Tjänster är en växande marknad där bemanningsföretagen har fått en ökad betydelse bland annat beroende av marknadens höga krav på tillgänglighet och flexibilitet. I dagens samhälle är det viktigt att produkter och tjänster inte bara fyller en funktion utan också uttrycker och förmedlar rätt budskap till intressenterna. Design har därför fått en allt viktigare funktion inom företag som vill utmärka och särskilja sig. För att frambringa ett starkt och trovärdigt varumärke som differentierar sig gentemot konkurrenterna, borde skapandet av varumärket inkluderas i en designstrategi där kvaliteten på designen är väsentlig. Studien syftar till att skapa en tydligare bild om och på vilket sätt ett tjänsteföretag arbetar med designstrategi i en förändringsprocess och hur de når ut till målgruppen. Urvalet för denna studie är tjänsteföretaget Academic Work, kommunikationsbyrån Naked, som företaget har tagit hjälp av i framtagandet av det nya konceptet, och slutligen en av företagets utvalda målgrupper, studenter. Genomförandet av denna studie bygger på kvalitativa intervjuer med Academic Work och Naked samt en kvantitativ enkätundersökning med målgruppen studenter. De viktigaste slutsatserna från studien är att Academic Work: Inte har en entydig och självklar syn på designstrategi utifrån en förändringsprocess. Inte uttalat varit medvetna om att design har betydelse när de skulle se över sin marknadsföring och kommunikationsplattform, och är inte, eller i vart fall i ringa ut-sträckning, medvetna om designstrategins betydelse. Anlitat externa konsulter för att få hjälp med förändringsprocessen och de har därigenom implementerat design och designstrategi i processen. Förutom slutsatserna kring Academic Work har även följande slutsatser dragits: Det är viktigt med en tydlig kommunikation mellan företaget och externa konsulter för att stärka företagets varumärke och värden. Enkätundersökningen visar på att företaget nått ut till ekonomer i större grad än till humanister. Studenterna beskriver Academic Work utifrån givna påståenden som: seriösa, intressanta, vägvisande, karriär och arbete. / Services are a growing market where agencies have taken on increased importance, partly because of the market's higher demands on availability and flexibility. It’s important today that products and services not only fulfill a function, they also need to express and convey the right message to the consumers. Therefore has design got an increasingly important role in companies. To generate a strong and credible brand that differentiates itself from competitors, a distinctive design and developed design strategy is necessary. The study aims to create a picture on whether and how a service company works with design strategy in a process of change and how the target group conceives the new design. This study is based in the service company Academic Work changed design, the communications agency Naked who helped them and one of Academic Works target groups, students. Information from above is given via qualitative interviews with Academic Work and Naked and a quantitative survey that students have filled in. The main conclusions of this study are that Academic Work: Not have a clear and obvious approach to the design strategy based on a process of change. Not explicitly been aware that the design has a meaning when they would review their marketing and communications platform, and is not or at least to a limited extent, aware of the importance of the strategy design. Used external experts, Naked, for help with the change process, have implemented the design and design strategy in the process. In addition to conclusions about Academic Work have also the following conclusions been made:  Communication between the company and external experts is important regarding companies brand and their values. The survey shows that the company has primarily reached out to economists in greater degree than the humanists. Students describe Academic Work, from given statements, as: genuine, interesting, pioneering, career and work.

Recent years has seen a significant drive away from traditional procurement routes with contractors finding themselves with an increasing responsibility for control of design - a process they have had little experience in managing. They now have to adapt accordingly. The learning curve is steep, not least because many projects must now be delivered fast track while co-ordinating increasingly complex fabric and content of buildings without a platform of accepted good practice to manage the design process. This is a major factor preventing the UK construction industry from delivering projects on time, to budget and to the specified quality. There is a need to educate an increasing number of people in design management techniques to equip them to manage today's fast moving and demanding projects. However, many current design management tools are insufficiently developed for industry application. Therefore, to improve design management in the industry, current techniques must be modified to align them with the needs of the modern design manager. This research has developed and tested a training initiative aimed at improving design management practice within a major UK Design and Construct Contractor. It comprises a Design Management Handbook, Design Management Training, Team Support and Project Monitoring. The Design Management Handbook is the core of the training initiative. It addresses critical aspects of design management practice and provides design management tools. Training provides guidance to project teams on the tools and practices. In Team Support project teams are supported in the implementation of the new practices and tools to help embed new ways of working in company practice. Project Monitoring establishes the impact of the new practices on project performance to demonstrate that they are working and thus reinforce change. To establish the training initiative's effectiveness and key findings, the impact of the initiative on design management performance has been explored. The research has established which practices and tools were used, which were not, as well as an understanding the applicability and performance of each Handbook practice and tool. From this, barriers to implementing new design management tools in industry were identified and strategies developed in order to overcome such barriers.

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2015-03-21T00:34:54Z No. of bitstreams: 1 00000740.pdf: 1980084 bytes, checksum: 225c934ee7c428947b520fc116b828fd (MD5) / Made available in DSpace on 2015-03-21T00:34:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 00000740.pdf: 1980084 bytes, checksum: 225c934ee7c428947b520fc116b828fd (MD5) Previous issue date: 2009-09-03 / Nenhuma / A Gestão de Design tem recebido atenção da academia e vem sendo delineada como uma nova área de atuação em ambientes de produção, como meio para sustentar inovações, diferenciar produtos em relação à concorrência e gerar oportunidades de ganhos, contribuindo para melhorar o desempenho empresarial. A Gestão de Design explora a integração de diferentes atividades em um processo interdisciplinar que influencia a estratégia da organização, pensando e concebendo formas alternativas para gerar soluções inovadoras e sustentáveis. O objetivo desta pesquisa é analisar a Gestão de Design nas empresas brasileiras embasado em uma análise quantitativa a partir de um a população de 43 empresas brasileiras identificadas por excelência em design. Para dar suporte à pesquisa os principais aspectos que envolvem a Gestão de Design foram identificados por meio de uma revisão teórica dos conceitos associados a essa temática. A revisão permitiu elencar hipóteses a serem testadas, associadas a constructos representativos da Gestão de Design. O método utilizado foi o levantamento (survey) e os dados coletados foram submetidos a análises estatísticas, que permitiram a validação das hipóteses construídas para a população estudada. O estudo indica que as empresas que têm se destacado em design alcançaram um nível de maturidade em relação ao tema e percebem a importância da Gestão de Design para a empresa não necessariamente em função de seu porte ou tempo de mercado. / The Design Management has received attention from academia and has been outlined as a new area in production environments as a means to support innovation, differentiate products from competitors and generate revenue opportunities, contributing to improve business performance. The Design Management explores the integration of different activities in an interdisciplinary process that influences the organization's strategy, creating and developing alternative ways to generate innovative and sustainable solutions. The objective of this research is to analyze the Design Management in Brazilian companies based on aquantitative analysis from a population of 43 Brazilian companies identified for the excellence in design. To support the research the main aspects involved in the Design Management were identified through a review of theoretical concepts associated with this theme. The review helped to identify hypotheses to be tested, associated with constructs representative of Design Management. The method use dwas a survey and the data collected were subjected to statistical analysis, which allowed the validation of the hypotheses for this population. The study indicates that companies that have gained notoriety in design have achieved a level of maturity over the issue and have realized that the importance of Design Management for the company is not necessarily a function of size or time in the market.

Com a expansão dos serviços digitais por meio de tecnologias móveis na última década observa-se a importância crescente da atitude de design para compreender o contexto de uso e as emergentes necessidades funcionais e emocionais dos usuários nas quais se baseia a percepção de uma boa experiência do usuário (UX). Levando em conta que a estratégia de negócio e a estrutura organizacional são determinantes para o resultado da experiência percebida pelo usuário e o consequente sucesso do serviço, esta pesquisa teve como objetivo principal investigar as práticas de design nas dimensões operacional, tática e estratégica em diferentes empresas prestadoras de serviços digitais tendo em vista a identificação de padrões relacionados com a adoção da gestão de design e da estratégia de design, e qual o impacto desta adoção nas medidas de desempenho. Para isto, foi adotada como estratégia de pesquisa o levantamento teórico preliminar seguido da realização de estudos de casos múltiplos. Neste estudo de caso, foram investigadas empresas com designers e UX designers trabalhando no desenvolvimento de serviços digitais. As evidências compiladas a partir da teoria, combinadas com os padrões obtidos com os casos, resultaram em um modelo de referência sobre a geração de valor através do design, e em quatro proposições teóricas principais que mostram que as práticas de design executadas pelas áreas de experiência do usuário possuem um potencial de integração interdisciplinar e geração de novas ideias propício para melhorar a sinergia e o resultado de uma equipe ágil de projetos, gerando insumo para decisões estratégicas e potencialmente valorizando a determinação de métricas de uso e engajamento. / With the expansion of digital services through mobile technologies viewed on the last decade, it can be observed the growing importance of the design attitude to understand the context of use and the emerging functional and emotional needs of the users on which the perception of a good user experience (UX) is based on. Taking into account that the business strategy and the organizational structure are determinant to the result of the experience perceived by the user and the consequent success of the service, this research had as main objective to investigate the practices of design in the operational, tactical and strategic dimensions on different digital service companies in order to identify the standards related to the adoption of design management and design strategy, and the impact of this adoption on performance measures. Following this purpose, the preliminary theoretical survey followed by multiple case studies was adopted as a research strategy. In this case study, we investigated companies with designers and UX designers working on the development of digital services. Evidence compiled from the theory combined with the patterns obtained with the cases resulted in a reference model on value generation through design, and in four main theoretical propositions that shows that design practices performed by the user experience departments have the potential for interdisciplinary integration and generation of new ideas conducive to improving the synergy and the result of an agile project team, generating input for strategic decisions and potentially valuing the determination of metrics to follow use and engagement.

La crise environnementale et ses enjeux constituent un défi majeur pour le capitalisme du XXIe siècle : comment en effet les entreprises peuvent-elles devenir à la fois " vertes " et compétitives ? Une réponse originale apparait au cours des années 1990 chez les ingénieurs et les designers avec la pratique dénommée " éco-conception ", qui s'est diffusée depuis dans la majorité des grandes entreprises et des PME innovantes. Cette démarche, qui vise à reconcevoir les biens et services pour les rendre plus durables, s'accompagne de multiples innovations comme l'Analyse de cycle de vie (ACV) qui introduit une rupture dans la manière de cartographier les enjeux environnementaux d'un objet en passant du territoire au cycle de vie. Mais quels sont les horizons stratégiques en jeu dans cette rationalisation industrielle ? Y a-t-il différentes manières de pratiquer l'éco-conception ? Et si oui, quelles sont leurs rationalités et leurs effets ? En s'appuyant sur différents modes d'investigation (recherches-interventions, généalogies professionnelles) et dans une logique de " prospective du présent ", cette thèse montre que les démarches d'éco-conception en entreprise sont traversées par deux mythes rationnels (Hatchuel) celui des ingénieurs, à partir des raisonnements de l'ACV, et celui des designers autour de la reconception critique des relations usagers-objets, mythes rationnels qui sont eux-mêmes ordonnés à deux horizons stratégiques. Le premier est celui de l'évaluation sur les marchés : son objectif est d'équiper les " marchés verts " de dispositifs de prescription comme les écolabels, en utilisant l'ACV comme une nouvelle norme de vérité. Dans cet horizon marqué par des approches d'éco-conception réglée et des stratégies de compétition par les normes environnementales (ex. règlement de l'écolabel), l'ingénieur ACV apparaît comme un acteur dominant. Le second horizon est celui de la transformation de soi, à travers des outils permettant d'optimiser ou de reconcevoir les styles de vie (manuels de consommateurs durables, catalogues critiques et fictions de designers). Ces démarches sont ici thématisées à l'aide des concepts de techniques de soi de Foucault et d'identité narrative de Ricœur. Dans cet horizon où la stratégie joue comme conception de scénographies (Aggeri) on constate que le designer déploie une radicalité critique plus grande à travers des démarches d'éco-conception innovantes permettant de modifier conjointement l'identité des objets, des marchés et des individus. C'est donc en prenant en compte la variété de ces problématisations que l'éco-conception pourra apporter des réponses innovantes aux enjeux du développement durable.

<p>This thesis presents a design work in which one platform specific User Interface (UI) is redesigned to fit into the multiple platform range of a software application. Among other design methods a service design analysis and a platform general UI framework are used. The thesis aims to study the impact of these methods.</p><p>The service design analysis starts with a workshop which outcome is used as reference point during the design process and later in the analysis of the results. The general framework is extracted from existing mobile implementations of the software and is used as a guideline in the design of the platform specific solution.</p><p>The results presented show that the service design perspective added high level priority tools to the process, and there are indications that this method can be even more valuable in earlier stages of adaptation of software to new platforms. The general framework is shown to have contributed on a more detailed level and there is indication that this method can facilitate the work of obtaining continuity between platforms.</p>

<p>”The language of management is money”, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation. Mer än 75% av det genomsnittliga företagets marknadsvärde kommer från immateriella tillgångar som traditionella redovisningssystem inte klarar av att värdera. Vilka resurser har företag i form av kapital, fysiska tillgångar, människor, teknik, varumärke och relationer?</p><p>Den ökade fokuseringen på immateriella tillgångar förändrar synen på ekonomi och utmanar inrotade lednings- och organisationssynsätt. Som en följd av globalisering och hårdare konkurrens blir det svårare för företag att differentiera sig. Nya mervärden måste adderas till produkten eller tjänsten för att locka kunden och möta förändrade behov som uppstår.</p><p>Att implementera design på en strategisk nivå handlar först om att fastställa ansvaret och ledarskapet som har hand om design. Därefter kommer sökandet efter det design kan göra för organisationskulturen; möjligheterna till nyskapade produkter och ökat identitetsskapande.</p><p>För att uppnå framgång i ett företag krävs det idag mer än att styra med ekonomiska mål och nyckeltal. Det behövs en balans mellan finansiella- och ickefinansiella mått. Vi vill ta reda på hur design och designers kunskap bidrar strategiskt och skapar konkurrensfördelar — designens förmåga att differentiera, anpassa sig, förändra och bidra till ett företags ”bottom-line”-resultat. Vi har fördjupat oss i detta och vill undersöka om det går att arbeta med något gemensamt konkret och visuellt verktyg för att förstärka designens roll som strategisk resurs. En hjälp att överbrygga klyftan mellan designers och företagsledares skilda världar.</p>

”The language of management is money”, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation. Mer än 75% av det genomsnittliga företagets marknadsvärde kommer från immateriella tillgångar som traditionella redovisningssystem inte klarar av att värdera. Vilka resurser har företag i form av kapital, fysiska tillgångar, människor, teknik, varumärke och relationer? Den ökade fokuseringen på immateriella tillgångar förändrar synen på ekonomi och utmanar inrotade lednings- och organisationssynsätt. Som en följd av globalisering och hårdare konkurrens blir det svårare för företag att differentiera sig. Nya mervärden måste adderas till produkten eller tjänsten för att locka kunden och möta förändrade behov som uppstår. Att implementera design på en strategisk nivå handlar först om att fastställa ansvaret och ledarskapet som har hand om design. Därefter kommer sökandet efter det design kan göra för organisationskulturen; möjligheterna till nyskapade produkter och ökat identitetsskapande. För att uppnå framgång i ett företag krävs det idag mer än att styra med ekonomiska mål och nyckeltal. Det behövs en balans mellan finansiella- och ickefinansiella mått. Vi vill ta reda på hur design och designers kunskap bidrar strategiskt och skapar konkurrensfördelar — designens förmåga att differentiera, anpassa sig, förändra och bidra till ett företags ”bottom-line”-resultat. Vi har fördjupat oss i detta och vill undersöka om det går att arbeta med något gemensamt konkret och visuellt verktyg för att förstärka designens roll som strategisk resurs. En hjälp att överbrygga klyftan mellan designers och företagsledares skilda världar.

Avregleringen som skedde på mitten av åttiotalet medförde att fler aktörer etablerade sig på marknaden vilket genererade en hårdare konkurrens. En branschglidning uppstod som innebar att bank och försäkring blev ett. Förändringar av de befintliga tjänsterna inom finanssektorn har resulterat i att den mänskliga faktorn i bank- och försäkringsbolagen till stor del har fallit bort och ersatts av mer automatiserade tjänster. Fler bankkontor har slagit igen portarna och de som finns kvar har fått en ny roll i samhället och fungerar idag främst som rådgivningsplatser. De tjänster som kontoren idag erbjuder är av mer komplex karaktär och får därigenom en högre betydelse för kunden. Utformningen av kontor har således visat sig bli ett allt viktigare komplement vilket bank- och försäkringsbolagen kan differentiera sig med och sända ut signaler till sina kunder, detta på en marknad som präglas av mycket hård konkurrens. Utformningen av den fysiska mötesplatsen blir förutsättning för bank- och försäkringsbolagens framtida överlevnad. Syftet med denna uppsats var att analysera och utvärdera två bank- och försäkringsföretag som differentierar genom utformning av den fysiska mötesplatsen. Studien visade att det finns en designstrategisk tanke bakom implementeringen av den fysiska mötesplatsen i bank- och försäkringskontoren. Men är inte personalen nöjd med utformningen finns det en risk att detta kan påverka den service företaget levererar. Det framkom att kunderna hade höga förväntningar på den service som ges av bank- och försäkringskontoren och att omgivningen inte är det primära för kunden i servicemötet utan kommer sekundärt efter den service som ges men att omgivningen ändå har en betydelse. Studien visade även att det finns en koppling mellan utformningen av bankkontoren och den levererade servicekvaliteten. Design kan stärka intrycket och uppfattningen om den service som ges. Rätt arbetsmiljö gör att företagen kan leverera en bättre kvalitet till kund. En god servicekvalitet leder till nöjda kunder vilket i sin tur leder till lojala kunder. Det är således viktigt att företagen ser till både service och miljö när de ska utforma den fysiska mötesplatsen och inte utesluter miljön även om detta inte är det huvudsakliga för kunden. / The deregulation that occurred in the mid-eighties meant that more companies established themselves on the market which generated a fiercer competition. An industry shift occurred whereby the banking and insurance became one unit. Changes of the existing services in the financial sector has led to the human factor in the banking and insurance companies have largely disappeared and been replaced by the more automated services. Many bank offices have closed down and those that are left have been given a new role in society and work today mainly as advisory sites. The services provided by offices today offers is more complex in nature and therefore have a higher importance to the customer. Design of the office has thus proved to be an increasingly important complement which the banking and insurance companies can differentiate themselves and send out signals to its customers, that in a market characterized by strong competition. The design of the physical location is becoming essential for banking and insurance companies future survival.  The purpose of this paper was to analyze and evaluate two banks and insurance companies that differentiate through the design of the physical meeting place. The study showed that there is a design-strategic thinking behind the implementation of the physical meeting place in the banking and insurance offices. But is not the staff satisfied with the design, there is a risk that this may affect the service company delivers. It was found that customers had high expectations of the service provided by the banking and insurance offices and the surroundings is not the primary for the customer in the service meeting but are secondary after the service that is provided, but nevertheless the atmosphere still has a significant. The study also showed a connection between the design of bank offices and the delivered service quality. Design can enhance the impression and perception of the service provided. The right working environment enables companies to deliver a better quality to the customer. A good quality of service leads to a happy customer which in turn leads into loyal customers. It is therefore important that companies ensure both service and environment when designing the physical meeting location and do not exclude environment, although this is not the principal for the customer.

Darbo aktualumas. 70% pasaulinio BVP sukuriama paslaugų sektoriuje, todėl atkreipiamas dėmesys į netechnologines inovacijas, kurios gali pasireikšti per verslo modelių pokyčius, geresnį dizaino ir procesų organizavimą. Paslaugų ekonomikos augimas buvo paspartintas informacijos amžiaus pokyčių, kurie atvėrė naujas galimybes, todėl paslaugų inovacijos ir paslaugų dizainas sulaukia vis daugiau dėmesio. Darbo tikslas. Nustatyti paslaugų dizaino taikymo galimybes ir praktiką skirtinguose sektoriuose ir pateikti galimų sprendimų bei įrankių rinkinius. Darbo uždaviniai: 1. Ištyrinėti paslaugų dizaino istorines aplinkybes, siekiant pateikti koncentuotą informaciją, padedančią suprasti paslaugų dizaino ištakas. 2. Išnagrinėti dizaino vadybos ir paslaugų dizaino sąsajas, atskleidžiant veiklos principų tapatumą. 3. Išnagrinėti paslaugų dizaino praktikoje naudojamus metodus ir specifinius įrankius, siekiant išsiaiškinti paslaugų dizaino proceso principus. 4. Išnagrinėti paslaugų dizaino praktikos atvejus užsienyje, siekiant išryškinti paslaugų dizaino teikiamą konkurencingumo potencialą. 5. Praktiškai išbandyti paslaugų dizaino metodus kūrybinių pratybų metu, norint realiai patikrinti paslaugų dizaino veiksmingumą. Darbe taikyti metodai. Kompleksiškai taikyti kiekybiniai ir kokybiniai, teoriniai bei empiriniai tyrimų metodai: literatūros ir empirinių tyrimų duomenų rinkimas, sisteminimas ir analizė; teorinių modelių, dokumentų ir empirinių faktų analizė, interviu, stebėjimas, atvejo... [toliau žr. visą tekstą] / Relevance of the work. 70% of the world’s GDP is created in service sector, thus attention is drawn to non-technological innovations that may manifest in the changes of business models, better design and process organization. The development of service economy was accelerated by the changes of the Information age, which created new opportunities and consequently, service innovation and service design attracts more attention. Aim of the work. To identify the application and practice opportunities of service design in different sectors and offer possible solutions as well as sets of tools. Work tasks: 1. To investigate the historical circumstances of service design in order to present concentrated information, which helps to perceive the origins of service design. 2. To investigate the connections between design management and service design revealing the sameness of the operating principles. 3. To investigate the methods and specific tools applied in the practice of service design in order to find out the principles of service design process. 4. To investigate the cases of service design practice abroad in order to emphasize the potential for competitiveness provided by service design. 5. To test service design methods during workshops in practice so that the real effectiveness of service design could be verified. Methodology. Quantitative and qualitative, theoretical and empirical research methods were complexly applied: literary and empirical research data were... [to full text]