Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga och analysera kvinnors attityder genemot marknadsföring av öl samt utveckla en modell för könsöverskridande målgruppsbyte. Studien utgår ifrån en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats vilket innebär att studien utgår ifrån tidigare etablerade teorier kring genus, shoppingbeteende, marknadsföring och kommunikation. Öl valdes som kontext för könsöverskridande målgruppsbyte då det är en bransch som påverkas av den pågående samhällsutvecklingen kring genus och könsroller. I analysen förenas den genomförda enkätundersökningen med den teoretiska referensramen vilket avslutas med en framtagen modell. Studiens slutsats svarar för de två forskningsfrågorna; Vilka attityder har kvinnor gentemot marknadsföring av öl? Och Hur kan företag i ölbranschen på ett bättre sätt nå ut till kvinnor? Där det framhävs att kvinnor dricker, konsumerar och har intresse för öl och att företag genom kartläggning av kvinnors attityder samt den framtagna modellen på ett bättre sätt kan nå ut till kvinnor.

Förhållandet mellan man och kvinna är på många sätt låst vid normativa förhållningsregler bundet till könsroller. Föräldraledigheten är än i dag, trots stora förändringar mot ett jämställt samhälle, starkt snedfördelad. Kvinnan tenderar ta ut den absoluta majoriteten av föräldraledigheten medan mannen arbetar. Förhållandena går mot förändring men denna förändring sker långsamt. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar hur föräldrar väljer att dela upp föräldraledigheten mellan sig. Detta görs ur ett maktperspektiv för att se på vilket sätt den indirekta makten i form av resurser och könsroller påverkar hur föräldrar väljer att agera. Studien bygger på intervjuundersökningen "Tid och pengar" som genomfördes av Riksförsäkringsverket (RFV) i början av 2003. Intervjuerna har utförts över telefon och handlat om föräldrars inställning till olika områden gällande barnomsorg och föräldraledighet. Fokus ligger vid vad respondenterna angivit ha styrt den tidsmässiga fördelningen av föräldraledigheten. Tre regressioner har utförts för att studera hur olika faktorer påverkar fördelning av tid i föräldraledighet för man respektive kvinna, samt den procentuella fördelningen. Resultaten visade att den procentuella fördelningen samt faderns längd på föräldraledigheten till stor del styrs av mannens inkomst. Tjänar han mer tenderar han vara hemma längre och ta ut en större andel av föräldraledigheten. Moderns tid i föräldraledighet påverkas främst av det aktiva valet. Hennes val att vara hemma eller arbeta visar större effekt på såväl den procentuella fördelningen som hennes egen längd på föräldraledigheten än vad mannens val gör. Slutsatsen som dras utifrån dessa resultat är att den normativa bilden av manligt och kvinnligt spelar stor roll för hur föräldrarna agerar. Förklaringsfaktorn för moderns längd på föräldraledigheten är låg vilket tyder på att valda variabler inte är tillräckliga för att förklara hennes agerande. Tolkningen av detta blir att den normativa rollen har så starkt inflytande på kvinnans agerande som moder att det för henne blir en självklarhet att vara hemma en stor del av föräldraledigheten vad än hon har för resurser. Tolkningen av faderns beteende är att det främst är vinstintresset som styr där vinsten av ett hemmaliv vägs mot förlust inkomstmässigt. Med högre inkomst kommer ett bekvämare liv i hemmet vilket väger upp mot den ekonomiska förlusten i form av ersättning vid föräldraledighet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur heterosexuella kvinnor i en barnfamilj upplever valet kring föräldraledighet samt skapa en förståelse för hur resonemanget kring föräldraledigheten ser ut i Sverige.  Vidare har förståelse kring resonemanget utgått från att synliggöra de faktorer som kan ligga till grund för kvinnornas val. För att kunna besvara syftet har sex stycken intervjuer med kvinnor utförts vilket utgör det empiriska materialet. Tidigare forskning av föräldraledighet påvisar att det finns en ojämn fördelning av föräldraledighet mellan man och kvinna. Detta låg till grund för valet att intervjua kvinnor, de parterna som tagit ut störts del av föräldraledigheten. Resultatet påvisade att majoriteten av kvinnorna upplevde att de hade ett val i frågan om föräldraledighet. Till de bidragande faktorer som kvinnorna nämnde i resonemanget var framförallt en ekonomisk aspekt men även en könsrollsaspekt. / The aim of this study is to investigate how heterosexual women in families with children experience the choice around parental leave, as well as create an understanding for the reasoning behind it. Further, grationalisation of parental leave in women´s narratives is based on visualizing elements which forms the basis for the women's choices. In order to answer the aim of the study, six interviews with women were conducted and represent the empirical material. Previous research on parental leave demonstrate that there is an uneven distribution of parental leave between men and women. This was the underlying cause for interviewing women, who are the ones using the biggest part of the parental leave. The result demonstrated that the majority of the women experienced that they had a choice concerning parental leave. The contributing factors the women mentioned having an influence on the reasoning were overall an economic aspect but also a gender role aspect.

Jag kände mig ofta orättvist behandlad under min skoltid vilket jag tror bottnar sig i att jag var annorlunda mot de flesta tjejer genom att vara en nyfiken och sportig tjej. Jag upplevde att killarna tog den mesta av pedagogens tid samt fick mest status bland eleverna i klassrummet. Under mina Vft - perioder tycker jag mig dock ha sett en förändrad attityd gentemot självständiga och sportiga tjejer vilket har lett till reflektioner och tankar kring genus och könsskillnader vilket i sin tur lett fram till valet av examensarbete. Den litteratur som jag använt mig av visar på tydliga könsskillnader i såväl skolan som i samhället nämligen att det är killarna som tar för sig mest i skolan vilket sker på tjejernas bekostnad (Gens, 2002). ”Pojkarna får ordet genom att läraren ger dem en fråga utan att de räckt upp handen. ”Tre gånger så ofta får pojkarna ordet på det sättet” (Einarsson & Hultman, 1984, s.105). All tidigare forskning tyder även på att vi pedagoger behandlar flickor och pojkar olika i skolan (Öhrn, 1990). Syftet med studien var att undersöka hur flickors och pojkars könsroller kommer till uttryck den tid de spenderar i klassrummet, om det skett en förändring i elevernas könsrollsmönster samt om det i sådana fall lett till att dagens tjejer tar för sig mer. Tar flickor för sig mer idag, år 2008, än vad de gjort tidigare? Beror detta i så fall på en förändrad samhällssyn på genus och jämställdhet? Arbetar man som pedagog förebyggande för att undvika klassiska könsroller? En kvalitativ forskningsansats valdes (Kvale, 1997) för att utifrån syfte och frågeställningar fånga och beskriva pedagogernas uppfattning med hjälp av deras egna ord och formuleringar i form av fokusgrupper. Resultatet visar att man i båda fokusgrupperna är överens om att killar ta mer plats i klassrummet men att tjejer tar mer tid från själva pedagogen. Samtliga pedagoger är övertygade om att det finns grundläggande genetiska skillnader mellan pojkar och flickor, men att vi också gör en åtskillnad redan från födseln mellan könen och att vi fortsätter att behandla dem olika. ”Ja det blev en rejäl en och då vet man att det är en kille och om det blev något sött så är det en flicka” (pedagog, intervju 1). Det har skett en förändring i könsrollsmönster i klassrumsmiljön och samtliga pedagoger är överens om att dagens tjejer tar för sig mer i skolan men att det fortfarande är killarna som utgör den största delen av det offentliga rummet. Många av tjejerna är otrygga och osjälvständiga i skolan vilket gör att de får lägre status bland killarna men samtidigt tar upp mycket av pedagogens tid på ett negativt sätt.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Utifrån fyra fantasybilder, vars gemensamma nämnare är att de föreställer ett eller flera monster, av tre olika konstnärer och en konstruktivistisk syn på kön ställer denna uppsats frågan Hur konstrueras kön i fantasybilder? Syftet med denna frågeställning är att genom bildanalyser och gestaltande arbete synliggöra hur föreställningar om könsroller och normer representeras och reproduceras i fantasybilder, bilder som barn och unga kommer i kontakt med genom bok- och spelomslag, reklambilder och serier. Uppsatsens didaktiska syfte är att beskriva en modell för hur arbete med frågor om könsroller, könsstereotyper och normer kan genomföras i skolan, främst i gymnasieskolan, genom användande av just fantasybilder. Genom att ställa fyra fantasybilder mot representationsteorier signerade Griselda Pollock och Erving Goffman, samt teorier om monster signerade Noël Carroll, Cynthia A. Freeland och Carol J. Clover tittar uppsatsen på hur kön gestaltas; på hur kvinnlighet och manlighet konstrueras och på vilka föreställningar om kön dessa representationer reproducerar. Uppsatsen innehåller även en kort beskrivning av begreppet fantasykonst samt ett förslag på hur monster kan definieras. Arbetets gestaltande del koncentrerar sig på att bryta mot de normer och att utvidga den snäva kvinnoroll som bildanalyserna identifierat. Gestaltningsarbetet blir så ett exempel på hur mindre könsstereotypa fantasybilder skulle kunna se ut och även en konkret visualiserad läroprocess. Uppsatsens slutdiskussion sammanfattar resultatet av bildanalyserna och förespråkar slutligen en kritisk inställning till dessa bilder vars förföriska yttre gestaltar och reproducerar föreställningar om könsskillnader som något självklart och "normalt". / <p>BI/Konst</p>

Sedan 1990-talet har konceptet om mångfald blivit mer och mer omdiskuterat i både vetenskapliga och företagsmässiga sammanhang, något som i synnerhet riktat fokus mot de frågor som berör kvinnor och mäns horisontala och vertikala fördelning på arbetsmarknaden, samt utlandsföddas integrering på arbetsmarknaden. Med inriktning mot dessa komponenter samt två allmänna frågor om syn på jämlikhet och prioritering av lagstiftning kommer denna studie undersöka egenföretagares preferenser och inställningar gentemot mångfald med hänsyn till faktorer såsom kön, ålder, utbildning, yrkesklass samt förälders medborgarskap. Det underlag som ligger till grund för undersökningens analys är ett datamaterial som framtagits av SCBs enkätenhet på begäran av Umeå universitet mellan september 2011 och februari 2012. Slutsatser från undersökningen visar att främst egenföretagare med anställda är mindre progressiva än allmänheten i sin inställning till mångfald. De har mer främlingsfientliga attityder mot personer av utländsk bakgrund samt en mer konservativ syn på könsroller. Egenföretagarna i denna studie är dessutom mer ojämlik i sin syn på människors lika värde samt prioriterar lagar och regler i mindre utsträckning än allmänheten. I likhet med tidigare forskning visar denna undersökning dessutom att i synnerhet lågutbildade män inom okvalificerade yrken såsom lantbruk och industriproduktion har de mest konservativa inställningarna.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på om och i så fall hur media formar bilder av stereotypa könsroller. Tidigare forskning har visat att publiken påverkas av det budskap media förmedlar, vilket motiverar min undersökning. Målet är att studera hur manligt och kvinnligt framställs i såpan OC. Vad är det för bild såpan förmedlar till publiken, och vad finns det för normer och värderingar i skildringen av könsrollerna?</p><p>Teorin fokuserar först på att förklara fenomenet såpopera och därefter kommer den del som har störst betydelse för själva undersökningen, nämligen de feministiska teorierna. Jag förklarar tankarna bakom två stora inriktningar, nämligen liberalfeminism och radikalfeminism, samt tydliggör innebörden av sex, våld och makt i relationer mellan könen. Med hjälp av dessa teorier har jag gjort en innehållsanalys av programmen.</p><p>Resultatet visar att män skildras mer nyanserade än kvinnor. Den moderna mannen framställs som oerhört sympatisk eftersom han har de bästa egenskaperna, en blandning från både traditionellt manligt och kvinnligt beteende. Detta märks bland annat genom att innebörden av att vara omtänksam och ”moderlig” har vidgats till att omfatta även fadern. Detta utesluter inte att fadern tillskrivs typiskt ”faderliga” egenskaper, utan han har fortfarande rollen som försörjare och rådgivare. Kvinnorna däremot är enformigt skildrade i såpan, och har inte utvecklats nämnvärt de senaste åren. Modern är fortfarande moderlig till viss del, även om hon verkar ha blivit mer känslokall. Hon har å sin sida inte anammat ”faderliga” egenskaper, vilket tillsammans med andra faktorer innebär att kvinnor framställs mindre positivt. En av dessa faktorer är att vi i såpan ser hjälplösa kvinnor, som behöver en man för att få ordning på tillvaron. Kvinnor ska inte ta egna initiativ utan måste alltid ha vägledning av män. Kvinnor ska inte aktivt jaga män, utan se till att vara attraktiva och tillgängliga när männen behagar jaga dem.</p><p>Männen i såpan pratar om sex som något skoj och bekymmerslöst, kvinnorna däremot diskuterar kring sex som ett problem eller ett jobb. OC reproducerar kvinnors bild av att de bör vara sexuellt passiva, men ständigt tillgängliga. Såpan visar även att sex och våld går hand i hand; tjejerna är sexiga, vilket killarna uppskattar och killarna i sin tur är våldsamma, vilket tjejerna uppskattar.</p><p>Enda sättet för en kvinna att få makt i såpans värld är genom att spela på sin sexualitet och låta sig objektifieras, eller via relationer till män. I alla övriga situationer är det männen som har makten, vilket gör kvinnan till en naturligt undergiven varelse.</p><p>Media lär alltså ut normer och värderingar som visar att män är mer värda än kvinnor, trots att media har makten att aktivt lära ut ett mer jämställt beteende.</p>

Vi utgick från förskolans läroplan som formulerar att förskolan ska arbeta med jämställdhet genom att motverka traditionella könsroller. Arbetet att motverka traditionella könsroller ska gå igenom hela verksamheten och det krävs därför att förskolans personal reflekterar över sitt eget förhållningssätt samt förskolans miljö och material. Litteraturen på förskolan, barnböckerna, var ett material som vi ansåg vara av stor vikt men som ofta slentrianmässigt förbisågs i arbetet med genus. Arbetet studerade ett urval barnböcker förekommande inom förskolan för att svara på hur pojkar och flickor men även kvinnor och män porträtteras i barnböckerna och om detta går i linje med Läroplanens intentioner. De utvalda böckerna hade författare som reflekterat kring problematiken mellan manligt och kvinnligt och de tillhörande fördomarna. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ bild- och textanalys inspirerad av ett analysverktyg från Maria Nikolajeva. Feministisk poststrukturalism gav oss en teori att granska genusperspektivet i dessa böcker och innebar att manligt och kvinnligt skapas och upprätthålls genom hur vi människor agerar och i och med det för vidare genusnormer. Analysen visade att de studerade verken porträtterade karaktärer med traditionella könsroller och könsöverskridande karaktärer. Vi kom fram till att även om barnböckerna ansågs vara genusmedvetna så uppvisar karaktärer i böckerna traditionella könsroller men att då barnböckerna används i samtal med barnen kan de motverka givna föreställningar och förväntningar på manligt och kvinnligt. Studien ämnar bidra till ett fortsatt reflekterande över genusarbetet inom den egna verksamheten för personal i förskolan.

Disney har tidigare kritiserats för att de använder typiska könsroller, som exempelvis passiva kvinnor och modiga män. Därför har vi valt att studera hur sex Disney prinsessor gestaltats från 1930-talet till 2010-talet. Vårt syfte var att undersöka om kvinnan hade stereotypa roller och hur gestaltningen sett ut genom åren. För att fullborda vårt arbete har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av en semiotisk analys. För att fastställa prinsessans utseende och personlighet har vi utgått från Margareta Rönnbergs kategoriseringar på feminina rolltyper i sagor. Med hjälp av genusteori och feministisk forskning har vi analyserat könsrollerna i filmerna och kommit fram till att de tidigaste prinsessorna är opersonliga och i ständigt behov av en man. De senare prinsessorna har utvecklats till mer självständiga kvinnor som får både karriär och kärlek.