Thesis (MA(Clinical Psychology))-University of Pretoria, 2006. / Abstract in English. Includes bibliographical references.

The present study explored the stigmatization experiences of dirty workers in one dirty work job-female exotic dancers-in an effort to understand the components of dirty work stigma. The framework presented here is based on the integration of existing theory regarding the components of stigma and dirty work. Grounded theory was used to guide the collection and analysis of interviews from 18 participants. Five dirty work stigma components were identified in the participant accounts (i.e., awareness of negative perceptions, type of stigma, visibility, controllability, and type of taint). These components were centrally organized around the moral taint of the dirty work job of exotic dancing.

<p>Droger och drogbruk är knappast något nytt inom forskningsvärlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 år i Sverige. Det var först på 1960-talet man började uppmärksamma företeelsen, definiera det och på så sätt sätta ord på drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga män. Syftet med min studie har varit att tolka och få en bättre förståelse av männens vardagsliv, deras drogbruk och omvärld. Detta har jag sökt svar på genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares syster. Slutsatsen jag kom fram till är att de drogbrukande informanter lever i en slags bubbla utanför samhället och avsäger sig ansvaret för sina handlingar och sin livsföring.</p>

Droger och drogbruk är knappast något nytt inom forskningsvärlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 år i Sverige. Det var först på 1960-talet man började uppmärksamma företeelsen, definiera det och på så sätt sätta ord på drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga män. Syftet med min studie har varit att tolka och få en bättre förståelse av männens vardagsliv, deras drogbruk och omvärld. Detta har jag sökt svar på genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares syster. Slutsatsen jag kom fram till är att de drogbrukande informanter lever i en slags bubbla utanför samhället och avsäger sig ansvaret för sina handlingar och sin livsföring.

I vår studie har vi valt att undersöka om manliga missbrukare, som genomför en behandling på en institution i Mellansverige, anser att de blir stämplade och vilka de anser att det är som utför den. Om det är nära och kära, myndigheter och/eller dem själva. Vi vill belysa vilka känslor och tankar de intervjuade personerna har kring ämnet stämpling. Vi har sett på faktorer som, hur de skulle definiera begreppet missbrukare och hur de är i relation till det begreppet. Vi har även undersökt om de har eller har haft några strategier för att undanhålla och/eller mörka sitt missbruk.   Vi valde att göra tematiskt strukturerade intervjuer där vi utgick från teman. Utifrån dessa utförde vi sedan en hermeneutisk tolkning och analys av de empiriska data vi fick fram.   Resultaten visar på att alla respondenter känner sig stämplade på ett eller flera sätt. Alla ser sig själva som missbrukare, vilket innebär att alla stämplar sig själva. Vad det gäller stämpling från nära och kära är det endast hälften av respondenterna som anser sig vara stämplade därifrån och att denna stämpling är den mest känslomässigt jobbiga. Majoriteten anser sig även bli stämplade av myndigheter, men denna stämpling upplevs inte lika känslomässigt jobbig. Alla respondenter uppger sig använda olika strategier för att undanhålla och mörka sitt missbruk för omgivningen. Strategierna kan även användas för att berättiga missbruket för dem själva, vilket är en typ av självstämpling. De flesta av de resultat vi kommit fram till utifrån tolkningarna av de empiriska data vi fått fram, stämmer överrens med vår förförståelse vi hade innan denna undersökning inleddes.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden då vi har genomfört sammanlagt åtta intervjuer med män och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgått från två sociologiska teorier: Pierre Bourdieus två begrepp, habitus och kapital och Erving Goffmans teori om stigma samt att arbetet präglas genomgående av begreppet integration. Dessa teorier anser vi vara relevanta för vårt valda ämne där habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur våra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. När personer upplever svårigheter med integration kan detta på olika nivåer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering. Begreppet integration används i syfte för att jämföra vad integrationsbegreppet i sig innefattar och intervjupersoners egna åsikter om vad begreppets innebörd. Frågeställningar vi har utgått från är Vad innebär integration för våra intervjupersoner? samt Hur upplever våra intervjupersoner att de är integrerade i Malmö? Genom våra intervjupersoners åsikter har det framkommit att integration för dem är en avgörande process för deras tillvaro i Malmö. Intervjupersoners medvetenhet om vilka möjligheter som krävs för att bli en del en av gemenskapen överensstämmer med vad begreppet integration egentligen innebär. Tidigare studier visar att romer i stor utsträckning har varit i utanförskap på arbetsmarknaden, skolan och i bostadsfrågan. Det framkommer även att romer har uppfattats som främlingar samt att de har varit utsatta för diskriminering. Resultatet av denna studie skiljer sig från tidigare studier i den mån att det visade sig att de flesta av våra intervjupersoner känner sig integrerade i Malmö. Dock framkommer det att somliga av våra intervjupersoner är ambivalenta när det gäller deras upplevelse av integration p.g.a. bemötelsen de får av andra samhällsmedborgare. Deras gemensamma upplevelse av att vara integrerade förklaras genom deras långa vistelse i Malmö. Även om våra intervjupersoner tillhör en minoritetsgrupp i Sverige, med samma rättigheter och skyldigheter som alla andra samhällsmedborgare, framkommer det i vårt resultat att de inte känner sig socialt accepterade av andra människor i samhället p.g.a. de fördomar allmänheten har om romer.

Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med åtta kvinnliga informanter. Syfte med studien är att undersöka hur en grupp nyblivna mödrar eller gravida, själva beskriver egna och andras krav på att återgå till den ursprungliga kroppsformen eller det "ideal" som basuneras ut genom olika budskap via media, efter sina graviditeter.diskursen om kvinnokroppens ideal ...

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla män mellan 30 och 50 år och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans stigmateori. Studien visade att arbetshandikappkodningen har inverkat på individens väg till arbete på så sätt att det har lett till ett arbete anpassat efter personernas förmåga. Kodningen upplevdes dock som ett hinder att göra sig gällande på den öppna arbetsmarknaden. När det gäller den andra frågeställningen kunde vi märka en viss påverkan på det övriga livet. Däremot kunde vi inte se om denna inverkan berodde på kodningen i sig eller det bakomliggande funktionshindret

When the general public discusses Affirmative Action, they are more likely to make an assumption that the person is not qualified without seeking their actual qualifications. Some may hesitate to provide any reasonable explanation for their opposition because the policy is a controversial topic. The goal of this journal was to search for the possibilities that may actually inspire their opposition and relate it to the stigma theory, which might explain some of these reasoning. By focusing on black recipients in the workforce research on the policy and reactions to Affirmative Action, some researchers appeared to study according to what they think Affirmative Action is supposed to accomplish. There are not enough scholars, with a specialization in human resource, to provide objective facts about the actual intent of the policy. It appears that some managers are not knowledgeable on how to manage the program legal. When certain individuals, who are supposed to have expertise on this policy, are not knowledgeable, then the public cannot be expected to be knowledgeable about the policy. The purpose is to look at Affirmative Action from an objective point of view to differentiate the actual purpose of the policy from the stereotypical purpose of the policy. Recommendations are provided to determine how Affirmative Action can prove to the critics that it is necessary when the program is operated properly.

The prevalence of overweight and obesity is on the rise. Being overweight or obese is associated with serious medical, psychological, and social consequences. The main social consequence of being overweight or obese is stigma, which is detrimental to overweight and obese people. Three types of obesity stigma reduction interventions have been proposed and tested: changing attributions, increasing empathy, and social consensus. The purpose of this study was to compare the effectiveness of these interventions and to determine the effectiveness of an intervention that incorporates major elements of the three interventions. Three hundred eighty one University of Manitoba undergraduate students participated in this study. They were randomly assigned to one of five intervention groups: status quo group, changing attributions group, increasing empathy group, social consensus group, and multi-level intervention group. The interventions involved presenting participants with information intended to influence participants’ perceptions of overweight and obese individuals. Pre-test and post-test ratings were obtained on participants’ attributions about weight, feelings about obese people, and endorsement of positive and negative stereotypes of obese people. Analyses of these ratings revealed that the empathy and multi-level interventions are the only interventions that improved attributions, feelings, and endorsement of stereotypes, and this suggests that the multi-level and empathy interventions were the most powerful. On the other hand, the attribution intervention had the largest overall effect and affected attributions, feelings, and negative stereotypes. Therefore, there are reasons to believe that the attribution intervention was the most powerful in this study. Participants were subsequently asked to rate a target overweight person. Half of all participants were informed that the target was overweight because of medical reasons, while the other half were informed that the target was overweight because of regular overeating and a sedentary lifestyle. Surprisingly, the intervention groups did not significantly differ in target ratings on any variable. Reasons for this lack of effect are discussed. A main effect did occur in the ratings of the target for controllability information. Specifically, participants who were informed that the target was overweight for uncontrollable reasons (e.g., glandular disorder) reported more favorable ratings in liking her and not blaming her, as compared to participants who were informed that the target was overweight for controllable reasons (e.g., regular overeating and sedentary lifestyle). Ratings of the target’s characteristics and physical attractiveness did not change with this manipulation. Overall, this study provided logical and consistent results, while adding specific information to the literature. Further, this study offered a new, effective intervention for obesity stigma reduction, as well as providing some support for the empathy and attribution interventions. These three interventions proved to be the strongest in this study, and perhaps they will one day be used as part of a more global intervention to reduce stigma and discrimination toward overweight and obese people. / October 2008