In industrialized countries, mobility represents one of the most important sources of CO2 emissions. Most research on promoting sustainable, climate-friendly modes of transportation has focused on urban areas. Rural areas-although characterized by high dependency on individual car ownership and usage-have received less attention. This article explores the potential role of rural employers in supporting sustainable alternatives to commuting by (single-occupied) motorized vehicles among their employees. We conduct a collective case study that considers five employers located in Eastern Austria (Burgenland), drawing from multiple data sources including structured surveys, expert interviews, focus groups, and site visits. Our analysis shows that employers have little incentive to implement measures that foster sustainable mobility among their employees. On the one hand, the costs accruing to employers for implementing such measures tend to exceed the corresponding benefits by a significant margin (unlike in urban areas where significant cost reductions can arise for employers). On the other hand, also employees generally exhibit little demand for such measures. We conclude that both from a societal and a business perspective, it is not efficient to promote sustainable mobility in rural areas via employers.

Road traffic is a major source of carbon dioxide emissions and air pollution. Travelling will always be needed in cities, but it needs to be sustainable. A shift from private cars to more efficient forms of transportation is one of the most important strategies to create a sustainable transportation system. Some of the worst air quality in Sweden is found in Stockholm and the levels of particulate matter and nitrogen oxide fails to reach the national environmental objective Clean air. This case study examines the work done by the city of Stockholm to achieve sustainable traffic. The aim is to identify deficiencies and obstacles to achieving the goal of Clean air. Air quality data, the planning documents used by the city of Stockholm, and interviews have been analyzed using a broad theory on public management and sustainable traffic. The results show a great variety in how the traffic-related goals are set and that overarching visions are not translated into direct action. More coordinated measures are needed to achieve synergies. Finally, five primary obstacles to achieving the goal Clean air have been identified.

L’intégration logicielle avec les nouvelles architectures réseau via l’axe SDN (Software-Defined Network) apparaît comme une évolution majeure des réseaux. Bien que ce paradigme ait été principalement développé pour faciliter la configuration du réseau, sa capacité à intégrer les services doit également être prise en compte. Ainsi, le service de mobilité pour lequel des solutions ont été proposées dans des architectures classiques en définissant des protocoles normalisés devrait être repensé en termes de service SDN. Les appareils mobiles peuvent utiliser ou se déplacer dans le réseau SDN. Dans cette thèse, nous avons propose une nouvelle approche de gestion de la mobilité appelée "SDN-Mobility" et montré que SDN peut alors sans protocole de mobilité IP fournir une mobilité comme Proxy Mobile IPv6 (PMIPv6) qui est la solution adoptée par 3GPP, avec un gain de performance. Toutefois, PMIPv6 et SDN-Mobility présentent des pertes de paquets lors du transfert du noeud mobile (MN). Ainsi, dans cette thèse, nous avons proposé un nouveau paradigme basé sur la fonction de mise en cache pour améliorer la qualité du transfert lors du déplacement du mobile. La stratégie de mise en cache coopère avec le contrôleur SDN pour la mise en mémoire tampon automatique des données pendant le transfert. Nous avons proposé deux politiques de mise en cache qui sont comparées à travers une analyse de performance concernant la qualité du transfert pour l’utilisateur et pour l’opérateur. Cette thèse a également présenté que SDN-Mobility avec la politique de mise en cache peut être facilement appliquée pour gérer la mobilité dans des architectures de réseau hétérogènes capables d’intégrer le futur Internet basé sur les réseaux centrés sur l’information (ICN). / The software integration with new network architectures via Software-Defined Networking (SDN) axis appears to be a major evolution of networks. While this paradigm was primarily developed for easy network setup, its ability to integrate services has also to be considered. Thus, the mobility service for which solutions have been proposed in conventional architectures by defining standardized protocols should be rethought in terms of SDN service. Mobile devices might use or move in SDN network. In this thesis, we proposed a new mobility management approach which called "SDN-Mobility" and has shown that SDN can be implemented without IP mobility protocol for providing mobility like as Proxy Mobile IPv6 (PMIPv6) that is the solution adopted by 3GPP, with some performance gain. However, PMIPv6 and SDN-Mobility have some packets loss during Mobile Node (MN) handover. Thus, in this thesis, we proposed a new paradigm based on caching function to improve the quality of transfer during handover. Caching policy cooperates with SDN controller for automatic buffering of the data during the handover. We proposed two caching policies that are compared through a performance analysis regarding the quality of transfer for the user and for the operator. This thesis also presented that SDN-Mobility with caching policy can be applied easily for mobility management in heterogeneous network architectures able to integrate the future Internet based on the Information-Centric Networking (ICN).

<p>Ett av dagens stora miljöproblem är den ökande växthuseffekten. Användningen av fossila bränslen stiger varje år, industri, elproduktion och bostadsuppvärmning står för tre fjärdedelar av den totala förbrukningen i världen. Den sista fjärdedelen bidrar biltrafiken med genom dess användning av fossila bränslen som drivmedel. Sveriges regering har satt upp mål om att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 4 % under perioden 2008-2012, i förhållande till utsläppsnivån 1990. Målet beräknas dock bli svårt att uppnå, främst på grund av ökande utsläpp från trafiksektorn. 2001 lade Regeringen fram en klimatproposition som innehöll flera olika strategier för att uppnå klimatmålet, bland annat klimatinvesteringsprogrammet - Klimp. Investeringsprogrammet syfte är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till energiomställning och energibesparing. En viktig del inom Klimp är folkbildning och informationssatsningar. Syftet med folkbildning och informationssatsningarna är att öka medvetenheten hos allmänheten om klimatproblematiken och den egna livsstilen.</p><p>Uppsatsens syfte är att studera förutsättningar för metoden mobility management och främjandet av hållbara transportlösningar genom analyser av tre mobilitetsnätverk/kontor i Sverige: Lund, Linköping och Norrköping. I Norrköping ligger fokus på det planerade arbetet, på vad kommunens mobilitetsstrateg och nätverksdeltagarna ser som viktiga mål, frågor och utmaningar gällande främjandet av hållbara transportlösningar i kommunen. Lunds mobilitetskontor har funnits sedan 1998 och studien riktar in sig på att ta fram faktorer som har betydelse för hur arbetet med mobility management fungerar. Linköping har varit i gång i lite mer än ett år och även här studeras tillvägagångssätt och betydande faktorer. Analysen visar att arbetet med att uppnå beteendeförändring hos allmänheten är svårt och att stödet hos politiker, samt att ställa krav i upphandlingar, är mycket viktigt för att kunna uppnå en förändring mot hållbar utveckling inom transportsektorn.</p>

Ett av dagens stora miljöproblem är den ökande växthuseffekten. Användningen av fossila bränslen stiger varje år, industri, elproduktion och bostadsuppvärmning står för tre fjärdedelar av den totala förbrukningen i världen. Den sista fjärdedelen bidrar biltrafiken med genom dess användning av fossila bränslen som drivmedel. Sveriges regering har satt upp mål om att Sverige ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 4 % under perioden 2008-2012, i förhållande till utsläppsnivån 1990. Målet beräknas dock bli svårt att uppnå, främst på grund av ökande utsläpp från trafiksektorn. 2001 lade Regeringen fram en klimatproposition som innehöll flera olika strategier för att uppnå klimatmålet, bland annat klimatinvesteringsprogrammet - Klimp. Investeringsprogrammet syfte är att minska utsläppen av växthusgaser och bidra till energiomställning och energibesparing. En viktig del inom Klimp är folkbildning och informationssatsningar. Syftet med folkbildning och informationssatsningarna är att öka medvetenheten hos allmänheten om klimatproblematiken och den egna livsstilen. Uppsatsens syfte är att studera förutsättningar för metoden mobility management och främjandet av hållbara transportlösningar genom analyser av tre mobilitetsnätverk/kontor i Sverige: Lund, Linköping och Norrköping. I Norrköping ligger fokus på det planerade arbetet, på vad kommunens mobilitetsstrateg och nätverksdeltagarna ser som viktiga mål, frågor och utmaningar gällande främjandet av hållbara transportlösningar i kommunen. Lunds mobilitetskontor har funnits sedan 1998 och studien riktar in sig på att ta fram faktorer som har betydelse för hur arbetet med mobility management fungerar. Linköping har varit i gång i lite mer än ett år och även här studeras tillvägagångssätt och betydande faktorer. Analysen visar att arbetet med att uppnå beteendeförändring hos allmänheten är svårt och att stödet hos politiker, samt att ställa krav i upphandlingar, är mycket viktigt för att kunna uppnå en förändring mot hållbar utveckling inom transportsektorn.

In this paper, we propose the correlated concurrent search approach to simultaneously and efficiently locate the mobile stations in the communications networks. Previous work either focuses on locating a single mobile user or assumes that the locations of mobile users are statistically independent. We first propose a mobility model in which the movements of mobile stations are statistically correlated. Next, we propose a new approach to discover the correlations among the mobile stations without calculating their joint location probability distribution function. Our simulation results show that as long as the correlation coefficient is larger than to a specific value, the location correlation could be used to reduce the average paging delay and increase the maximum stable throughput.

In this paper, in order to reduce the location update cost in wireless mobile networks, we propose a cooperative location update scheme. The proposed scheme first discovers the statistical relation between mobile stations according to their history of location update and paging. In order to reduce the total cost of mobility management, we propose integrating the cooperative location update scheme with the concurrent search scheme. We use analytical results and simulation results to justify the usage of the proposed approach.

With the state-of-the-art IC technology, we can share a variety of digital content stored in our mobile devices via wireless communications. When requests for digital content arrive, base stations have to search for at least one copy of the digital content. We extend the concurrent search approach to efficiently location digital content. In addition, we propose the opportunistic concurrent search scheme in which a base station could use a single channel to page a number of mobile stations simultaneously. We use computer simulations to evaluate the performance and justify the usage of the proposed schemes.

Two-tier macrocell-femtocell network is considered an efficient solution to enhance area spectral-efficiency, improve cell coverage and provide better quality-of-service (QoS) to mobile users. However, interference and mobility management are considered to be the major issues for successful deployment of macrocell-femtocell network. In this thesis, a unified framework is developed for interference management, resource allocation, and call admission control (CAC) for two-tier macrocell-femtocell network. Fractional frequency reuse (FFR) is considered to provide both link-level and call-level QoS measures for mobile users. In this framework, joint resource allocation and interference coordination problem is formulated as an optimization problem to obtain design parameters for sectored FFR. The CAC problem is formulated as Semi-Markov Decision Process and Value Iteration Algorithm is used to obtain optimal admission control policy. Performance of this framework is evaluated through simulations. The performance evaluation results show that the proposed framework outperforms traditional non-optimized FFR scheme in two-tier network.

Two-tier macrocell-femtocell network is considered an efficient solution to enhance area spectral-efficiency, improve cell coverage and provide better quality-of-service (QoS) to mobile users. However, interference and mobility management are considered to be the major issues for successful deployment of macrocell-femtocell network. In this thesis, a unified framework is developed for interference management, resource allocation, and call admission control (CAC) for two-tier macrocell-femtocell network. Fractional frequency reuse (FFR) is considered to provide both link-level and call-level QoS measures for mobile users. In this framework, joint resource allocation and interference coordination problem is formulated as an optimization problem to obtain design parameters for sectored FFR. The CAC problem is formulated as Semi-Markov Decision Process and Value Iteration Algorithm is used to obtain optimal admission control policy. Performance of this framework is evaluated through simulations. The performance evaluation results show that the proposed framework outperforms traditional non-optimized FFR scheme in two-tier network.