There are in excess of one million people across the UK people living with atrial fibrillation (AF), a long term condition that can lead to stroke and other complications, costing the NHS over £2,200 million per year. However little is known about the experience of living with AF and what patients' perceptions are of the support they receive from health professionals. In order to ensure that patients have the best possible experience of care, healthcare professionals need to have an understanding of how patients view their condition and the type of support they would like to receive from the professionals involved in their care. Although there has been a significant amount of work investigating social support for people with health conditions, there has been little work exploring support provided by healthcare professionals, defined in this study as professional support. This study aimed to investigate and assess the professional support needs of people with AF to develop knowledge and understanding in this field. A theoretical framework for professional support was developed based on the tri-dimensional model of social support and was used to direct the research. Using an exploratory sequential design, a two phase mixed methods study was undertaken. Initially, qualitative interviews were undertaken with patients recruited from outpatient arrhythmia clinics at one National Health Service (NHS) hospital and identified from the perspective of the patient how, when and where healthcare professionals did/did not provide support. Key components of emotional, informational and tangible professional support were identified from thematic analysis of the interview data and used to inform the development of a quantitative questionnaire. Physical activity, exercise and the impact of AF on activity levels were identified by participants as important and so were also included. The quantitative online questionnaire was completed by patient members of the Atrial Fibrillation Association (AFA). To examine relationships between variables, statistical analyses were performed using Fisher's exact test and indicated that people with AF had a range of emotional, informational and tangible professional support needs. Different subgroups of people with AF had different professional support needs: People with more severe symptoms needed more emotional support as well as more tangible support and people with paroxysmal AF needed more informational support. People undergoing ablation as treatment for their AF had specific informational and emotional needs for support. AF played a significant part in the lives of people with AF by modifying activities of daily living and shaping physical activity behaviour and choice of activities. People with AF therefore needed professional support in maintaining and/or increasing their levels of activity. Considering the specificity of professional support, GPs, cardiologists and arrhythmia nurse specialists were identified as most supportive, with GPs and cardiologists also considered as the least helpful at providing support, indicating a variation in professional support. The findings from this study contribute to the limited body of knowledge describing the experience of living with AF and provide healthcare professionals with a unique understanding of how best to provide professional support. The tri-dimensional model provides detailed knowledge of the components of informational, emotional and tangible support that people with AF would like to receive from the healthcare professionals involved in their care. The findings indicate there are differing support needs for different subsets of people with AF demonstrating a need for individualised professional support. The theoretical framework for professional support used in this study provides a model that could be used in future research studies to identify the types of professional support required by patients and to identify subgroups of patients who may require additional professional support. By accurately identifying the needs of patients, this will ensure that healthcare professionals are able to deliver effective patient centred services, leading to an improved patient experience and the delivery of high quality patient care.

Allt fler människor i dagens samhälle lever och behandlas för en cancersjukdom. Det innebär att sjuksköterskan oftare kan komma att möta människor med olika cancersjukdomar inom sjukvården. Detta examensarbete kommer att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med en cancersjukdom. Nio vetenskapliga artiklar söktes fram via systematiska sökningar i databaserna Cinahl och PubMed, medan en artikel hittades osystematiskt. Dessa artiklar analyserades sedan genom att identifiera nyckelfynd som besvarade litteraturstudiens syfte. Med hjälp av dessa nyckelfynd kunde artiklarna sedan sammanställas till ett nytt resultat, vilket presenteras i denna uppsats. Resultatet påvisar att en cancersjukdom medför påfrestningar och förändringar i människans vardagliga liv. Framtiden upplevs som osäker men med stöd från familj, vänner och stödgrupper och känslan av hopp blir det lättare att kunna hantera sjukdomen. Resultatet visar också att cancersjukdomen medför att människan upplever sig som en börda, både för sig själv och sin omgivning. Relationer till familj och vänner sätts på prov. Det finns minskad ork till att utföra aktiviteter. Oro skapas över att samlivet förändras och de upplever även förändrat utseende på grund av håravfall. Med ökad kunskap om hur det är att leva med cancersjukdom får sjuksköterskan möjlighet till ökad förståelse för människan. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskan lyssna, ställa frågor och delge information på ett sätt som kan hjälpa människan att enklare kunna hantera sin vardag och livssituation. / Background Cancer is a growing problem in today ́s society. More people are diagnosed with the disease and the number of cases is expected to increase even more in the future. In order to be able to respond to people living with cancer and to apply a good nursing care, the nurse must know how these people experience their living conditions. Aim The aim of this study was to describe adults’ experiences of living with cancer. Method The method used was a literature study based on qualitative research according to Friberg (2012). The articles is analyzed according to Friberg ́s five-step model and results in three main themes and seven sub- themes. Results The main themes were- Changes in everyday life, Being a burden to themselves and their surroundings and To deal with an uncertain future. Conclusion The results showed that cancer disease changes the whole human life. The patients feel strain, both physically and mentally which changes everyday life in different ways and they live in a constant state of uncertainty.

Suicid är en avsiktlig, självdestruktiv handling som leder till döden. Varje år begås närmare 800 000 suicid runt om i världen och av dessa uppskattas cirka 1100 suicid begås i Sverige. I genomsnitt sörjer sex personer för varje fullbordat suicid, vilket innebär att sjuksköterskor i stor utsträckning kommer att möta dessa anhöriga inom vården. Syftet med studien var således att belysa anhörigas upplevelser av att mista en familjemedlem till följd av suicid. Föreliggande studie är en litteraturbaserad studie baserat på kvalitativa artiklar. Studien behandlade begrepp som hälsa och lidande, vilket vidare relaterades till suicid och de efterlevandes upplevelser. En sammanställning av totalt nio vetenskapliga artiklar användes som grund i utformningen av resultatet. Resultatet redovisade att de efterlevande i hög omfattning upplevde känslor av skuld och skam, relaterat till att bli dömd av andra och att döma sig själv. Att bli dömd av omgivningen framgick bero på att denna sortens handling inte var accepterat i samhället, det beskrevs vara ett tabubelagt ämne. Stöd beskrevs upplevas som antingen tillfredsställt eller bristande. Att genomgå sorg innefattade ett känslomässigt kaos och de efterlevande hade ett stort behov av att få sörja. Att därefter gå vidare i livet gjordes med hjälp av olika metoder, bland annat ritualer för att bevara minnen av den avlidne men även att uppnå acceptans för att förmå att leva vidare. Dessa efterlevande upplevde ofta både psykiskt och fysiskt lidande, genomgående i kris- och sorgeprocessen. Det beskrevs att de efterlevande upplevde stort behov av stöd, men att flertalet inte erhöll tillgodosedda stödinsatser. Sjuksköterskors förmåga till utveckling av vårdkvaliteten för att förmå att minska lidande och förebygga ohälsa hos dessa anhöriga beskrevs därför som viktig. Sjuksköterskor bör således även ha en grund i vårdvetenskap för att kunna bidra till kunskapsutveckling inom detta område. / Background: Suicide is defined as a deliberate and self-destructive act that leads to death. It’s considered as a extensive health problem and each year, nearly 800 000 people die as a result of suicide around the world. Six people in each case estimates to be affected about the suicide. Sufficient support is considered important for these people. Aim: The aim of this study was to illuminate relative’s experience of losing a family member as a result of suicide. Method: A literature-based study including qualitative studies was chosen, according to Friberg (2006), in order to illuminate the relative’s experience of losing a family member as a result of suicide. The results of a total of nine scientific articles were compiled. Results: The results are presented in four themes, and a total of eight subthemes. The presented themes where grief, to be judged by others and to judge themselves, need of support and to continue living. Conclusion: The relatives often experience great suffering, but the results in this study shows that most suicide survivors don’t receive sufficient support. The care of these survivors thus requires a big commitment from the nurses. A guidance to relevant support measures is therefore of great importance, because sufficient support relieve illness, suffering and depression. The nurse should have a reflective approach and a scientific base in the care of these suicide survivors.

Introduktion: Mötet med personer med demens utgör en utmaning på flera nivåer för sjuksköterskor och i och med en ökande äldre befolkning kommer även antalet personer med demens öka. Syftet med litteraturstudien var att belysa etiska utmaningar som vårdpersonal möter i vård av patienter med demens Metod: Litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i två databaser. Artiklar som framkom i sökningen valdes ut och granskades. Totalt granskades tio artiklar, nio från databassökning och en artikel från en manuell sökning. Dataanalys: Artiklarna granskades och 3 kategorier framkom: Tvångsåtgärder, kommunikation och tolkningssvårigheter. Resultat: I de valda artiklarna beskrev vårdpersonal olika situationer och etiska utmaningar inom vården av patienter med demens. Situationerna handlade om kommunikationsproblem, etiska värderingar och kränkning av patientens rättigheter. Slutsats: Det fanns många etiska utmaningar för vårdpersonal i mötet med patienter med demens. Vårdpersonalens berättelser visade att svårigheten var att ta beslut åt patienten och genomföra en god omvårdnad utan att kränka patientens rättigheter. Personalen var ofta medvetna om felen som uppstod inom vården och det var en etisk utmaning att hitta en lösning som gjorde att alla delaktiga blev nöjda med vårdarbetet.

This work analyzes the transitional activities and experiences that are inherent to accessing and navigating the Internet. Under established anthropological fieldwork of liminality theory by Victor Turner, as well as John Dewey's claims in experiential aesthetic theory, aesthetic experiences of the Internet are characterized. This paper concludes that such internet experiences abide by liminal thresholds and therefore comprise aesthetic distinction and significance. While Dewian aesthetics can only characterize this aesthetic distinction to a certain degree, Blanka Domagalska provides an alternative liminal explanation towards classifying such experience and its effect on individuation. Conclusive classifications of internet experiences in turn lend to greater metaphysical considerations regarding humanity's manifestation of being in a hyper-mediated, internet accessible world.

Stress is well known to go hand in hand with registered nurses and the nursing field. The aim was to examine stress related coping strategies experienced and used by registered nurses from different countries all over the world. This qualitative study was done by analyzing the results from 10 different articles. The findings showed that there was multiple coping strategies that is being used by nurses to cope with the stress they experience at work. Some of the coping strategies were done after work; For instance, different physical activities including yoga and sports. Other coping strategies that were found are more work related. For example, the importance of knowing yourself in your nursing role, knowing your limits, and the importance of having a good relationship with your colleagues. Employers can use these strategies on a daily basis both and registered nurses to cope with work related stress.

Bakgrund: Hjärtsvikt räknas i dag som en av våra stora folksjukdomar. Man beräknar att10 % av den svenska befolkningen kommer att drabbas av hjärtsvikt undersin levnad. Hjärtsvikt är kroniska sjukdomssymtom som kräver att den somfår hjärtsvikt lär sig att sköta sin hälsa genom egenvård. Detta kräver attpatienten förstår och känner sig delaktig i den vård som ges. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter som lever med hjärtsvikt uppleverdelaktighet i den egna vården. Metod: En litteraturöversikt, baserad på åtta vetenskapliga artiklar, har gjorts.Artiklarna söktes fram via databaserna Pubmed och Chinal. De analyseradesoch sammanställdes i kategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; Att vara aktivt eller passivtdelaktig. Att känna förtroende och trygghet; få kontroll. Tydliga roller,kontinuitet och tillgänglighet. Ett delat ansvar; göra val och ta beslut.Resultatet visade att delaktighet upplevdes som viktigt för patienten.Resultatet visar att för att känna sig delaktig behöver patienten kännatrygghet, tilltro till sig själv och till vården. Resultatet visar att patientenupplevde delaktighet som ett delat ansvar mellan patienten ochsjuksköterskan. Diskussion: Resultatet diskuteras med konsensusbegreppet hälsa och Antonovskys teoriom KASAM – Känsla av sammanhang. / Background: Congestive heart failure is now considered as one of the major diseases.Approximately 10% of the Swedish population will be affected during theirlifetime. Congestive heart failure is symtoms of a chronic disease thatrequires the affected person to manage self care. To manage self carerequires information and knowledge in how to cope with the new diagnose.This requires that the patient understand and feel participation in the care forhim or her. Aim: The aim was to examine the patient experience of participation in self care. Method: A literature review based on eight scientific articles has been made. Thearticles were searched and found in Pubmed and Chinal. They wereanalyzed and compiled in categories with subcategories. Results: The result is presented I four main categories; To be actively or passivelyinvolved. To feel trust and security; take control. Clear roles, continuity andavailability. A shared responsibility; make choices and take decisions. Theresult shows that to feel participation the patient needs to feel safe. He orshe needs to have faith in themselves and the caregiver. The result showsthat the patient sees participation as a shared responsibility between thepatient and the nurse. Discussions: The result is discussed by the consensus concept; Health and Antonovsky´stheory SOC- Sense of Coherence

Webbdesign är ett hantverk med potential till oändlig variation och oräkneliga möjligheter, men det är även en process styrd av standarder och förhållningssätt för att optimera resultatet för slutanvändaren. Begrepp så som user experience och framför allt user experience design har i och med utvecklingen blivit allt viktigare aktörer inom webbdesign. Samtidigt som de underlättar i utvecklingsprocessen genom att diktera hur design bör utformas, skapar de inte också då begränsningar av potentialen för webbdesign? Antalet variationer och möjligheter minskar drastiskt när webbdesigners anpassar sig efter dessa standarder. Den här undersökningen syftar till att utveckla nya metoder och strategier för att främja innovativ webbdesign och undersöka hur modebranschens konstanta strävan efter innovation skulle kunna inspirera och kanske till och med förändra webbdesign utvecklingen. Genom att bryta ner, analysera och sammanfoga designprocesserna för haute couture och webbdesign skapas en designmetod som ger medvetenhet i designval och hjälper att ifrågasätta standarder samt att undersöka alternativa lösningar. Designmetoden kallar vi Webb couture och är ett resultat av undersökningens teoretiska efterforskningar kring user experience och haute couture, designmetoden tillämpas även praktiskt i gestaltningen av undersökningen. / Web design is a craft with unlimited potential for variations and possibilities, but it is also a process controlled by standards and guidelines to optimize results for the end-user. Concepts like User Experience and User Experience Design have through the development of the field become actors of great influence in web design. While they facilitate the development process by dictating how design should be designed, does it not also create limitations to the true potential of web design? The total number of variations and possibilities is reduced drastically when a web designer applies such standards. The goal of this study is to develop new methods and strategies to create innovative web design and to investigate how the fashion industry’s constant quest for innovation could be applied to transform web design. Through breaking down, analyzing and merging the design processes of haute couture and web design we created a design method that gives awareness to the design choices and helps to question the standards and explore alternative solutions. The design method is called Web couture which is a result of the study's theoretical research on user experience and haute couture, this design method is also applied in practice on a web production that is part of the study.

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som drabbar ett stort antal kvinnori hela världen. Ofta bemöts dessa kvinnor av kunskapsbrist, misstro och normaliserande attityder som förorsakar försening av diagnos, vård och behandling som skapar onödigt lidande för dessa kvinnor. Sjuksköterskor har en viktig funktion i bemötandet av dessa kvinnor genom att stödja kvinnan, skapa en god allians och ge relevant information. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livskvalitet vid endometrios samt att granska och beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Data insamlades via databaserna Medline/PubMed samt Cinahl och tolv artiklar återfanns, samtliga med kvalitativ ansats och ligger till grund för resultatet i studien. Resultat: Endometrios medför en kraftigt nedsatt livskvalitet som inverkar på deras parrelation samt sociala liv såsom arbete, skola och fritidsintressen. Kunskapsbrist inom vården leder till normalisering och fördröjd diagnos som skapar onödigt lidande för dessa kvinnor. Många av kvinnorna skapade egna strategier för att hantera sina symtom i  vardagen. Samtliga tolv artiklar med deskriptiv design, har samlat in data genom att intervjua kvinnorna om deras erfarenheter av att leva med endometrios. Slutsats: Endometrios påverkar markant kvinnornas vardag och samtliga relationer på ett negativt sätt. De påverkas både fysiskt, psykiskt och socialt vilket leder till att de får sin livskvalitet kraftigt sänkt. Med ökade kunskaper inom området kan stora ekonomiska besparingar göras om diagnos ställs i ett tidigare skede. Kvinnornas lidande skulle minska och deras livskvalitet öka avsevärt. / Background: Endometriosis is a gynaecological disease that affects a large number of women throughout the world. These women are often treated by the lack of knowledge, distrust and normalizing attitudes. That causes delay in diagnosis care and treatment, which creates unnecessary suffering. Nurses have an important function in the treatment of these women by supporting the woman, create a good alliance and provide relevant information. Aim: The aim of the study was to describe women's experiences of quality of life in endometriosis and to examine and describe the articles included data collection methods. Method: Literature study has a descriptive design. Data were collected through Medline / PubMed and CINAHL and twelve articles were found, all with qualitative approach. These articles were the basis for this study. Results: Endometriosis results in a greatly reduced quality of life that affects their partner, relationship and social life, such as work, school and hobbies. A lack of knowledge in health-care leads to normalization and delayed diagnosis that creates unnecessary suffering for these women. Many of the women created their own strategies to deal with their symptoms in daily life. All twelve articles with descriptive design have collected data by interviewing women about their experiences of living with endometriosis. Conclusion: Endometriosis affects significantly the women's daily lives, and all the relationships, in a negative way. Their health is affected physically, psychologically and socially with the result that they get their quality of life greatly reduced. Significant financial savings can be made by increased knowledge in the field and diagnosis at an earlier stage. Suffering from Endometriosis would be reduced, and the quality of life for those women’s will significantly increase.

Bakgrund: Demens innebär en rad olika sjukdomar som drabbar hjärnan och leder bland annat till en försämring av minnesfunktionen. Drygt 160 000 personer i Sverige är drabbade av en demenssjukdom och det räknas som en folksjukdom som inte bara drabbar den sjuke utan även den närstående. Närstående som vårdar en person med demens har en stor betydelse för sjuksköterskan och vid ett bra samarbete ges förutsättningar för att bedriva en god vård. Syftet: Att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person med demens samt att redovisa vilka undersökningsgrupper som ingår i de valda artiklarna i litteraturstudien. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Artikelsökningen skedde i PubMed och Cinahl som resultareade i 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som granskades. Huvudresultat: I fyra underrubriker presenterades huvudresultatet. Rubrikerna var upplevelse av rollförändring, upplevelse av tillgång till stöd och information, upplevelse av psykisk påfrestning och upplevelse utav inskränkningar i det dagliga livet. De flesta av deltagarna i de ingående artiklarna var make/maka, döttrar eller söner till en person med demens. Samtliga studier använde ett ändamålsenligt urval. Slutsatser: Närstående upplevde att deras roll förändrades och det var en psykisk påfrestning med många olika känslor så som oro, frustration, sorg, trötthet och även inskränkningar i det dagliga livet att leva med en person med demens. Tillgången på stöd och information i allmänhet av hälso- och sjukvården upplevdes bristfällig, det skulle behövas i ett tidigt skede av sjukdomen för att hantera olika svåra situationer, känslor och även minska utmaningarna. / Background: Dementia involves a range of diseases that affect the brain to an extent ending with the deterioration of memory functions. More than 160 000 people in Sweden are afflicted with dementia and the risk increases with age. Dementia is considered as a public health problem, affecting not only the patient but also the related parties. Related Parties who are caring for a person with dementia are of great importance for the nurse. A good cooperation between the related parties and caregivers are will provide the opportunity to give a proper care. Aim: To describe the related parties experiences of living with the person with dementia and to report the study groups included in the selected items in literature studies. Methods: A descriptive literature. The Article search was done in PubMed and CINAHL. As a result, 12 revised scientific articles with qualitative design. Results: The four sub-headings presented the main results which are all based on the related parties experience living with the person with dementia. The sub-headings were: the experience of the role change, access to support and information, experience of psychological distress and experiencing restrictions in daily life. Most of the participants in the included articles were husband/wife, daughters or sons of a person with dementia. All studies used adequate samples. Conclusions: Related parties felt that their roles were changed and it was a psychic burden to withstand stress with many different emotions such as anxiety, frustration, sadness, fatigue and even restrictions on the daily life of living with a person with dementia. Access to support and information in general health- care felt inadequate, which were needed in the early stages of the disease to deal with various difficult situations, emotions and even to reduce the challenges.