ABSTRACT Det talas om livslångt lärande och att kunna läsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhälle vi ska leva och verka i. Frågan kan ställas om vad det livslånga lärandet innebär och vad som krävs av skola och samhälle. Både internationella och nationella undersökningar visar att läs- och skrivkunskaper hos elever som går i svensk skola är i en nedåtgående spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera på varför det är så och vad som måste göras för att vända spiralen uppåt så att det ökar igen. Genom den här kvalitativa undersökningen har målet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lärande i relation till ämnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlättar och som är en framkomlig väg till läs och skrivinlärning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser på pedagogen, arbetssättet, miljön, material och kamraterna. Även verksamma pedagoger har tillfrågats om deras syn på inlärning och förhållningssätt för att möjliggöra att entreprenörer skapas i klassen. Entreprenörer med entreprenöriella attityder som att världen inte är problemfri och att det finns många intressanta lösningar på världens problem och att de vill vara med och genomföra minst en av dessa lösningar. Resultatet ger klara indikationer. De elever som redan kan och har hög självkänsla och är intresserade av ämnet svenska har nytta av entreprenörsskap och företagsamt lärande. De elever som har sämre självkänsla och tycker ämnet svenska är tråkigt tror inte att de kan påverka. De har inte så stor nytta av entreprenörskap och företagsamt lärande för de ser ändå inte möjligheter. Sammanfattningsvis blir det tydligt hur viktig pedagogen är för elever i skolan. Läraren framstår inte som den som ska lära ut utan som den som ska visa vägen, visa på alternativen och överlåta åt eleven att själv få ta ställning och göra val. Det är inte metoderna som är saliggörande utan relationerna som blir avgörande om motiverade entreprenörer skapas i ämnet svenska. Nyckelord: entreprenörskap, intersubjektivitet och utvecklingszon.

Syftet med studien är att visa att personer med medfödd dövblindhet är beroende av  omgivningens kunskap om medfödd dövblindhet och vilja till kommunikation för att de ska få möjlighet att själva utveckla sin egen personlig utveckling. Efter sju kvalitativa intervjuer visar resultaten på att det beror på vilka kompetenser personerna runt om personen med medfödd dövblindhet har, som kan vara avgörande för en kunskaps- och kommunikationsutvecklingen. / The purpose of this study is to show that people with congenital deafblindness depend on ambient knowledge of congenital deafblindness and willingness for communication to get opportunities to develop their own personal development. After seven qualitative interviews, the results show in that it depends on what skills the people around the person with congenital deafblindness have, that may be essential for the knowledge and communicational development.

I läroplanen för grundskolan står det att alla elever ska få en likvärdig utbildning. Det är därför viktigt att alla elever får den utmaning de behöver i skolan för att utvecklas. Studiens syfte är att få mer kunskap kring hur lärare på lågstadiet planerar och utmanar för de högpresterande elevernas skrivande. Detta är ett forskningsområde som har stor brist på forskning. För att besvara studiens frågor intervjuades fyra lärare som undervisar i årskurserna ett till tre. Dessa intervjuer analyserades sedan tematiskt utifrån lärandets fyra zoner. Resultatet visade att samtliga lärare har en gemensam bild över vilka elever som anses vara högpresterande. Lärarna berättade att de försökte nå fram till de högpresterande eleverna och utmana dem. Under intervjuerna berättade lärarna att de inte hade nog med tid för att planera utmanande aktiviteter för de högpresterande eleverna.

No description available.

Syftet med studien är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv ta reda på hur förskollärarna använder sig av högläsningen i sin verksamhet. I den här studien undersöks om högläsningen får samma prioritet som den övriga pedagogiska aktiviteten och hur förskollärarna arbetar utifrån läroplanens mål när de planerar en högläsningsaktivitet. Undersökningen visar även på hur de ser på högläsningen och hur den kan främja barns språkutveckling. För att få svar på min studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna är medvetna om högläsningens betydelse för språkutveckling hos barnen men trots denna vetskap så är oftast högläsningen inte planerad utefter läroplanens mål och riktlinjer. Förskollärarna arbetar med högläsningen varje dag men det skiljer sig åt i vilka sammanhang den används och hur planerad denna aktivitet är.

Titel Konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola Conflicts between children in a multilingual preschool setting Abstrakt Bakgrund: Syftet med undersökningen är att belysa omständigheter kring konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola, konflikternas uppkomst och hantering, förebyggande samt bakomliggande orsaker. Metod: En specialpedagog och tre förskollärare har intervjuats. Undersökningen har utgått från tre frågeställningar som handlar om vilken typ av konflikter uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola, vilken roll spelar språket vid konflikter och hur hanterar och förebygger respondenterna konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Respondenternas svar har analyserats och redovisats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Det resultat som framkommer i analysen av samtliga respondenters svar är att de vanligaste vardagskonflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola uppkommer på grund av brist på språkförståelse och missuppfattningar eftersom barnen inte har ett gemensamt talspråk. Samtliga respondenter anser att det behövs lägga stor vikt vid inlärning av ett gemensamt talspråk för att förebygga konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Undersökningen visar även att samtliga respondenter hanterar och förebygger på liknande sätt de konflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola. Nyckelord Artefakter, flerspråkighet, konflikt, mediering, medling, proximal utvecklingszon, samspel, sociokulturellt perspektiv.

<p>Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden. För att göra det har vi delat in lärarens yttranden i två kategorier. I den ena kategorin ryms yttranden som har till uppgift att reglera arbetet i klassrummet, dvs. att styra eleverna till att arbeta med det tänkta innehållet. I den andra kategorin ryms yttranden som har till uppgift att un-dervisa eleverna om det tänkta innehållet. Resultatet visar att läraren kan tillrättavisa och reglera arbetet på olika sätt. Resultatet visar också att lärarna i vår studie bjuder in eleverna till matematiska samtal under de gemensamma genomgångarna. När eleverna arbetar enskilt är de undervisande dragen till stor del av karaktären lotsning.</p>

Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden. För att göra det har vi delat in lärarens yttranden i två kategorier. I den ena kategorin ryms yttranden som har till uppgift att reglera arbetet i klassrummet, dvs. att styra eleverna till att arbeta med det tänkta innehållet. I den andra kategorin ryms yttranden som har till uppgift att un-dervisa eleverna om det tänkta innehållet. Resultatet visar att läraren kan tillrättavisa och reglera arbetet på olika sätt. Resultatet visar också att lärarna i vår studie bjuder in eleverna till matematiska samtal under de gemensamma genomgångarna. När eleverna arbetar enskilt är de undervisande dragen till stor del av karaktären lotsning.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att genom pedagogledda aktiviteter arbeta med att öka samhörigheten i elevgruppen på fritidshemmet. Genom vårt arbete ville vi ge eleverna verktyg för att skapa nya kamratrelationer. Arbetet genomfördes på ett fritidshem med elever från förskoleklass upp till årskurs två. Genomförandet bestod av fem olika aktiviteter som var baserade på elevernas intresse och önskemål. För att analysera verksamheten använde vi oss av observation och informella elevsamtal, vilket hjälpte oss att få fram viktig information för vidare arbete. Under arbetes gång gjorde vi fältanteckningar och loggboksanteckningar för att dokumentera det vi studerade. Vi synliggjorde utvecklingsarbetet genom blogginlägg på fritidshemmets blogg där vårdnadshavare kunde ta del av arbetet. I vår analys utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv där samspel och kommunikation anses vara viktiga delar för individens utveckling. Resultatet visar hur fritidshemmet kan vara en arena där elever utvecklas genom kommunikation och samspel. Både enskilda kamrater och hela gruppen är av betydelse för denna utvecklingsprocess. Genom vårt resultat ser vi att pedagogledda aktiviteter kan vara en arbetsmodell som gynnar elevers relationsskapande. Fritidspedagogerna kan genom pedagogledda aktiviteter arbeta stödjande med gruppens och verksamhetens behov på ett lekfullt sätt.

Syftet med den här kvalitativa studien var att få en fördjupad förståelse för de åtta speciallärarnas arbete med återkoppling och formativ bedömning, samt dess betydelse för undervisningen i träningsskolan. Data i studien samlades in med fokusgruppssamtal som metod, och fördjupades med berättelser ur utsagor av samma informanter i halvstrukturerade intervjuer. Den teoretiska ramen utgick från didaktik, som låg till grund för arbetet med återkoppling i studien. I kapitlet diskussion tolkades studiens utfall med hjälp av en didaktisk modell - den didaktiska triangeln. Genom återkoppling om såväl hinder för elevens lärande som om elevens proximala utvecklingszon kan speciallärarna finna rätt stöd och den hjälp som eleven behöver. Speciallärarna i studien ansåg att återkoppling till elever med utvecklingsstörning bör vara enkel för dem att förstå och skall ges i stunden. Digital teknik med filmer och bilder kan användas som verktyg i återkopplingen och visa progressionen i elevernas lärande. Ett viktigt arbete i återkopplingen är att finna elevernas proximala utvecklingszon. Resultaten av studien visade att återkoppling till egen undervisningspraktik hjälper speciallärarna att skapa undervisning som främjar elevernas lärande, kritiskt granskar planeringen och ger nödvändigt stöd, samt utmanar eleverna inom gränsen för deras proximala utvecklingszon.