User interface design is becoming more reliant on user emotional states to improve usability, adapt to the users state, and allow greater expressiveness. Historically, usability has relied on performance metrics for evaluation, but user experience, with an emphasis on aesthetics and emotions, has become recognized as important for improving user interfaces. Research is ongoing into systems that automatically adapt to users states such as expertise or physical impairments and emotions are the next frontier for adaptive user interfaces. Improving the emotional expressiveness of computers adds a missing element that exists in human face-to-face interactions. The first step of incorporating users emotions into usability evaluation, adaptive interfaces, and expressive interfaces is to sense and gather the users emotional responses. Affective computing research has used predictive modeling to determine user emotional states, but studies are usually performed in controlled laboratory settings and lack realism. Field studies can be conducted to improve realism, but there are a number of logistical challenges with field studies: user activity data is difficult to gather, emotional state ground truth is difficult to collect, and relating the two is difficult. In this thesis, we describe a software solution that addresses the logistical issues of conducting affective computing field studies and we also describe an evaluation of the software using a field study. Based on the results of our study, we found that a software solution can reduce the logistical issues of conducting an affective computing field study and we provide some suggestions for future affective computing field studies.

Game reviews play an important role in both the culture and business of games the words of a reviewer can have an influential effect on the commercial success of a video game. While reviews are currently used by game developers to aid in important decisions such as project financing and employee bonuses, the effect of game reviews on players is not known. Additionally, the use of game reviews to improve evaluation techniques has received little attention. In this thesis we investigate the effect of game reviews on player experience and perceptions of quality. We show that negative reviews cause a significant effect on how players perceive their in-game experience, and that this effect is a post-play cognitive rationalization of the play experience with the previously-read review text. To address this effect we designed and deployed a new heuristic evaluation technique that specifically uses game reviews to create a fine-grained prioritized list of usability problems based on the frequency, impact, and persistence of each problem. By using our technique we are able to address the most common usability problems identified by game reviews, thus reducing the overall level of negativity found within the review text. Our approach helps to control and eliminate the snowballing effect that can be produced by players reading reviews and subsequently posting their own reviews, and thus improve the commercial success of a game.

The ongoing project discusses how we as a society perceive and communicate through bodily experiences. The primary aim is to apply textile into a space and also to encourage people to use their senses when experiencing at design objects and spaces. The approach in this project is not meant to lead to a finish commercial product but rather to build up a spatial environment with textile materials and open up possibilities to use it. The challenge is for people to learn to let go of the stereotypes and think in an alternative way. This essay documents my journey from the starting point, describes the way I think and the process of work. This paper starts by giving the background to where it all began. Then it explores the tool I use to communicate, in this time is craft. There was a turning point during the experimental project I did which intended to apply textile to interior space. The upshot was how we as a society perceive and communicate through tactility. As time went by I learnt to narrow down my ideas and the work itself into one main consistent theme. As well as the work itself, the procedure is equally as important and was introduced into this essay. The forth chapter represents one illustration of how the concept can be applied. Finally is the summary of this journey. / 40,5 Högskolepoäng.

Background: Relatives are those persons who are closest to the patient, regardless of relationship and included into the patient´s life world. When a person is in a palliative stage this affects not only the patient but also the relatives, as it implies such a big change in life for all. The nurse has an important role for both the patient and the relatives.  Aim: The aim is to highlight the relative´s needs of support for palliative care.  Method: A literature review based on previous research. Ten articles were found, nine with a qualitative approach and one with both qualitative and quantitative approach.  Results: The analysis resulted in six themes, these were the result of the study. The six themes were, “to be seen an confirmed”, “good communication”, “continuous information”, “availability and continuity”, “to participate” and “to share responsibility with the staff”.  Conclusion: As a nurse we come in contact with relatives of patients in a palliative setting in any form. Our result is useful in all types of care not only in palliative care. It´s much a question of attitude in our performance and attitude is such a large and vital component in health care.

Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur man skapar en varumärkesstrategi som fungerar från affärsidé ner till köpsituation. Vad görs idag för att uppnå en ideal upplevelse i butik och vad är gängse synsätt på hur kommunikationen ska utformas i denna kanal? Vidare är syftet att få en djupare förståelse för hur begreppen Emotional Branding, Experience Branding och Sensory Marketing bör sammankopplas och vad det kan tillföra ett varumärke inom retail. Hur kan åtråvärda upplevelser inom dagligvaruhandeln, en plattform som bör fungerar som en förlängd arm till varumärkets strategi, bidra till att bygga starka och känsloladdade relationer till sina kunder? Metodologi: Studien utgår från ett hermeneutiskt synsätt, bygger på en kvalitativt kvalitativ forskningsmetod och har en deduktiv ansats. Studier av sekundärdata har först genomförts för att sedan undersöka empirin med hjälp av intervjuer som metod för datainsamling. Teori: Teorin bygger på en samling begrepp som förklaras och definieras – Brand, Branding, Emotional Branding, Experience Marketing, Sensory Marketing. Vidare kopplas begreppen till retaillandsskapet, som är en avgränsning för studien.   Empiri: Empirin utgörs av en första del bestående av ett tidigare utfört exempel av en forskare med stora kunskaper inom ämnet, vilket ämnas ska kunna visa på hur begreppet Sensory Marketing kan fungera i praktiken och vad det kan bidra med. Andra delen av empiriavsnittet består av tio intervjuer, med informanter som kategoriseras antingen som marknadsföringsstrateger eller butikschefer inom dagligvaruhandeln. Detta för att få två olika synvinklar på ämnet. Analys: i analysen ämnar forskarna återkoppla empirin med teorin. Diskussion: i denna del diskuteras ämnet i ett vidare sammanhang. Slutsats: studien visar att de teoretiska begreppen som behandlas kan bidra med att stärka varumärket och knyta starkare band till konsumenter. Informanterna, uppdelat i marknadsföringsstrateger respektive butikschefer, är ense om att kunden söker mer än vad butiksmiljön erbjuder och att införlivandet av nya marknadsföringsmetoder inte sker, sinnesmarknadsföring specifikt i detta fall. Det tycks finnas ett gap där marknadsföringsstrategerna ser detta som en missad möjlighet och butikscheferna anser sig vilja utveckla upplevelsen men inte har kunskapen att göra detta.

Uppsatsen är gjord som en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats där nio artiklar analyserades. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av att befinna sig i den sena fasen av den palliativa vården. Vårt resultat visade att patienter som befinner sig i den palliativa vården ville ha kontroll över livet, uppleva trygghet och värderade saker annorlunda. Trygghet upplevdes t.ex. när patienter kunde vårdas i det egna hemmet. Våra fynd visade att förtroende skapar en känsla av trygghet vilket leder till att välbefinnande förstärks och sjuksköterskan får bättre kunskap om patienten och patientens livsvärld. För att fördjupa oss i patientens upplevelse av den palliativa vården har vi använt oss av livsvärldsteori och teori om att finna mening med livet.

Föräldraskapet är en upplevelse som de flesta ser fram emot, men ibland uppstår komplikationer. Barnet behöver extra vård och föräldrarnas föreställningar kring tiden med det nyfödda barnet blir omkullkastade. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva föräldrarnas upplevelse av att deras nyfödda barn vårdas på neonatalavdelning. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning inom området sammanställs. Använda databaser för sökningen av artiklar är Elin@Kalmar, Cinahl och PsychInfo. Artiklar som var relaterade till syftet kvalitetsgranskades och resultatet bygger på 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att föräldrarna upplever påfrestningar olika beroende på hur tidigt barnet är fött, föräldrarnas möjlighet till engagemang i omsorgsarbetet och hur smärtpåverkat barnet är. Även föräldrarnas sociala status och utbildning påverkar deras förmåga att hantera påfrestningarna. En känslostorm pågår hos föräldrarna där känslor som rädsla, skuld, oro, hopplöshet och overklighet är centrala. Det framkommer också hur viktigt det är att föräldrarna kan kommunicera med sjuksköterskan samt att muntlig och skriftlig information ger en känsla av kontroll och samhörighet. En öppen och jämställd relation med sjuksköterskan inger trygghet och tröst.

Introduction: In Sweden the definition of ambulance nursing is the examination and treatment of sick or injured people done by ambulance nurses during transport.  This means not only focus on the illness or injury but also the human being treated. The paramedic service must be based on the presumption that the medical needs of the patients are guaranteed, and that the expectations and demands of the public are satisfied. Competence and availability are basic terms for a well-functional paramedic service. There is a lot of pressure put on the people working with pre-hospital nursing. One mistake can lead to serious consequences for the patient. Purpose: The purpose of this study is describing patient’s experience of pre-hospital nursing. Method: The study is based on ten scientific articles. The articles were found on the internet by searching in the databases Academic Search Elite, Cinahl and MedLine. Results: The following themes have been identified: a feeling of uncertainty of the patient – how ill am I?, ambulance or own car?,  the patients worry about if the ambulance will arrive in time, voluntary self-surrender, patients experience of the competence of the staff, lack of understanding that an ambulance is more than a transport service. Discussion: Since the study is based on such a limited material it's not reasonable to draw any extensive conclusions. Still the results are so unanimous so we think that they are well worth to take into consideration. / Introduktion: I Sverige definieras ambulanssjukvård med undersökningen och behandlingen av sjuka eller skadade människor, vilket utförs av ambulanspersonal i samband med transport. Ambulanssjukvården måste bygga på förutsättningen att patientens medicinska behov säkerställs och att allmänhetens förväntningar och krav blir tillgodosedda. Kompetens och tillgänglighet är grundläggande begrepp för en väl fungerande ambulanssjukvård. Det ställs stora krav på personalen inom den akuta prehospitala sjukvården. Ett enda felaktiga beslut kan få svåra konsekvenser för patienten. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av prehospital sjukvård. Metod: Litterturstudie vars resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar publicerade 2003-2008. Litteratursökningen utfördes med de elektroniska databaserna Academic Serch Elite, CINAHL och MedLine. Resultat: De rubriker som identifierades var: en känsla av osäkerhet hos patienten, hur sjuk är jag?, ambulans eller egen bil?, oro hos patienten, när kommer ambulansen?, frivilligt "självöverlämnande", patienters upplevelse av personalens kompetens, och brist på insikt om att ambulans är mer än en transportservice. Diskussion: Att, utifrån ett begränsat material som det vi har arbetat med, dra några långtgående slutsatser är inte rimligt. Vi anser dock att samstämmigheten i resultatet är så god att vi vill klassa resultatet som väl värt att ta i beaktande. / Presentation är gjord via webben.

Vi utforskar begreppet upplevelseekonomi och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara Upplevelsesamhället. Ett samhälle där de basala behoven är uppfyllda och där vi söker minnesvärda och självförverkligande upplevelser. Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har läst i ett inledande teoriavsnitt. Därefter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pågående projekt. De hotell vi valt att titta närmare på är Icehotel i Jukkasjärvi samt Såstaholm i Täby. Vårt sätt att arbeta blir deduktivt, där vi utgår från befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser. Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av två existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vårt hotell i Östhammar med upplevelsetema – Hotell Badjäflar. I Hotell Badjäflar praktiseras det vi har lärt oss. Temat för hotellet blir sjuttiotal och miljön och aktiviteter kommer att präglas av decenniet. Vi väver in författaren och filmskaparen Lars Molin då vi använder marknadsföringsverktyget storytelling. Lars Molins film Badjävlar ligger som grund för en del av miljön i hotellprojektet. Anledningen till att vi väljer Lars Molin är att han levde och arbetade i Östhammar under just sjuttiotalet och det var här filmen Badjävlar spelades in. Våra diskussionskapitel består både i en utvärdering av Icehotel och Såstaholm och hur vårt Hotell Badjäflar kommer att fungera som upplevelse. Vår uppfattning är att både Icehotel och Såstaholm har lyckats med att skapa platser för upplevelser som deras gäster kommer att minnas och påverkas av. Hotell Badjäflar skulle enligt vår mening också kunna bli en unik och minnesvärd upplevelse för våra gäster. Vi avslutar med att reflektera över upplevelseekonomin idag, lyfter fram tankar om den allmänna skepticismen och ger förslag till fortsatta studier. Upplevelseekonomi innebär att skapa upplevelser som kunden länge minns och gärna rekommenderar till sina vänner. Helheten blir det viktiga och alla personer involverade i upplevelseskapandet har en roll att spela där kunden är i centrum. / We study the term experience economy and how we live today in what some scientists call The Experience Society. That is a society where our basic needs are fulfilled and in which we seek experiences to remember and to express ourselves. We have chosen to study earlier research made in this subject and present part of what we have read in an initiating theory section. After this we observed a couple of “experience based” hotels to see how this theory can be practiced in real life. The hotels we chose were Icehotel in Jukkasjärvi and Såstaholm in Täby. These two hotels turned out to be excellent examples of “experience based” hotels in Sweden. We have chosen to use a deductive way of presenting our results. Deduction is when conclusions are drawn out of existing theories and concepts. This earlier research literature and our studies of two actual hotels for experiences gave us the basis for how our hotel in Östhammar is designed with an experience theme – Hotel Badjäflar. Hotel Badjäflar is where we practice our new knowledge. The theme is the seventies and the surroundings and our activities will all be influenced by this decade. For our storytelling parts we will use stories about the author and filmmaker Lars Molin. Parts of the hotel surroundings are based on his movie Badjävlar. The reason we chose Lars Molin is because he lived and worked in Östhammar during the seventies and it was also here the movie Badjävlar was made. Our discussion chapter involves an evaluation of both Icehotel and Såstaholm as well as how we think Hotell Badjäflar will work out as an experience. Our opinion is that both Icehotel and Såstaholm have succeeded well in creating places for experiences that their guests will remember and be affected by. According to us Hotel Badjäflar has the potential to be an experience to remember for our guests. Finally we reflect on how the experience economy is commonly looked upon and the scepticism surrounding it. We also give suggestions on continued studies for the essay. Experience economy is to create memorable experiences that the customer will remember for a long time and will gladly recommend to his or her friends. The totality of the experience is essential and each person involved in creating the experience has a role to play through which the customer is put in the leading role.

The aim of this study was to describe the experience of quality of life among people who had suffered a stroke. The articles were found through searches in Cinahl and a total of 17 articles were included. The result shows three perspectives which effects the stroke survivor´s lives. These three are physical, psychological and social. The result of this study shows that stroke limits a person’s life in many ways, and has a negative influence on quality of life. Feelings like anxiety are common, and also a fear of having another stroke. Another issue is social isolation, often caused by the physical changes. The physical changes can be dysphagia and paralysis. Support and information is extremely important after a stroke. People who have suffered a stroke often feel fear to go out among other people and often feel like they are a burden to their family and friends. All these things change the person’s quality of life in different ways. Keywords: Stroke, Quality of life and experience / Sammanfattning Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av livskvalitet hos människor som drabbats av stroke. Detta gjordes genom sökningar i databasen Cinahl och resulterade i att 17 artiklar inkluderades. Resultatet av denna studie visar att en stroke medför många begränsningar för den som drabbas och detta kan påverka deras livskvalitet på ett negativt sätt. Känslor som oro och ångest är vanliga, samt en rädsla att drabbas av en ny stroke. Sociala svårigheter och isolering är ytterligare begränsningar. Den fysiska påfrestningen är otroligt påtaglig vilket ytterligare bidrar till den sociala isoleringen. Dessa fysiska påfrestningar kan till exempel vara dysfagi och förlamning. Stöd och information är oerhört viktigt i efterförloppet av en stroke. Människor som drabbas känner en rädsla för att gå ut bland andra och drar sig lätt undan. De har även en känsla av att alltid vara en börda för sina närstående, vilket leder till att de isolerar sig. Dessa delar sammantaget resulterar i försämrad livskvalitet för de flesta som drabbas, även om det finns undantag.Nyckelord: Stroke, livskvalitet och upplevelse