This essay is about the hate Ghostbusters (2016) has received. To find out why the film is hated, a reception study has been done. YouTube and IMDb are the two websites used in this study to collect the hate-comments and reviews. Ghostbusters (2016) is a remake of the original film with the same name from 1984, the original solely has men in the main roles. A big difference between the two films is that the remake contains women instead of men in the main roles. The trailer of Ghostbusters (2016) got many “downvotes” on YouTube and there after the hatred streamed in. Why is the film hated?The theories used in this study contains subjects of representation, attraction and fat studies. As a method Stuart Hall’s Encoding/decoding was used to analyze the reception of the film. This essay contains content which can be connected to cultural studies and feminism.

M.A. / The recent social and political changes that have taken place in South Africa, particularly the integration of the universities, makes this an ideal setting for the study of students’ attitudes and perceptions of their own and other cultural groups. A limitation of existing attitude studies in South Africa and abroad is that these studies have focussed minimally on identifying cultural perceptual processes that underlie intergroup attitudes. In addition, these studies tend to focus mainly on the attitudes of single ethno-cultural groups towards one or a few specific ethnic target groups. The variation of group attitudes of each other across diverse cultural orientation groups has thus mostly been neglected. In order to address such problems, this study aimed at examining cultural group attitudes and core value-orientations (Individualism and Collectivism) amongst 1st and 2nd year psychology volunteer students at RAU. More specifically, this study aimed at determining the variation of group attitudes and value-orientations in terms of a number of independent variables, and the correlation between group attitudes and core value-orientations. The study employed a questionnaire survey with a sample of 541 1st and 2nd year psychology volunteer students at RAU. The sample included male and female students from the broad cultural orientation groups (Western, African, Middle-Eastern (Muslim) and Indian/Asian cultural orientation groups), and the three main language groups (English, Afrikaans and African languages), as well as resident students and day-students from various faculties and academic years of study. The assessment instruments comprised of an Individualism and Collectivism Likert Scale (IS/CS) (Gudykunst, 1995), designed to measure generalised core value-orientations, and a Semantic Differential Scale (SDS) (Nieuwoudt, 1973), designed to measure attitudes towards five broad cultural orientation groups, namely: Western-Afrikaans, Western-English, Indian/Asian, Middle-Eastern (Muslim) and Indigenous African groups. The independent variables included in the analyses of the data were: gender, resident vs. day-students (intimacy and frequency of contact variable), cultural group membership/identity, and first language. The construct validity and the internal reliability of the I/CS and SDS were investigated by means of principal axis factor analysis and Cronbach alpha reliability coefficients. Independent t-tests were used to identify statistically significant differences between the IS/CS and SDS scores of the male and female respondents and the resident students and day-students. ANOVA and subsequent Scheffé or Dunnett T3 post-hoc tests were used to identify the group similarities and differences in the scores for the five cultural-identity groups and the three language groups. Finally, Pearsons’ product-moment correlations were used to identify significant correlations between the IS/CS and SDS scores. Important findings were the following: • Females indicated significantly stronger Individualism and Collectivism scores than males. • Day-students indicated significantly stronger Collectivism scores than resident students. • Statistically significant differences were identified in the IS/CS scores of the five cultural-identity groups and the three language groups. • Males and females differed significantly from one another in terms of their perceptions of Indian/Asian cultural groups. • Resident students and day-students differed significantly from one another in terms of their perceptions of Western-Afrikaans and African cultural groups. • The five cultural-orientation groups and the three language groups differed significantly from one another in terms of their perceptions of Western-Afrikaans, Western-English and African cultural groups. • Significant correlations for the Collectivism scores and the SDS scores for the perceptions of the Western-English, Indian/Asian, Middle-Eastern and African cultures were identified. These correlations were however extremely low, indicating that conducting a regression analysis of the SDS attitude scores in terms of the IS/CS scores was not feasible. Theoretical implications were discussed and recommendations were made for future research in this field.

M.Cur

The purpose of this study was to investigate some visual artists' experiences of establishing themselves and acting as professional artists based in the Swedish region of Värmland. To do this I have used Bourdieu's theories about fields of cultural production. I have interviewed four different visual artists in Värmland to get a view of how they have established themselves in the field of art. I have used qualitative content analysis to see what has been significant for their establishment. The results of this study showed that social relationships, economy and cultural capital matters to establish as an artist. The study also showed that the degree of will and driving force among the artists matters a lot when it comes to achieve success in the field of art.

“Ocean Bombay” is a social history of a colonial city of itinerants. Between 1839 and 1937 the actions of the British Indian colonial state and itinerancy upon one another shaped both the borders of the newly independent nations in 1947 and the changing notions of community and human relationship with space in the South Asian subcontinent. This dissertation charts the story of that development by studying itinerant groups staking their belonging to communities and space in colonial, port Bombay: Sidi shipworkers, Bombay-Aden merchants, Irani cafe owners, nomadic groups, publishers, filmmakers, and actresses. In doing so I intervene in the urban historiography of the city by writing about Bombay’s forgotten transoceanic past as a port city straddling the transformation of the subcontinent from colonial state to nation-state. Further, I rethink the concepts of “community” and border-making as used in South Asian historical and theoretical thinking by examining them through the lens of itinerancy and gender. “Ocean Bombay” thus locates Bombay society at the intersection of several oceanic geographies, through the study of an archive built from fragments and interviews collected across India, the United Kingdom, and Iran.

Miljödiskursen som finns idag har fått en allt större betydelse i samhället. Begrepp som hållbarhet och klimatkompensering har blivit allt mer vitala och har varit verktyg för privatpersoner och företag detta för att visa sig som ansvarsfulla. Trots detta så har miljöproblemet ökat. Enligt Naturvårdsverket (2019) så visar de på att under det senaste årtionde så har halten koldioxid i atmosfären ökat och att jordens medeltemperatur ökat år för år. Klimatförändringarna påverkar alla och har ställt stora krav på länder och företag att de bör ta ansvar för de utsläpp de orsakar, att de genom klimatkompenesring och hållbarthetsmålen kommer på innovativa lösningar för att minska klimatpåverkan. Syftet med denna studie var att undersöka om företag inom Karlstad kommun tar ett samhällsansvar för att sedan undersöka på vilket sätt de tar detta ansvar. Studien kommer även att undersöka om de tre hållbarthetsvärden balanseras eller om någon av dessa värden tar större utrymme. Slutligen så kommer studien att sammanfatta vad företagen specifikt gör för att bidra till samhällsutvecklingen av staden. Huvudteori som har valts för denna studie är CSR (Corporate social responsibility). Denna teori beskriver vilket ansvar ett företag har i samhället. Enligt Löhman och Steinholtz (2016) bygger teorin på den generella grundtanken att företag ska vara med och medverka till ett bättre samhälle. Teorin är till grund för de frågeställningar som vi strävar efter att få svar på vilket är: ”På vilket sätt arbetar företagen för vårt samhälle?”, ”På vilket sätt påverkar och bidrar företagen till samhället?” och ”Vilket samhällsansvar har företagen och hur kan de arbeta för en miljö och social förbättring?” Studiens tillvägagångssätt för datainsamling har varit genom kvalitativa intervjuer. Studiens författare valde att göra en intervjuguide som består av tre teman. De tre teman som användes som en vägledning för intervjuaren är personlig bakgrund, hållbarhet och klimatkompensering. Detta underlättade bearbetningen av det insamlade datamaterialet vilket gjorde det lättare i analyseringen. Resultatet av denna studie är att de intervjuade företagen visar på god kunskap gällande ämnet hållbarhet och klimatkompensering. Dessa företag är medvetna om att det måste ske en ändring i sättet de arbetar och konsumerar på. Slutsatsen av denna studie med de intervjuade företagen är att de visar på god kunskap gällande studiens huvudämnen vilket är hållbarhet och klimatkompensering. Tre av fyra företag visar på en vilja att förändra samhället. Trots denna vilja och ambition så finns det inte tillräcklig med information som når ut till konsumenterna gällande företagens klimatkompensering. Marknaden för klimatkompensering är oreglerad och saknar tillsyn från statliga myndigheter vilket gör att konsumenter måste förlita sig på att företagen själva sköter tillsynen för en fungerande klimatkompensering.

Den här uppsatsen handlar om mötet mellan regional utveckling och Ställbergs gruva, en postindustriell plats som idag fått en ny funktion i form av ett konstcenter.  Gruvan ligger i Ställberg i Ljusnarsbergs kommun, en kommun som sedan 1970-talet har en kraftigt minskande befolkning. Idag ägs gruvområdet av konstgruppen The non existent Center vars verksamhet vid gruvan sedan 2017 till stor del finansieras genom att de är med i en modell för finansiering av regionala kulturaktörer och institutioner; kultur- samverkansmodellen. Syftet med uppsatsen är att förstå vad verksamheten i gruvan innebär och vilka idéer om regional utveckling som aktualiseras  genom deras  medverkan i samverkansmodellen.  Detta sätts i perspektiv med hur den regionalpolitiska diskursen präglas av tanken om konkurrens och tillväxt. Uppsatsen är upplagd som en kvalitativ fallstudie där det huvudsakliga empiriska materialet består av intervjuer   med   representanter   från   fyra   geografiska   och   samhälleliga   nivåer;   konstgruppen, lokalsamhället, kommunen och regionen. Regional utveckling i teori och praktik tillsammans med hur kultur  ses  som  en  utvecklingsfaktor  för  regional  utveckling  utgör  studiens  huvudsakliga  teoretiska ramverk. Andra viktiga teorier är den om socialt kapital och teorin om släta och räfflade rum.Studien visar att gruppens arbete vid Ställbergs gruva har ett bredare fokus än att enbart fungera som en konstscen,  gruppen kan även beskrivas som en social rörelse där  de strävar  efter att  ifrågasätta och utmana normer och värderingar i samhället. I mötet med regional utveckling uppstår vissa svårigheter då regionen och konstgruppen har en del olika viljor och uppfattningar om vad det regionala arbetet för konstgruppen ska innebära. Konsten som en utmanande samhällskraft både uppmuntras och i praktiken begränsas  från  kulturpolitiskt  håll.  Konstgruppen  vill  även  vara  en  plattform  och  mötesplats  för lokalsamhällets  invånare  vilket  främst  aktualiserar  idén  om  socialt  kapital som  viktig  grogrund  för utveckling och tillväxt, enligt idéer om regional utveckling. Svårigheter som kan möta gruppen i strävan efter att vara en lokal mötesplats är att några av de intervjuade ger uttryck för att många i samhället inte förstår vad verksamheten vid  Ställbergs  gruva innebär och inte  heller  har  något intresse av att veta. Utifrån den konkurrensfokuserade regionala utvecklingsdiskursen kan konstateras att diskursen även är synlig i den mer välfärdsinriktade kulturpolitiken då medel ej satsas på Ställbergs gruva för att stärka en av regionens ”svagare” platser utan för vad verksamheten kan bidra med för regionen som helhet.

A thesis Submitted to the Faculty of Arts University of the Witwatersrand, Johannesburg, in fulfillment of the requirements for the degree of Master of Arts / The aim of this study was to investigate the effects of social support for African women labouring aione in a Westernized hospital setting. Two high stress groups of first-time mothers, were studied; a mildly hypertensive group and a teenage group. the results indicated support to be moderately effective in both groups. Factors such as the cultural background, the apartheid system, social influences and the environment in which the mothers live may have impacted on the effectiveness of the support. / AC 2018

Since bias threatens the validity of a study, it should be avoided where possible. Across all phases of a research project, bias could be introduced, and in most situations the researcher has reasonable control over processes that may be the source of bias. However, within a quantitative research context in social sciences, where the opinions, attitudes and intentions of people are often sought, response styles patterns due to cultural background, for example, are not within the control of the researcher. Typical response style patterns include acquiescence bias, a tendency to be agreeable to statements, which could be more prevalent in certain cultural groups than other. Another response style pattern is extremity ratings, where respondents tend to avoid the middle categories and mark the scale extremes. When practitioners sample respondents from different cultural groups, it is difficult, and depending on the research design, sometimes impossible to know whether significant differences are an artefact of substantive differences, or of differences in response styles. Adjusting scores for bias has a significant effect on the interpretation of research findings. To correct for bias, the method most commonly used to adjust scores within each cultural group is standardisation. In this research, SIMNORM, a target distribution estimation approach was used for the simultaneous estimation of a class of non-linear transformation functions that transform the composite scores within each cultural group to a standard normal distribution. SIMNORM was found to perform better than standardisation to obtain equivalence across cultural groups when composite scores are used. In addition, SIMITNORM, an item normalisation approach was developed, which is a simultaneous non-linear transformation of item scores to a standard normal target distribution. The results of seven nested SIMITNORM models were compared to raw item scores and standardised scores, using a multi-group confirmatory factor analysis approach, a method that is suitable to test for construct equivalence, metric equivalence and scalar equivalence. SIMITNORM had significant advantages over standardisation as an approach to obtain equivalence over items in a set of data where bias is present.

Uppsatsen Var är ungdomarna har till syfte att undersöka hur ungdomar och personer som arbetar med ungdomsverksamhet själva förstår och förklarar ungdomars deltagande i ungdomsverksamhet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är respektabilitet och identitet med utgångspunkt i ett kulturanalytiskt perspektiv. Materialet består av enkäten Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, intervjuer med sju vuxna och sexton ungdomar samt av observationer utförda på två fritidsgårdar och en kulturverkstad. Ungdomarna menar att de inte har tid för aktiviteter inriktade på estetisk kultur. Det framkommer även att lokaltrafiken är problematisk och att kommunen behöver arbeta mer med sin marknadsföring av aktiviteterna. Resultatet av studien inbegriper förslag på förbättringar som kommunen kan genomföra för att öka deltagandet, exempelvis att flytta ut aktiviteterna i byarna, ha flexiblare verksamheter som uppmuntrar till spontant deltagande och att se över kollektivtrafiken. Slutsatsen är att genom dessa förändringar kan deltagandet öka då ungdomarna i studien visar intresse för att hitta fler fritidsaktiviteter. För att producera mer specifika lösningar krävs en utökad studie där fler ungdomar intervjuas och kommunens tjänstemän får komma till tals. / <p>Författaren vill rikta ett stort tack till samtliga informanter. </p>