Thesis (MPA)--Stellenbosch University, 2014. / ENGLISH ABSTRACT: Approximately three out of four people in developing countries such as Namibia live in rural areas. The majority of these rural poor’s livelihoods depend directly or indirectly on agriculture. Therefore, there is an urgent need to design agricultural programmes that focus on rural communities in order to reduce incidences of poverty. Although the Namibian Government invests in the agricultural sector, hunger for both humans and animals were evident in 2012. The starvation situation was worsened by high food prices, compounded with a high unemployment rate that meant the majority of the population could not afford to pay for food. Evidence shows that Namibia is a net food importer; meaning that less local food production is taking place. Therefore, the government is trying to reverse the situation of relying on imported food, by enhancing local production, and one of the ways of achieving this goal is through the Green Scheme Programme. The research problem of this study is defined as follows: “An evaluation of the Green Scheme Programme: A case of the Kalimbeza Rice Project”. The study commences by exploring the literature on the role of the state in improving the socioeconomic status of its citizens. Many developing countries have weak private sectors; therefore, governments remain with the responsibility to spearhead development. With unrestrained unemployment, poverty and inequality, state-led development is the solution in uplifting the socio-economic status of people, especially the rural poor. Since the rural poor depend on agriculture for their livelihoods, it is necessary for Government to devise Sustainable Livelihood programmes in the sector, which many people rely upon for survival. Reducing incidences of rural poverty calls for Sustainable Livelihood programmes that the Namibian Government came up with, such as the approximately N$ 1.2 billion per annum Green Scheme Programme. This is an irrigation programme that aims at increasing agricultural production, contribute to the Gross Domestic Product, promote food security, create jobs and promote skills development. The study sought to establish whether the Green Scheme Programme is effective in achieving its intended, and at times, unintended goals. The Kalimbeza Rice Project, under the Green Scheme Programme was chosen as a case study. Evidence from the study shows that employment creation took place, because many locals have secured temporary jobs at the farm, and the salaries earned have had a positive impacts on their lives. Food security has not been fully achieved, as only about 25 per cent of the total farm area is cultivated yearly. Finally, the study suggests that there is an urgent need for the Green Scheme Programme and all its projects to speed operations in order to achieve the country’s Vision 2030. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Ongeveer drie uit elke vier mense in ʼn ontwikkelende land soos Namibië is woonagtig in landelike gebiede. Die meerderheid van landelike armes se inkomste is direk of indirek afhanklik van lanbou aktiwiteite. Dus, is daar ʼn dringende behoefte aan lanbou ontwikkelingsprogramme wat spesifiek fokus op landelike gemeenskappe om sodoende die voorkoms van armoede te verminder. Alhoewel die Namibiese regering belê in die lanbousektor, was lae vlakke van voedselsekuriteit vir beide mens en dier nogsteeds sigbaar in 2012. Die kroniese hongerte situasie in Namibië word grotendeels verger deur hoë voedselpryse. ʼn Hoë werkloosheidsyfer dra ook daartoe by dat die meerderheid armes nie voedsel kan bekostig nie. Navorsing toon dat Namibië ʼn netto invoerder is van kos. Dit beteken dat Namibië minder plaaslik voedsel produseer. Gevolglik, probeer die Namibiese regering die afhanklikheid op ingevoerde voedsel verminder deur die verbetering van plaaslike produksie vermoëns. Een van die maniere wat hulle gebruik om dit te bewerkstellig is deur die regering se Green Scheme Program. Die navorsingsprobleem van dié studie word as volg gedefinieer: ʼn Evaluering van die Green Scheme Program: Die Kalimbeza Rice Project as gevallestudie. Die vertrekpunt van dié studie begin deur die verkenning van literatuur wat spesifiek handel oor die rol van die staat in die verbetering van die sosio-ekonomiese status van sy burgers. Baie ontwikkelende lande het swak of klein privaat sektore, dus bly regerings verantwoordelik om ontwikkeling moontlik te maak. Ongebreidelde werkloosheid, armoede en ongelykheid noodsaak staat geleide ontwikkeling as die enigste oplossing vir die opheffing van die sosio-ekonomiese status van mense, veral landelike armes. Die feit dat landelike armes grotendeels afhanklik is van landbou vir inkomstes en oorlewing, is dit nodig vir die regering om ʼn Volhoubare Lewensbestaan Program te ontwikkel in die sektor, waarop baie mense aangewese is vir oorlewing. Die vermindering van voorvalle van landelike armoede kan toegeskryf word aan die Volhoubare Lewensbestaan Program wat deur die Namibiese regering geïmplementeer word, soos die ongeveer N$ 1.2 biljoen per jaar Green Scheme Program. Dit is ʼn besproeiingstelsel program wat verhoogde lanbouproduksie ten doel het, as ook bydra tot die Bruto Binnelandse Produk, bevordering van voedselsekuriteit, werkskepping en die bevordering van vaardigheidsontwikkeling. Dié studie sal poog om vas te stel of die Green Scheme Program effektief is in die bereiking van beoogde doelwitte, en by tye, die bereiking van onvoorsiene doelwitte. Die Kalimbeza Rice Project, as deel van die Green Scheme Program, sal dien as n gevallestudie. Getuienis van die studie toon dat werkskepping wel plaasgevind het, omdat baie plaaslike inwoners tydelik in diens geneem is op die plaas, en die salarisse ontvang het alreeds ʼn positiewe effek gehad op hul lewens. Voedsel sekuriteit is nog nie ten volle verwesenlik nie, omdat slegs 25% van die totale plaas oppervlakte onder verbouing is. Gevolglik, dui die studie daarop dat daar ʼn onmiddelike behoefte bestaan vir die Green Scheme Program en al sy onderskeie projekte om sodoende pogings te versnel in die bereiking van die land se Visie 2030.

The purpose of this study was to investigate if preschool teachers work and experience the work situation in the same way in private preschools compared to municipal preschools in Stockholm County. A qualitative method was used to accomplish the study, where semistructured interviews were used to gather data, in the form of semi-structured interviews. The previous theories and previous research this study is based on has shown that the public sector has started to imitate the private sector, and the reforms that the school has undergone in recent decades are called New Public Management (NPM). The results of the study indicate that when it comes to administrative work and documentation, the difference between the way private and municipal preschools work is different. Municipal preschools works with documentation more thank private preschools does. The study also showed that preschool teachers at both private and municipal preschools work quite similarly when it comes to how resources are used. However, the municipal pre-schools worked more in a goal-oriented and result-oriented manner than the private preschools. The conclusion in the study pointed out that, despite some differences in how they work, all preschool teachers who were interviewed in this study experienced that their work situation was good in broad terms as it is today. No major changes were desired. / Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare arbetar och därmed upplever arbetssituationen på privata förskolor jämfört med kommunala förskolor i Stockholms län. En kvalitativ metod användes för att genomföra studien i form av semistrukturerade intervjuer. Teorier och tidigare forskning som denna studie bygger på har visat att den offentliga sektorn efterliknar näringslivet alltmer, och de reformer som skolan genomgått under de senaste decennierna går under benämningen New Public Management (NPM). Studiens slutsatser är att när det kommer till det administrativa arbetet och dokumentation skiljer det sig stort i hur privata och kommunala förskolor arbetar då kommunala förskolor jobbar mycket mer med dokumentation. Studien visade även att förskollärare på både privata och kommunala förskolor jobbar ganska likt när det kommer till hur resurser används. Däremot jobbade de kommunala förskolorna betydligt mer på ett mål- och resultatstyrt sätt än vad de privata förskolorna gör. Trots en del skillnader i hur de arbetar upplevde alla förskollärare som blev intervjuade i denna studie att arbetssituationen var bra i stora drag som det är idag. Inga större ändringar önskades.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. Många av Sveriges kommuner står idag inför stora besparingskrav där metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillämpas. Undersökningens syfte var därför även att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förändras vid organisatoriska förändringar.</p><p><strong> </strong><strong>Metod: </strong>Undersökningen har haft en kvalitativ ansats där intervjuer med åtta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts.</p><p><strong> </strong><strong>Huvudresultat: </strong>Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hårdnat till följd av en turbulent tid präglad av konkurrensutsättning, kundval och decentralisering.</p><p>Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Å andra sidan upplever de att det inte går att ha fullständig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frågor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna främst komma från kollegor samt ekonomer.</p><p>Intressant var här att vid frågor som rör ekonomi efterfrågas endast stöd från ekonomer medan vid frågor som rör personal- och andra driftsfrågor efterfrågas kollegialt stöd. Sammantaget synliggjordes en upplevd kunskapslucka hos enhetscheferna vad gäller ekonomi.</p> / <p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this study has been to investigate how</p><p>middle-managers experience their operational position. Many of</p><p>Sweden’s municipalities stand before large economic cutbacks,</p><p>where methods for reducing costs in organizations are utilized. The</p><p>purpose of the study was thereby also to investigate if middlemanagers’</p><p>consider that their operational position transforms in</p><p>times of change.</p><p><strong>Method: </strong>This study have had a qualitative approach where</p><p>interviews with eight middle-managers within SocialServices in a</p><p>smaller municipality in the southern of Sweden has been</p><p>performed.</p><p><strong>Main results: </strong>The respondents has claimed that the economic</p><p>demands have toughened as a result of a time of turbulence that has</p><p>been characterized by; parts of the organisation has been exposed</p><p>to competition, customers’ right to choose among alternative</p><p>health-care institutions as well as decentralization. The respondents</p><p>indicate that they have experienced a higher degree of control since</p><p>the time of turbulence, as a result from an increasing decisionmaking</p><p>freedom due to decentralization. On the other hand they</p><p>imply that one cannot have absolute control in the work, especially</p><p>not for questions concerning economy. Support is claimed to</p><p>emerge from colleagues and from economists. Interesting hereby is</p><p>that in questions concerning economy the respondents always</p><p>consult an economist, whereas questions concerning personnel or</p><p>other questions regarding the daily work are refereed to colleagues.</p><p>Altogether a knowledge-shortage was uncovered among the</p><p>middle-managers regarding economy.</p>

<p>Vad det är som händer inom hälso- och sjukvårdssektorn är ett frågetecken, då vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vårdcentral har fått anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, då de misslyckat med rekryteringen själva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gällande dess organisering och styrsätt. De nya arbetsmetoderna inom hälso- och sjukvårdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer har kommit att påverkas av idéer om New public management. Studien har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod med en inriktning av hermeneutik. Studien är gjord på ett deduktivt vis, då teori har styrt forskningen. Studien innehåller material från fem kvalitativa intervjuer med olika chefer inom hälso- och sjukvårdssektorn. Studien behandlar ledarskapsteorier beträffande det pedagogiska ledarskapet samt förklaringar på begreppet New public management. Det resulterar vidare i en förståelse för hur idéer om New public management kan förklara de ledningsproblem som kan ses inom hälso- och sjukvårdssektorn. De slutliga reflektionerna av studien påpekar att det bland medarbetarna saknas förståelse för varför man har börjat förändra och effektivisera i hälso- och sjukvårdssektorns organisationer. Dock arbetar chefer inom hälso- och sjukvårdssektorn för att lägga mycket tid till att ständigt påminna sina medarbetare om syftet med utveckling och förändringar i verksamheternas organisationer. Troligen kommer chefer alltid att ha problem gällande förändringsarbeten, då det sitter i väggarna hur man alltid arbetat inom hälso- och sjukvårdssektorn. Möjligen när poster byts ut i framtiden och unga medarbetare tillkommer kanske de kan hjälpa till i utvecklingen och förändringen i verksamheterna.</p> / <p>What is happening in the medical care organizations is a question, as managers are frequently removed and replaced in the county councils. A care centre has been forced to hire a consulting-firm to be able to recruit a new manager to the care centre, because they failed in recruiting a new manager on their own. Ideas about New public management have started to be applied in the country councils, which signify the transformation to more business-like methods in the organizations. In the medical cares centres attitude problems can be seen from the personnel against the new work methods being employed. The purpose of this study is to create an understanding about how leadership work in the medical centres has been by ideas of the New public management. The study is carried out with a qualitative research method directed to the hermeneutics researcher’s way. A deductive way of work is followed, where the theory has control over the research. The study includes five interviews with five managers in different care centres. The study also deals with leadership theories  regarding the pedagogical leadership and explanations about New public management. It results in an understanding, if leadership problems in the health care sector can explain true ideas from New public management. The finial reflections of the study point out that it does not exist an understanding in why the organizations in the health care have started to change the organizations to make them more effective. However the managers are working or constantly reminding the personnel of the aim of working with organization changes. Managers will probably be compelled to deal with the leaderships problems in the medical health centres. Possibly in the future when posts are changed and young people, with other thoughts about how to work, arrive, the development and changes in the organizations may be assisted.</p>

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. Många av Sveriges kommuner står idag inför stora besparingskrav där metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillämpas. Undersökningens syfte var därför även att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förändras vid organisatoriska förändringar.  Metod: Undersökningen har haft en kvalitativ ansats där intervjuer med åtta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts.  Huvudresultat: Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hårdnat till följd av en turbulent tid präglad av konkurrensutsättning, kundval och decentralisering. Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Å andra sidan upplever de att det inte går att ha fullständig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frågor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna främst komma från kollegor samt ekonomer. Intressant var här att vid frågor som rör ekonomi efterfrågas endast stöd från ekonomer medan vid frågor som rör personal- och andra driftsfrågor efterfrågas kollegialt stöd. Sammantaget synliggjordes en upplevd kunskapslucka hos enhetscheferna vad gäller ekonomi. / Purpose: The purpose of this study has been to investigate how middle-managers experience their operational position. Many of Sweden’s municipalities stand before large economic cutbacks, where methods for reducing costs in organizations are utilized. The purpose of the study was thereby also to investigate if middlemanagers’ consider that their operational position transforms in times of change. Method: This study have had a qualitative approach where interviews with eight middle-managers within SocialServices in a smaller municipality in the southern of Sweden has been performed. Main results: The respondents has claimed that the economic demands have toughened as a result of a time of turbulence that has been characterized by; parts of the organisation has been exposed to competition, customers’ right to choose among alternative health-care institutions as well as decentralization. The respondents indicate that they have experienced a higher degree of control since the time of turbulence, as a result from an increasing decisionmaking freedom due to decentralization. On the other hand they imply that one cannot have absolute control in the work, especially not for questions concerning economy. Support is claimed to emerge from colleagues and from economists. Interesting hereby is that in questions concerning economy the respondents always consult an economist, whereas questions concerning personnel or other questions regarding the daily work are refereed to colleagues. Altogether a knowledge-shortage was uncovered among the middle-managers regarding economy.

Bakgrund: Internprissättning är ett välkänt verktyg för att värdesätta transaktioner av varor och tjänster inom en organisation. Frekvent förekommande syften med internprissättning är att kunna möjliggöra rättvis resultatbedömning av enheter samt att bidra till kostnadsmedvetenhet hos personal. Många ekonomiska styrverktyg, däribland internprissättning, är från början framtagna för att passa privata organisationer men trots detta har offentlig sektor under de senaste decennierna i allt större utsträckning anammat styrverktygen i hopp om en effektivare verksamhet med högre kvalitet. Trots att internprissättningen är ett populärt styrmedel saknas det empiriska studier kring hur Sveriges kommuner använder och påverkas av den. Syfte: Att kartlägga och beskriva hur Sveriges kommuner utformar och använder internprissättning samt att utveckla en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i kommunerna. Metod: Studien har huvudsakligen genomförts med en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätstudie. Enkäten skickades ut till Sveriges samtliga 290 kommuner och en svarsfrekvens på 37 procent erhölls. Som komplement till enkätstudien, samt för att få en mer heltäckande bild och djupare förståelse för dess resultat, har även en kvalitativ fallstudie på Norrköpings kommun genomförts. Resultat och slutsatser: Kommunala enheter är ofta tilldelade ett resultatansvar där de tycks ha begränsade möjligheter att påverka intäktssidan. De syften kommunerna har med internprissättning är främst att öka kostnadsmedvetenheten hos personalen och kostnadseffektiviteten i verksamheten, vilka även är de vanligast identifierade effekterna. En klar majoritet av Sveriges kommuner använder självkostnad som metod för internprissättning och internprissättningens utformning sker högt upp i den kommunala hierarkin, vanligtvis på kommunfullmäktige- eller kommunstyrelsenivå. Internpriserna tas mestadels fram via uppgjorda prislistor och därefter sker internavräkning med hjälp av automatkontering. Huvudsakligen förekommer inga bestämda regler eller normer för den interna handeln. Ett flertal kommuner har upplevt att internprissättningen har bidragit till suboptimerande effekter och vi anser att den teoribildning som finns om internprissättning ofta inte är relevant för Sveriges kommuner. Vi har därför utvecklat en modell för framtagande av målkongruent internprissättning i Sveriges kommuner. / Background: Transfer pricing is a well-known and popular tool used to evaluate charges for goods and services traded within an organization. Frequently used motives for transfer pricing are to allow a fair assessment of the performance made by units within an organization as well as contribute to the cost-consciousness among employees. Most of today’s management control systems, such as transfer pricing, were originally designed to fit private organizations. Despite this, the public sector has increasingly adopted the systems in hope of developing more efficient operations with higher quality. Even though transfer pricing is a popular management tool, there is a lack of empirical studies concerning how it is used in Sweden’s municipalities and how they are affected by it. Aim: To identify and describe how Sweden’s municipalities manage and design transfer pricing, as well as to develop a model for goal congruent transfer pricing in the municipalities. Methodology: The study was primarily conducted by a quantitative research approach in which a survey was the basis. The survey was sent out to all of Sweden’s 290 municipalities, to which a response rate of 37 percent was obtained. To supplement the survey, and to get a more comprehensive picture and deeper understanding of its results, a qualitative case study was carried out in the municipality of Norrköping. Key findings and conclusions: Local government units often seem to be assigned the responsibility of a profit center, even though they have limited possibilities to influence revenues. The motives for transfer pricing in Sweden’s municipalities are mainly to increase cost-awareness among staff and cost efficiency in operations, and these are also the most commonly identified effects. A clear majority of Sweden’s municipalities use full cost as transfer pricing method and the compositional transfer price design is generally handled high up in the municipal hierarchy, usually by the municipal council or the municipal executive board. Transfer prices are usually presented in a fixed list containing agreed prices and the transactions are automatically booked. Generally, Sweden’s municipalities have no defined rules or standards for internal trade. A number of Swedish municipalities are experiencing that their transfer pricing system have contributed to sub-optimization. We also find that existing theory on the field is often lacking relevance for Swedish municipalities. Because of this we have developed a model for goal congruent transfer pricing which is adapted for use in Sweden’s municipalities.

Vad det är som händer inom hälso- och sjukvårdssektorn är ett frågetecken, då vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vårdcentral har fått anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, då de misslyckat med rekryteringen själva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gällande dess organisering och styrsätt. De nya arbetsmetoderna inom hälso- och sjukvårdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer har kommit att påverkas av idéer om New public management. Studien har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod med en inriktning av hermeneutik. Studien är gjord på ett deduktivt vis, då teori har styrt forskningen. Studien innehåller material från fem kvalitativa intervjuer med olika chefer inom hälso- och sjukvårdssektorn. Studien behandlar ledarskapsteorier beträffande det pedagogiska ledarskapet samt förklaringar på begreppet New public management. Det resulterar vidare i en förståelse för hur idéer om New public management kan förklara de ledningsproblem som kan ses inom hälso- och sjukvårdssektorn. De slutliga reflektionerna av studien påpekar att det bland medarbetarna saknas förståelse för varför man har börjat förändra och effektivisera i hälso- och sjukvårdssektorns organisationer. Dock arbetar chefer inom hälso- och sjukvårdssektorn för att lägga mycket tid till att ständigt påminna sina medarbetare om syftet med utveckling och förändringar i verksamheternas organisationer. Troligen kommer chefer alltid att ha problem gällande förändringsarbeten, då det sitter i väggarna hur man alltid arbetat inom hälso- och sjukvårdssektorn. Möjligen när poster byts ut i framtiden och unga medarbetare tillkommer kanske de kan hjälpa till i utvecklingen och förändringen i verksamheterna. / What is happening in the medical care organizations is a question, as managers are frequently removed and replaced in the county councils. A care centre has been forced to hire a consulting-firm to be able to recruit a new manager to the care centre, because they failed in recruiting a new manager on their own. Ideas about New public management have started to be applied in the country councils, which signify the transformation to more business-like methods in the organizations. In the medical cares centres attitude problems can be seen from the personnel against the new work methods being employed. The purpose of this study is to create an understanding about how leadership work in the medical centres has been by ideas of the New public management. The study is carried out with a qualitative research method directed to the hermeneutics researcher’s way. A deductive way of work is followed, where the theory has control over the research. The study includes five interviews with five managers in different care centres. The study also deals with leadership theories  regarding the pedagogical leadership and explanations about New public management. It results in an understanding, if leadership problems in the health care sector can explain true ideas from New public management. The finial reflections of the study point out that it does not exist an understanding in why the organizations in the health care have started to change the organizations to make them more effective. However the managers are working or constantly reminding the personnel of the aim of working with organization changes. Managers will probably be compelled to deal with the leaderships problems in the medical health centres. Possibly in the future when posts are changed and young people, with other thoughts about how to work, arrive, the development and changes in the organizations may be assisted.

Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av förespråkarna för New Public Management (NPM) som hävdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sätt att lösa vad de framhåller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsättning, där privata aktörer får en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjänster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vägledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de får det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville även förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsättning. Empirin har bestått av kvalitativa intervjuer med chefer inom kommunal sektor. Resultatet visar att från en personalstrategisk nivå finns det en god intention att kunna stödja chefer ute i verksamheter som påverkats av konkurrensutsättning, men att cheferna saknar stöd, beroende på vilken organisation de tillhörde. Vi såg vikten av att skriva tydliga avtal med ramar och beskrivningar av vad som ska göras i en upphandling. Detta för att erhålla en så bra kvalitet och kontroll som möjligt. Vi menar att en tydligare struktur kunde underlätta för chefernas arbete i samband med konkurrensutsättning. Nyckelord Offentlig sektor, New Public Management, konkurrensutsättning, personalstrategi. / The public sector is considered to be ineffective. The advocates for New Public Management (NPM) thinks that the public sector's activities should be carried out with focus on result, equal to the private sector, this because the taxpayers’ money will gain the citizen more. One way to solve ineffectiveness problem has led to allowing competition between public and private sector over contract. With this background, we thought it to be interesting to investigate the public health care sector. The aim was to study how organisations work on a strategic level with support and guidance to first line managers, in a competitive environment, and how these mangers think about this support. We also wanted to explain the underlying reasons for more exposition to competition. The empirical data comprises qualitative data from interviews, documents and a broad theoretical background. The result showed that the strategic human recourse department had a good intention to support managers in their organisations that is affected by competition, but that the managers lacked certain support, depending on which organisation they belonged to. We saw the importance of good contracts with a clear framework and a good description, this in order to receive as good quality and control as possible. We believe that such a framework may lead to a clearer structure that in return may be a good support for the managers on a competitive market. Keywords Public sector, New Public Management, exposition to competition, personnel strategy

The aim of the study is to gain an understanding regarding the implementation of New Public Management in the public sector’s human service organizations. New Public Management (NPM) originates from the private sector and began at the early 1980s to permeate the public sector. NPM had a huge breaktrough and currently form many organizational bases and structures in the public sector. The implementation of NPM in public organizations has resulted in various problems. Old structures were demolished to be replaced by new structures, which resulted in a change of circumstances for everyone involved in the organization.   The study has a qualitative approach and was designed as a case study. To obtain empirical material I used semi-structured interviews. I analyzed the empirical material using New Public Management, which is included in the new institutional theory. The result made it visible that public reforms are inevitable. Organizations are dependent on its environment and as the environment change the organization must change with it to survive. The result also showcased the conflict, affected by the reform, in which difficulties with leadership, communication, employees’ involvement and adaptability arose. Preventing these negative effects requires an organization that is structured in a way that advocates change and reforms.

The purpose of this thesis is to illustrate how the business philosophy Lean, originating from the Japanese manufacturing industry, has been transferred to The Swedish Migration Agency. In addition to this, I will also look at how the management philosophy New Public Management (NPM) has been introduced in The Swedish Migration Agency´s discourse.   The Swedish Migration Agency is an authority of change and 2015 has so far been an eventful year marked by record high refugee flow in combination with the new organizational structure, alongside with mass recruitment in the organization.   The Lean model gaining ground can be seen as a paradigm shift and a shift from a democratic discourse to a NPM-discourse, where the state had previously been characterized by traditional bureaucracy, but now focuses on efficiency and management by objectives. This development creates a neoliberal effect on the Swedish welfare society, where citizens gradually transforms into consumers.