No description available.

Barnlitteraturen är en av barnets första massmediala kontakter. Den tillsammans med annan media påverkar individen i samhället stor som liten. Syftet med denna studie var att undersöka hur barn och vuxna gestaltas i bilderboken, sett ur ett genusperspektiv. Vår ambition var att se hur flickor och pojkar, kvinnor och män presenteras, både med egenskaper och till utseende i bilderboken, då det i resterande samhälle och kultur existerar en könsmaktsordning som bland annat polariserar könen genom att tillskriva dem olika egenskaper, beteenden och utseenden. Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss utav bibliotekets topplistor, under augusti och september månad 2012 i Umeå regionen. Dessa böcker granskades för att sen sammanställas med hjälp utav tematisk analys. Ur empirin gick det att utläsa att i majoriteten av böckerna finns ett tydligt isärhållande av kön och de traditionella könsrollerna lever på så sätt kvar. I vissa av de nyare böckerna kunde man dock ana ett spår av genusmedvetenhet och viljan att frånskrida tydliga könsmönster. Den slutsatsen tillsammans med tidigare kunskap från både teori och forskning, tyder på att bilderboken har en inverkan på barnen i deras beteende, hur de bör se ut och hur de förväntas visa känslor.

Syftet med det här examensarbetet är att göra en kvalitativ studie av arbetet som musikproducent med avseende på genusskillnader och genom det få en djupare inblick i kvinnliga musikproducenters arbetssituation. Jag undersöker vilka svårigheter som uppstår på grund av att man är kvinna, men även vilka möjligheter som ges. Finns några betydelsefulla skillnader mellan manliga och kvinnliga musikproducenter som gör att arbetet blir svårare för kvinnor? Metoden för undersökningen är intervjuer med fyra kvinnliga och fyra manliga musikproducenter. Slutsatsen av undersökningen är de kvinnor och män jag intervjuade hade en liknande syn på sitt arbete, men att det uppkommer vissa svårigheter för kvinnor på grund av att de så pass underrepresenterade bland musikproducenter. / <p>Lärarexamen</p>

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur två utvalda barnböcker framställer genus och vad som då förmedlas till barn i förskolan, samt hur barnen reagerar på böckernas sätt att framställa genus. För att fördjupa oss och belysa böckernas sätt att förmedla genus valde vi att börja med en noggrann bokanalys av de utvalda barnböckerna. Därefter genomfördes en intervju med slumpmässigt utvalda barn som deltagare. Vi valde sedan att läsa böckerna för barnen. Dokumentationen, videofilmning, gjorde det möjligt för oss att analysera barnens spontana reaktioner under intervjun och läsningen. Vi såg att barnens tidigare erfarenheter speglade deras uppfattning kring vad som anses vara flicksaker respektive pojksaker. Barnens uttryck i intervjun kring materiella saker uppfattade vi könsstereotypiskt. Däremot var barnen öppna för nya synvinklar under läsningen av böckerna. Barnen konstaterade i diskussionen att alla kan leka med allt och de ifrågasatte inte när böckerna överskred könstypiska normer.

No description available.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsätt kring hur de arbetar mot en jämställd förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det på att förklara begreppet genus närmre. Det definieras vad skollagen säger om genus och jämställdhetsarbete och vad det innebär för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs även hur pedagogers arbete med genus kan se ut på förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssätt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Vid intervjuerna användes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gång.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnådde målen enligt läroplanen och att de inte finns tillräckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske. Bristande kunskap är något som flera av pedagogerna tar upp som en anledning till att målen inte kan uppnås. Resultatetav studien visar att pedagogerna måste bli mer medvetna om sitt eget arbete kring genus, det är deras medvetenhet kring genus som kan förändra de invanda könsroller och normer som de, om de inte reflekterar över sitt arbete överför till barnen. Det måste råda en gemensam vilja i en personalstyrka för att uppnå målen i läroplanen vilket flertalet av pedagogerna tyvärr inte anser att de i dagsläget gör.

I detta forskningskonsumerande arbete undersöks vad forskningen säger om reklams påverkan på ungdomars könsroller. Avhandlingar, monografier, forskningsrapporter, offentliga utredningar, propositioner och artiklar utgör grunden för att kunna besvara frågeställningarna. Det finns också en politisk aspekt där det undersöks hur politiken ställer sig i förhållande till vad forskningen säger och om politiken presenterar några lösningar. Ungdomar i åldrarna 13-19 år har varit huvudfokus. Mitt syfte är Denna uppsats syftar till att undersöka hur forskning på området diskuterar relationerna mellan reklam, ungdomar och könsroller. Även om forskning kan föreslå lösningar på problemet kring hur stereotypa könsroller förmedlas och påverkar unga, ligger det även nära till hands att se vad politiken säger om detta. Till detta har mina frågeställningar varit: Hur diskuterar forskning ungdomar och deras förhållande till reklam? Hur anser forskning på området att reklam påverkar ungdomars bild av könsrollerna i samhället? Vilken typ av forskning ligger till grund för politiska diskussioner på regerings- och riksdagsnivå och vad ger detta för lösningar. Undersökningen konstaterar att reklam påverkar, forskning på området är dock inte överens om på vilket sätt och om det är en positiv eller negativ påverkan. Ungdomarna själva anser sig kunna tolka reklamens underliggande budskap, vissa forskare framhäver dock ungdomar som inkompetenta och en grupp som måste skyddas från den könsdiskriminerande reklamen samt att reklam återskapar gamla könsroller. Även här finns det en oenighet och andra forskare tillskriver ungdomar egenskaper vilket gör att de tolkar reklam bättre än många vuxna då de är uppväxta i dagen mediebrus. Väldigt få lösningar på problemet presenteras och det försök som riksdagspolitiken gjort röstades ned och sen dess har debatten ebbat ut.

In this essay I’ve chosen to do a comparative analysis of the two films Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) and The girl with a Dragon tattoo (David Fincher, 2011) based on feministic theories. I have done this with the intent of comparing the two versions way of viewing the woman. The analysis is based on my own questions, observations and interpretations, and has a hermeneutic approach. My conclusion is that “The girl with at Dragon tattoo” is closer to Stieg Larsson’s original story that both films are based upon, though the Swedish film Män som hatar kvinnor has got more of a feministic purpose. Män som hatar kvinnor proved to have a feministic perception of women. I found this to be much like the more radical forms of feminism, whereas The girl with the Dragon tattoo often tends to fall back to cinematic tradition, by depicting the lead role of Lisbeth Salander by the traditional female stereotype. / I denna uppsats har jag valt att med hjälp av feministisk teori göra en komparativ analys av filmerna Män som hatar kvinnor (Niels Arden Oplev, 2009) och The girl with the Dragon tattoo (David Fincher, 2011) med avsikt att jämföra de två tolkningarnas kvinnosyn. Analysen är baserad på egna frågeställningar, iakttagelser och tolkningar, och har hermeneutiken som metod. Min slutsats är att The girl with the Dragon tattoo är mer trogen Stieg Larssons originalroman som båda filmerna är baserade på, dock tjänar den svenska filmen Män som hatar kvinnor ett mer feministiskt syfte. Män som hatar kvinnor visade sig ha en feministisk syn på kvinnan, en syn som jag fann ligga närmast radikalfeminismen, medan The girl with the Dragon tattoo ofta tenderar att falla tillbaka på filmiska traditioner genom att skildra huvudkaraktären Lisbeth Salander utifrån den traditionella kvinnliga stereotypen.

Studien bygger på hur könsroller skapas i förskolan och hur pedagogen uppfattar och påverkar detta. Studien genomförs för att vi vill få kunskap kring hur pedagogen omedvetet eller medvetet påverkar barnen i deras skapande av könsroller. Stereotypa könsroller ska inte få begränsa flickors och pojkars möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen. Undersökningen som har utförts är en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer och återkopplande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att pedagoger ständigt påverkar barnens skapande av könsroller och pedagogen uppfattar att det är språkets funktion, förhållningssättet samt deras bemötande som påverkar.

Bakgrund: Uppsatsen handlar om den Augustprisvinnande ungdomsromanen Pojkarna som handlar om de tre vännerna Kim, Bella och Momo som av omgivningen könas som flickor tills de finner en magisk blomma som förvandlar deras kroppar så att de könas som pojkar. Detta verk valdes då det kan hävdas att det är viktigt att undersöka just litteratur med teman relaterade till transpersoner, då detta är en fråga som ofta glöms bort av HBTQ-rörelsen, feminismen samt queerteoretiska akademiker. Syfte: Syftet är att avgöra hur de tre vännernas könstillblivande porträtteras, om det finns skillnader i hur ciskön och transkön framställs och till vilken grad detta sker på ett respektfullt sätt. Metod: Metoden baserar sig på den hermeneutiska spiralen som fokuserar på pendelrörelsen mellan del och helhet i analysen av texten. Vidare utgörs analysen av den "lins" genom vilken texten läses, och denna "lins" är konstruerad av de teorier om kön, litteratur och stereotypiska transframställningar som tas upp i teoriavsnittet. Uppsatsen utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv som anser att litteraturen är med och skapar verkligheten, och i analysen av det litterära verket betraktas karaktärer som mimetiska vilket innebär att de antas säga något om människor eller grupper av människor även utanför litteraturen. Resultat: Karaktärernas könstillblivande porträtteras som en blandning mellan naturlig utveckling och inlärning av socialt konstruerade könsroller. Den största skillnaden mellan transkön och ciskön tycks vara att ciskön porträtteras som mer naturliga och transkön som mer artificiella, även om båda har drag av båda egenskaperna. Det går inte att påstå att porträtteringen sker på ett helt respektfullt sätt, vilket mest beror på att transkön framställs som mindre naturligt, och transpersoner reduceras till sina kroppar och objektifieras på så sätt.