No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förskolan och förskoleklassen fungerar som en kommunikativ arena. Vårt underlag för undersökningen består av enkäter och intervjuer omfattande 15 pedagogers tankar och syn på förskolan och förskoleklassen som en kommunikativ arena. Resultatet visar att de flesta av de tillfrågade pedagogerna förväntar sig att barn ska följa en viss utvecklingskurva när det gäller språkutveckling och att talet kan stärkas och förtydligas med kompletterande kommunikation. Pedagogerna menar att det alltid finns ett behov av kompetenshöjning i ämnet då det forskas om barns språkutveckling och nya rön läggs fram.   Slutsatsen är att pedagogerna anser att kommunikation inte bara sker genom tal utan med hela kroppen och att det handlar om att göra sig förstådd och förstå omvärlden.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger och barn på en förskola använder TAKK som stöd i kommunikationen samt pedagogernas syn på metoden. Undersökningen genomfördes med observationer av både pedagoger och barnen och genom intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar att barnen använder TAKK som stöd i kommunikationen främst med vuxna och i mindre utsträckning med varandra. Pedagogernas användning av TAKK varierar och deras syn på metoden är i huvudsak positiv. Den avslutande diskussionsdelen lyfter fram pedagoger och barns användning av TAKK och betydelsen av TAKK som stöd i kommunikationen. Som avslutning på arbetet ger jag förslag på fortsatta forskningsfrågor.

The purpose with this essay is to examine different roles of leadership in the working environment by interviewing ex-students that have taken their degree from Halmstad Högskola and its construction program. How do these ex-students handle to be in a position of power in their everday life and how do they handle decision making? Do they find that the education they have recieved in any way has helped them in regard for leadership or do they rather conclude that further education in the area of leadership would be beneficial? These are the questions that I set out to shed some light over in this essay. This study consists of one part theory and one empirical part. The empirical part was accomplished by interviewing ex-students from Halmstad Högskola and this part was later compiled with relevant theories on the subject which were obtained from books , internet and various databases. The results from the interviews show that the general point of view is that the subjects containing leadership in their education hasn't really helped them. The results also show that these courses could be improved by introducing more work-related aspects in school. On the question that deals with decision making and how one handles to be in a position of power the general interpretation is that this is role that one grows into in time.

I den här studien har jag tittat på hur talutrymmet i klassrummet fördelats mellan pojkar och flickor. Forskning i förskolan visar på att pojkarna där dominerar och jag ville se om mönstren fanns kvar även i gymnasieåldern. Jag valde att göra observationer där jag tittade på elevernas kommunikation med läraren vid genomgångar. Det jag fann var att pojkar tog ordet oftare än flickor, men de fick inte någon extra uppmärksamhet av läraren i form av att de tilldelades ordet oftare än flickorna.

How can the object based art help us, as viewers and as makers, to access a supplanted emotional state? One way of positioning yourself within the corpus-field is to step outside the traditional borders of the field and aim for other values within the objects, such as a visible working process, a storytelling or an emotional relationship to the object.  It is a way of taking a step from the traditional silversmithing towards some kind of free undefined corpus-art.  To reach for suppressed feelings is one way to find an importance within the artistic work, to give it a purpose. By investigating the concept of the sublime and the surrealist movement I try to find examples on how you, both as a viewer and as a maker, can put yourself in an emotional/intuitive state.  Through interviews with Jewellery and corpus artists I get a maker’s perspective which I compare with my own reactions to their work. Works of art can be used as a catalyst to reach, and maybe also to process, unattended feelings. This creates a strong emotional connection to the work.  As a maker you can, for example, do this by working with it as a theme, or by using an intuitive working method. But also as a viewer you can be triggered to expose these feelings. Although, it must be said, that the viewer’s experience of artwork is always subjective. I see the focus of emotional communication as a way of verifying the importance of artistic work within the corpus-field.

Bakgrund Inom sjukvården är det grundläggande med en fungerande kommunikation, då det ger förutsättningar för en god omvårdnad. Kommunikation innebär bland annat överföring av information. Alla patienter har rätt till information om procedurer och åtgärder, vilket även gäller då patienterna är barn. Genom information kan barnet göras delaktigt i vården och ges möjlighet till medbestämmande, vilket kan leda till ökad trygghet och att barnet får en bättre förståelse för sin sjukdom. Vidare ska den information som ges vara individanpassad. Detta innebär vid samtal med barn bland annat att språket bör anpassas utifrån barnets ålder och mognadsnivå, både sett till vad som sägs samt hur det sägs. Glädje, humor och lek har lyfts fram som betydelsefulla delar av kommunikation med barn, samt ärlighet. Vidare är det för ett barn inte sällan förknippat med rädsla att besöka sjukhus. Rädsla kan påverka hur villigt barnet är att prata och lyssna, vilket är något som bör beaktas. Om besöket dessutom sker under stressade former, som på en akutmottagning, kan situationen te sig än mer skrämmande. Under ett akut sjukhusbesök är dessutom barnets föräldrar ofta närvarande, vilket ibland kan vara till hjälp i kommunikationen med barnet men i somliga fall även påverka den negativt. Genom att ta hänsyn till nämnda faktorer och att uppmärksamma att kommunikation med barn skiljer sig från att kommunicera med vuxna kan barnets behov tillgodoses på bästa sätt.   Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att kommunicera med barn på akutmottagning.   Metod Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och sju sjuksköterskor på olika barnakutmottagningar i Stockholms län intervjuades. Samtliga sjuksköterskor arbetade under studien på en barnakutmottagning och hade minst två års erfarenhet av barnsjukvård.   Resultat Under intervjuerna framkom ett antal yttre faktorer som påverkar kommunikationen med barn, däribland barnets hälsotillstånd, ålder och mognadsnivå, sinnesstämning och mottagningens arbetsbelastning. Då informanterna beskrev hur de kommunicerar med barn framkom bland annat att de anpassar språket, väljer vilka ord de använder, är ärliga, involverar barnet, är medvetna om kroppsspråk och ibland använder hjälpmedel. Föräldrar är nästan alltid med i vårdsituationen vilket upplevdes viktigt att ta hänsyn till. Föräldrarna kan verka både som en resurs och som ett hinder för sjuksköterskan i kommunikationen med barnet.   Slutsats Kommunikation i vårdsituationer med barn är grundläggande. I studien framkom vikten av att anpassa språket till barnets mognadsnivå, både med avseende på vad som sägs och hur det sägs. Sådant som kan skrämma barnet bör undvikas. Sjuksköterskan bör i alla lägen vara ärlig i sin kommunikation med barnet. Det visade sig även att barn som är rädda i många fall är mindre kommunikativa. Av denna anledning är det viktigt att uppmärksamma och hantera barns rädsla på akutmottagningen, och där kan föräldrarna vara en resurs.

Miljöfrågorna har idag en allt större plats i samhällsdebatten och utgör en del av vårt individuella och kollektiva medvetande. Som medborgare och konsumenter ställer vi krav på politiker, beslutsfattare och företagsledare att värna miljön och bevara den för kommande generationer. Vår bedömning av olika företag grundar sig inte enbart på vilka produkter eller service som de tillhandahåller, utan även på vilket samhällsansvar de tar. För att miljöfrågorna ska utgöra en integrerad del av företagets verksamhet krävs ett kontinuerligt arbete med målsättning att samtliga medarbetare ska känna till företagets miljöpolicy samt ha förståelse för och kunskap om dess innebörd. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur försäkringsbolaget If, som är ett tjänsteföretag, arbetar med den interna spridningen av miljöpolicyn samt på vilket sätt miljöpolicyn ur ett ledarperspektiv tolkas, konkretisteras och hur den efterlevs i praktiken inom olika avdelningar på företaget. För att besvara frågorna i studien genomfördes en kvalitativ empirisk undersökning med semistrukturerade intervjuer. Informanterna består av ledare på If som har miljöfrågor som del av sitt ansvarsområde. Resultatet från undersökningen visar att If arbetar strategiskt och målmedvetet med miljöfrågor. Spridningen av miljöpolicyn internt sker genom en mix av kommunikationskanaler, vilket bidrar till att miljöpolicyn kan nå ut med större räckvidd. Av undersökningen framgår tydligt chefernas centrala roll för spridningen av miljöpolicyn, skapandet av dialog, mening och efterlevnad av miljöpolicyn i praktiken. Genom chefernas kommunikation skapas kunskap och engagemang hos medarbetarna som leder till en rik variation på efterlevnad av miljöpolicyn, i alltifrån tandpetare i matsalen till elkraftverk i Indien.

The aim of this study is to increase knowledge and understanding of free play or free fun time importance for children of age around five years in preschool, in order to promote children’s development and learning. The focus was on exploring and better understanding of teacher’s and educators’ approach to the free fun play time as a tool in their educational work, and also about their own role in this context as well as analyzing of forms, rules and structures spontaneously created by groups of children having free play fun time. Another important moment of this study was to give more light on approaches to this issue in education theories by Piaget, Vygotsky and Freud among others. As to the practical experimental part of the study it has been performed at a preschool and kindergarten in a suburb at the outskirts of Stockholm, with four employed educators there and with groups of children of age around five. The main methods used were interviews with teachers and observation of the children during their free fun play time.   To summarize the most significant conclusions on the educators approach to the free fun play time it can be mentioned that some of them use the free fun play as educational tools for learning, they see upon that as a part of established education. Some approach the free play time as an important and necessary ingredient of children school time, but not as an official educational activity and method. All are positive to the free play time in the way that it contributes to children’s social competence, to development of their language skills and to their emotional and psychological development. They look upon their own role in this context of the free play fun time as inspiration giving, leading and regulating. / Betyg G