The DSM-IV-TR diagnosis Gender Identity Disorder Not Otherwise Specified (GID NOS) is used to describe individuals who have gender issues but do not meet the current criteria for GID. As part of a consensus process conducted by the World Professional Association for Transgender Health, the authors make the following recommendations for DSM 5: removal from the chapter on sexual disorders, more specific diagnostic criteria, retention of clinical significance criteria, and removal of exclusionary criteria of Intersex/Disorders of Sex Development. Changes to the existing clinical examples were also recommended, suggesting additional clinical examples that encompass a broader range of gender-variance and more commonly found transgender presentations. The diagnosis must reflect the severity of the clinical issues that represent legitimate identity experiences and possible need for gender-confirming treatments.

No description available.

Transpersoner lider en ökad risk jämfört med övrig befolkning att utveckla psykisk och fysisk ohälsa, samt en rejält förhöjd risk för suicid. Trots detta mår många transpersoner bra och är generellt nöjda med sitt liv och sitt mående. Fram till idag har inga svenska studier gjorts kring vad i transidentiteten som gör att många transpersoner också mår bra. Detta arbete har därmed ämnat undersöka positiva aspekter med att vara trans, hur dessa kan ta sig i uttryck och hur deltagarna upplevt dem, i ett försök att konceptualisera begreppet minoritetsglädje. Fem transmän och sex transkvinnor har genom semistrukturerade intervjuer besvarat frågor om vad minoritetsglädje innebär för dem, och med hjälp av en tematisk analys genererades sju teman.  Temana beskriver hur deltagarna upplevt och upplever mycket glädje och lycka tack vare sin identitet, där den mest återkommande glädjen beskrivs i samband med att kunna leva autentiskt för sig själv och omgivningen. Även aspekter som att känna könseufori, att ha tillgång till och kunna bidra till communityt samt att få en ökad insikt och förståelse för samhällsstrukturer och privilegier gav deltagarna en känsla av syfte, och glädje. Precis som minoritetsstress är unika hälsopåfrestningar för minoritetspersoner är minoritetsglädje för dessa deltagare den unika glädjen som bara kan upplevas som minoritet, eller bara som transperson. Resultaten går i linje med tidigare positiva aspekter som framkommit i studier med transpersoner, men arbetet bidrar också med viktig information som aldrig tidigare konceptualiserats på svensk nivå och som kan nyansera såväl den vetenskapliga som den samhälleliga debatten om transpersoners mående.

Mixed race and African South African parents of children coming out as Lesbian, Gay, Bisexual, Transsexual, Intersex, Queer, Questioning and A-Sexual+ have a unique set of challenges within their cultural, religious and social contexts. The problem statement for the study entails that parents have to deal with familial and societal perceptions and reactions to their child coming out, face their own challenges and fears concerning their child’s sexual orientation or identity, and find coping strategies to deal with their coming out as LGBTIQA+. During my research in the UNISA library and online I found that there is a paucity of literature on this subject matter, especially within the South African context. The aim of this study was to obtain an in-depth understanding of these mixed race and African parents’ experiences, challenges and coping strategies in relation to a child coming out as LGBTIQA+. The Resiliency Theory of Family Stress, Adjustment and Adaptation, as linked to Hill’s Stress Theory and the Strength-based approach, were adopted as related theories within the theoretical framework of this study. A qualitative approach was employed, as I intended to gain insight into the lived experiences, challenges and coping strategies of mixed race and African South African parents in relation to a child coming out as LGBTIQA+, as well as to gain advice on social work support. A phenomenological and collective instrumental case study design, together with an explorative, descriptive and contextual strategy of inquiry, were used to explore, describe and contextualise how mixed race and African parents of LGBTIQA+ children experienced their children’s coming out, what their challenges were, and the coping strategies they employed to manage the challenges experienced. The sample of participants was selected by utilising purposive sampling. Semi-structured interviews, contained in an interview guide, were used to collect the data that was analysed using Tesch’s method of analysis (in Creswell, 2014:198). The data were collected by means of individual interviews and presented in a cross-person manner using selected narratives from the participants. Guba’s model, as espoused in Krefting (1991) and Lietz and Zayas (2010), was used and the four aspects of trustworthiness, namely credibility, transferability, dependability and confirmability, were applied. Ethical considerations were observed. The findings led the researcher to make recommendations regarding social work practice, education and further research into the phenomenon of parental experiences, challenges and coping strategies in relation to a child coming out as LGBTIQA+. In terms of parental experiences of their child coming out as LGBTIQA+, I found that parents were surprised and unhappy, disappointed, pained and shocked, and fearful for their child’s safety when they realised he or she was LGBTIQA+. When it came to their challenges and fears, the parents openly admitted that what the community, church and external family would make of their child being LGBTIQA+ caused stress for them. Lastly, the parents made recommendations to social workers based on their experiences, challenges and coping strategies, indicating that social workers should focus on sharing information and guiding parents; but firstly, social workers must have self-awareness and understand their own attitudes toward LGBTIQA+ matters. / Social Work / MA (Social Work)

Transpersoner i Sverige har en ökad risk för psykisk ohälsa, samtidigt som cirka hälften har god livskvalité. Då de positiva hälsofaktorerna för gruppen är underbeforskat, framför allt för ickebinära transpersoner, var studiens syfte att undersöka vilka positiva erfarenheter (minoritetglädje) ickebinära transpersoner har av att tillhöra minoritetsgruppen. En kvalitativ intervjustudie gjordes med åtta deltagare som sedan analyserades med tematisk analys. Det huvudsakliga resultatet visar att minoritetsglädjen främst utgörs av en stark gemenskap med andra transpersoner och att leva ett autentiskt liv i relation till sig själv och omgivningen. Även att utvecklas som person och att transtillhörigheten blir ett verktyg för att förstå världen och andra människor är viktiga fynd. Resultaten går i linje med tidigare forskning om positiva hälsofaktorer för gruppen. Nya fynd är framför allt att upplevelsen av frihet från tvåkönsnormen tycks kunna utgöra en extra stor positiv faktor för den ickebinära gruppen.