes sig tankarna åt i vilket lärande som sker, exempelvis att musiken kan bidra till språkutveckling. Studien kom även fram till att musiken kan väcka olika känslor och pedagogerna lyfter främst känslan glädje kopplat till musiken i förskolan. Även tankar och intressen om utbildning lyfts vilket genererade i delade svar från pedagogerna i studien, där majoriteten hade en positiv inställning till vidareutbildning. Slutligen diskuterades likvärdigheten mellan förskolornas utövande av musiken och vad skillnaderna kan bero på.