Submitted by Jakeline Ortega (jakortega@unoeste.br) on 2017-07-07T18:24:53Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Ana Lucia Farão Carneiro de Siqueira.pdf: 1203537 bytes, checksum: bd1d26c88608f979c99314677b5c47ed (MD5) / Made available in DSpace on 2017-07-07T18:24:53Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Ana Lucia Farão Carneiro de Siqueira.pdf: 1203537 bytes, checksum: bd1d26c88608f979c99314677b5c47ed (MD5) Previous issue date: 2017-04-24 / This dissertation was developed in the Master's Program in Education, in the research's line of Pedagogical Formation and Practice of Professional Teacher, from the University of Western Sao Paulo. The research aims to analyze the resources needed so that virtual learning environments can enable accessibility, autonomy and independence for students with visual impairment. This research adopts a qualitative approach. The study was carried out at a Public Higher Education Institution (HEI), located in the state of Sao Paulo, Brazil, which has been offering distance education courses since 2009, period in which was set up its Distance Education Center (known as NEaD). In this context, the Virtual Learning Environment (VLE) used by this HEI in the offer of courses in distance learning was analyzed. In addition to the analysis of this VLE, with the purpose of enriching the data and analyzes carried out, as well as to identify the level of accessibility of the learning environment and resources available, this study considered the participation of two subjects, that is, two Students Target Audience of Special Education (known as EPAEE) with visual impairment. The following instruments were used to collect data: observation and semi-structured interview. Researchers such as Moran, Santarosa, Sonza, Schlünzen, Trentin, Valente among others were studied in order to address aspects related to accessibility and technologies. Based on data gathered from the researcher's observation, added to information obtained with the invited participants and the theoretical basis studied, it was possible to present indicators needed for the inclusion of people with visual impairment in VLE in online courses, understanding which changes HEIs should trigger to adjust the attendance to these people / A presente dissertação foi desenvolvida no Programa de Mestrado em Educação, na linha de pesquisa de Formação e Prática Pedagógica do Profissional Docente, da Universidade do Oeste Paulista. A pesquisa apresenta como objetivo geral, analisar os recursos necessários para que os ambientes virtuais de aprendizagem possibilitem a acessibilidade em um curso a distância, autonomia e independência de estudantes com deficiência visual. Esta pesquisa adota um enfoque qualitativo. O estudo foi realizado em uma Instituição de Ensino Superior (IES) pública, localizada no estado de São Paulo/SP, que oferta cursos na modalidade a distância desde 2009, período no qual implantou seu Núcleo de Educação a Distância (NEaD). Nesse contexto, foi analisado o Ambiente Virtual de Aprendizagem (AVA) utilizado por essa IES na oferta de cursos em EaD. Além da análise desse AVA, com o propósito de enriquecimento dos dados e análises realizadas, bem como da identificação do nível de acessibilidade do ambiente de aprendizagem e recursos disponíveis, foi considerada, nesta pesquisa, a participação de dois sujeitos, ou seja, de dois Estudantes Público Alvos da Educação Especial (EPAEE) com deficiência visual. Para a coleta de dados, foram utilizados os seguintes instrumentos: observação e entrevista semiestruturada. Também foram consultados pesquisadores como Moran, Santarosa, Sonza, Schlünzen, Trentin, Valente, entre outros, para abordar aspectos relacionados à acessibilidade e tecnologias. A partir dos dados levantados da observação da pesquisadora, somados às informações obtidas através dos sujeitos convidados e da base teórica estudada, tornou possível a apresentação de indicadores necessários para a inclusão de pessoas com deficiência visual (PDV) em AVA, em cursos na modalidade on-line e quais mudanças as IES devem desencadear para adequar o atendimento a essas pessoas.

Replacement of physical rear-view mirrors with digital offer new possibilities for vision enhancements and supplementary information that could facilitate driving. However, the invehicle support systems and information contribute to increased mental workload of the driver and inadequate Human Machine Interface (HMI) can lead to distraction and impaired driving performance. Therefore, it is crucial to explore what relevant information can be implemented and how it should be designed regarding cognitive ergonomics to promote human information processing. The aim of the project was to create one or more concepts for supplementary information that could be implemented in the digital mirrors in order to increase driver’s awareness of the surroundings and therefore contribute to improved road safety. The design process consisted of a pre-study regarding cognitive ergonomics followed by three iterations including user interaction, literature studies, concept generation and evaluation with respect to acquired theoretical knowledge and tests with professional truck drivers. This approach allowed for identification of user demands and development a refined user oriented solution. The final concept was evaluated in a driving simulator with ten truck drivers to investigate potential effects on driver performance regarding detection of obstacles in blind spots, vehicle control and subjective opinions considering perceived mental workload and user acceptance. The evaluation resulted in significantly improved detection rate of vehicles in blind spots with the developed concept. Longitudinal and lateral vehicle control was not affected hence, the additional information did not distract the drivers. Furthermore, the drivers perceived mental workload was not increased and the user acceptance was significantly improved after the test indicating that drivers’ expectations were met and furthermore exceeded. The results of the study suggest that supplementary information in digital mirrors can be beneficial for improving driver’s awareness of the surroundings and should be further investigated. / Ersättning av fysiska backspeglar i lastbilar skapar förutsättningar för kompletterande visuell information som kan bidra till säkrare körning. Informationskällor i fordon kan vara en bidragande faktor till ökad mental belastning hos förarna och bristfällig användargränssnitt kan leda till distraktion och nedsatt körprestation. Därmed är det väsentligt att undersöka vilken typ av visuell information som kan implementeras i de digitala speglarna samt hur den ska utformas med avseende på kognitiv ergonomi. Syftet med denna studie var att undersöka vilken relevant information som kan inkluderas i de digitala speglarna för att bidra till ökad medvetenhet om omgivningen hos förarna och därmed till ökad trafiksäkerhet. Utvecklingsprocessen bestod av en förundersökning av de ergonomiska aspekterna följd av tre iterationer bestående av användarundersökning, litteraturstudier, generation av koncept samt utvärdering utifrån erhållen teoretisk kunskap och användartester med yrkesförare. Denna metod möjliggjorde att identifiera användarkrav och utveckla en lösning anpassad efter förarnas behov. Det slutliga konceptet utvärderades i en körsimulator med tio lastbilschaufförer för att undersöka dess potentiella effekter på förarens prestationsförmåga med avseende på detektering av hinder i döda vinklar, fordonskontroll och subjektiva åsikter angående mental arbetsbelastning och användaracceptans. Resultaten påvisade signifikant förbättring av detektion av fordon i de döda vinklarna med det utvecklade konceptet. Kontrollen av fordonet påverkades ej vilket tyder på att informationen inte upplevdes som distraherande. Den subjektiva mentala belastningen ökades inte och användaracceptansen förbättrades signifikant efter testet vilket indikerar att förarnas förväntningar uppfylldes. Resultaten av studien tyder på att kompletterande information i digitala speglar kan vara fördelaktig för att förbättra förarnas medvetenhet om omgivningen och bör utredas vidare.

This thesis project aims to study the design of an Augmented Reality solution for the industry that benefits the user. Three industry-related roles are studied individually, the shop floor worker role, the line manager role, and the maintenance worker role. In order to do this, two different information display approaches; having access to a personal source of information, and having distributed sources of information linked to the working space, are implemented, analyzed, and compared, from acognitive ergonomics perspective. Insight on how the different design decisions can affect the outcome of the Augmented Reality system in each case, is extracted from performance, usability, perceived workload, and user experience evaluations of each of the approaches for each of the roles. The design and creation methodology for information system and computing research is followed for this project. A literature review is performed in order to define and understand the addressed problem, solutions are proposed in an iterative process, culminating in the implementation of the final idea, which is then evaluated by a group of test subjects. These evaluations target cognitive ergonomics assessments of the different design approaches and their results are collected and analyzed in order to draw conclusions and present the project’s findings. The obtained results point to a set of different strengths and weaknesses for each of the Augmented Reality approaches implemented for each of the industry roles considered. For the shop floor and maintenance workers, distributed approaches for information display can be more exciting and engaging, but they can also increase task completion time, in comparison to information displayed in personal panels. However, the results point to line managers can possibly benefit more from the use of personal panels. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet somska skickas till arkivet.</p>

Demensvården i Sverige och i andra delar av världen har på olika sätt varit i fokus de senaste åren där man påtalat behovet att utveckla metoder och riktlinjer för hur vården ska bedrivas. Detta för att möta den växande andelen äldre människor som också utvecklar demenssjukdomar. Nationella projekt har drivits, företrädesvis i syfte att förbättra vård och omsorg av personer med demenssjukdom, men även för att förbättra diagnosticering och behandling. I denna avhandling beskrivs utvecklingen av det dator-baserade beslutsstödet för demensutredning, DMSS (Dementia Management and Support System), som syftar till att fungera som ett stöd för personer som arbetar med att diagnosticera och behandla personer med kognitiv sjukdom. Domänen valdes även på grund av dess komplicerade kunskapsinnehåll, där bland annat en spännvidd av olika typer av symptom, komplexa kliniska mätmetoder sett ur ett formaliseringsperspektiv, starkt teamorienterat arbetssätt, ställer krav på hur kunskap ska och är möjlig att formaliseras och integreras i ett beslutsstödsystem för att det ska bli användbart i kliniskt arbete. De olika studierna och delprojekten som beskrivs i avhandlingen syftar till att tillsammans skapa en grund för utveckling av ett kliniskt kognitivt verktyg som stödjer och utvecklar användarens kognitiva processer (lärande, beslutsfattande, resonemang, etc.), samtidigt som det stödjer utvecklingen av det kliniska arbetet vari systemet ingår. I detta arbete fokuseras demensutredning som applikationsomr åde. Analyser har gjorts av den vidare användarkontexten, resonemangsprocesser, domän- och processkunskapen uttryckt i evidensbaserad litteratur och integrerad i klinisk praktik, terminologier samt formaliseringstekniker som kan hantera domänkunskapens egenskaper och användarsituationens krav. Prototyper har utvecklats och utvärderats i en iterativ process i samarbete med domänexperter, för användande i klinisk praktik i Sverige och Japan. För dessa studier har kvalitativa metoder använts i syfte att fånga så många olika aspekter som möjligt angående formalisering och interaktion, samt av praktiska skäl då det funnits begränsad tillgång till expertanvändare och patienter. Triangulering av metoder har tillämpats för att validera resultat. Kliniska utredningsverksamheter är komplexa processer, som är situerade, emergenta och styrda av individens behov, men även begränsade eller möjliggjorda av tillgängliga resurser på olika vårdnivåer i vårdprocessen. Det behövs metoder och verktyg som kan användas vid utveckling av system som syftar till att stödja dessa verksamheter. Det finns exempel på metoder som utvecklats för transformation av informell klinisk kunskap till en formell struktur som kan implementeras i ett beslutsstödsystem, där verktyg har utvecklats primärt i syfte att hjälpa kliniska experter att transformera sin kunskap till något en systemutvecklare kan använda. Den största nackdelen med dessa angreppssätt är att de är tidskrävande för experterna att sätta sej in i och använda. En metod har tillämpats i detta arbete där en teoribildning, som är gemensam för flera forskningsområden, använts för att strukturera klinisk process- och domänkunskap i en form som kan användas i formaliseringsarbete. Den konceptuella modellen av kliniskt arbete som utvecklats är baserad på verksamhetsteorin, kompletterad med general logics som kategoriskt, formellt teoretiskt ramverk för att möjliggöra transformationer mellan olika logiska språk och flexibel representation av riktlinjer och kunskap. Genom att göra en grundlig verksamhetsanalys utifrån ett aktivitetsperspektiv med hjälp av modellen, kan komponenter identifieras som kan formaliseras i en kunskapsbas och/eller kompletteras genom en design och implementation av ett gränssnitt som stödjer ett interaktivt resonemang och den kliniska processen. Resultatet av verkamhetsanalys och andra studier som presenteras i denna avhandling kommer att ligga till grund för vidare utveckling av DMSS för olika användarmiljöer, till att börja med i Sverige och Japan. Extensioner av systemet kommer att utvecklas som stödjer de olika ingående professionerna på olika vårdnivåer. Den konceptuella modellen kommer att utvecklas och tillämpas i framtida utvecklingsprojekt där beslutsstöd är en central komponent. Det formella ramverket kommer att utvecklas i syfte att kunna analysera och förfina kunskap i perspektivet av exempelvis olika set av kliniska riktlinjer som ställer olika krav på komplexitet hos logiken. Stödet till ett interaktivt resonemang vid användandet av systemet ska utvecklas med en kunskapsbas och ett dynamiskt gränssnitt speciellt utformat för ändamålet. Hittills har i första hand kvalitativa aspekter och syften varit i fokus i de olika projekten. Därför behöver varje utvecklingslinje ytterligare utvecklas med kvantitativa mål. Utvidgade utvärderingsstudier pågår, som syftar till att undersöka fördelning mellan olika nivåer av komplexitet hos patienter och vilken typ av stöd som behövs för respektive. När systemet är integrerat i daglig verksamhet kan faktorer som hur användande av systemet påverkar användaren och verksamheten undersökas. / There is a need to improve dementia care in Sweden. The main issues discussed are how to improve the competence of medical personnel and the quality of diagnosis and intervention. In this thesis the process of developing a decision-support system for the investigation of dementia is described, as one means to meet the need. The resulting prototype system DMSS (Dementia Management Support System) has been developed in cooperation with domain experts, and has been evaluated and redesigned in the process in an iterative development process. The process involves the assessment of evidence-based domain knowledge and its characteristics, the assessment of the procedural knowledge residing in clinical practice, and reasoning processes. Further, the terminology and main reasoning process integrated in the system have been validated. Qualitative methods have been used for these parts of the project for the purpose of assessing as many different aspects as possible, and for practical reasons due to the limited access to domain experts, patients and primary care physicians in the area. Triangulation of methods has been applied in order to validate results in the process. The development has been extended to also include prototypes for Japanese clinical environments. Clinical investigation activities are complex processes, which are situated, emergent and directed by the individual need of the patient, but also restricted or enhanced by the available resources at different points and at different care levels in the process. For the purpose of creating a system which provides support throughout the investigation process, the domain knowledge and the clinical investigation process was analysed and formalised in a conceptual model of clinical activity, developed based on activity theory and case studies of patients. The need for methods for the transformation of informal results from field studies into formal knowledge and design is addressed by providing the framework, which integrates the conceptual model of clinical activity and a method for the assessment and transformation of the knowledge to be integrated in a decision-support system. The model was used to identify actions and their characteristics suitable for formalisation in a decision-support system. Several sources of domain knowledge need to be integrated that express the knowledge differently, which increases the demands on a formalism for representation. The work towards formalising the diagnostic reasoning process in both typical and atypical patient's cases is presented, where the evidence in ambiguous cases is valued within different frames of references in order to improve specificity. Different logical frameworks have been applied, evaluated and developed using case studies of patients. Two lines of work towards a dementia logic and flexible guideline representation is presented; the defeasible, non-monotonic approach where many-valued dictionaries are used in a context-based argumentation framework; and the monotonic approach of integrating reasoning in a fundamental view of transformations between logics, using general logics as generalised and categorical framework.

Syftet med detta projekt var att identifiera om en implementering av en standardisering för receptbelagda läkemedelsförpackningar, skulle kunna bidra till en minskad risk gällande feldosering eller felmedicinering av patient. Resultatet av studien konstaterar att en standardisering för ordinationer har större effekt. / The purpose of this project was to identify if an implementation of a standardization for prescription drugs packaging, could contribute to a reduced risk of error when medicating a patient with prescription drugs and dosage. The outcome of the study states that a standardization for prescriptions has a bigger impact.