Bilens plats har det senaste århundradet förändrat hela samhället med sin betydelse för utvecklingen (Nayak & Jeffrey 2011) och det verkar finnas en enighet bland politiker, planerare och forskare att en blandad och tät stad är mer hållbar än den glesa och transportberoende bebyggelsen som präglade planeringen från 1950-talet och framåt (Stadsliv AB 2015). Därför syftar denna uppsats till att belysa och förstå hur det planeras för, eller emot, bilen kontra fotgängare, cyklister och kollektivtrafik i staden. I denna uppsats är det just Karlstads kommun, med en fördjupning till Östra Torggatan som varit grund för fallstudien. Uppsatsen frågeställningar lyder: -        Vilka visioner har kommunen för Östra Torggatan? -        På vilket sätt använder sig kommunen av mobility management för att påverka människors färdmedelsval? -        Hur uppfattar företagarna längs med Östra Torggatan en eventuell trafikomvandling? Den teoretiska grund uppsatsen vilar på utgår från teorier från postmodernismen, teorier kring tid och rum samt tidigare forskning kring rörelse, bilens utveckling och den påverkan den haft på samhället och den enskilda människan. Som en avslutning av kapitel två redovisas en grund till begreppet mobility management. Metodvalet för denna studie har varit kvalitativ. Detta för att syftet med uppsatsen inte var att få fram ett generellt svar utan att se på det specifika fallet och hur visionerna påverkar den platsen. De intervjuer som genomfördes var semistrukturerade för att på så vis lättare föra en diskussion med respondenter snarare än att låta det vara en utfrågning som det lättare kan bli om intervjun är strukturerad. Empirin består av textdokument skapade av Karlstads kommun. Dessa var Stadsdelsvisionen för Tingvallastaden, trafikplan för Karlstads kommun samt cykelplan för Karlstads kommun. Empirin grundas också i intervjuer med respondenter från kommunen och utvalda företagare längs med Östra Torggatan. Tre intervjuer hölls med kommunrepresentanter och tre intervjuer med utvalda företagare längs Östra Torggatan. Vår slutsats är att relationen mellan bilen och människan måste bejakas i planeringen för bilfria stadskärnor. Kommunikation och information måste ligga till grund för de förändringar som måste ske för att människor ska förändra sitt färdmedelsval.

No / In the future mobile network, satellites will operate alongside cellular networks in order to provide seamless connectivity irrespective of the location of the user. Such a service scenario requires that the next generation of mobility management (MM) procedures are able to ensure terminal and user mobility on a global scale. This paper considers how the principles of Mobile-IP can be used to develop MM procedures for a heterogeneous access network, comprizing of satellite and cellular elements, connected to an IP core network.Initially, the system architecture is described. This is followed by a discussion of issues related to MM, where location, address and handover management are considered. A description of the signaling protocols for macro-mobility using Mobile-IP is then presented, emphasizing the need to minimize the change to the existing access network procedures. Finally, the performance of the protocols is analyzed in terms of the additional signaling time required for registration and handover.

No description available.

Projektet redogör för AppConfig Community, vilket är en del av Enterprise Mobility Management (EMM). AppConfig Community består av flera Enterprise Mobility Management-leverantörer (EMM-leverantörer) och de har tillsammans tagit fram en standard på hur AppConfig till Android och iOS ska implementeras.   AppConfig handlar om konfigurering av appar via EMM-leverantörer. Projektet redogör för hur AppConfig implementeras enligt denna standard och hur företag kan använda det i sin verksamhet.   I projektet utvecklades en app enligt denna standard till båda plattformarna och appen läser in ett användarnamn från en EMM-leverantör.   Denna rapport redogör för de möjligheter och säkerhetsrisker med Enterprise Mobility (EM) samt vilka åtgärder som finns inom EMM för att förhindra säkerhetsriskerna.   Slutsatserna som kan dras av resultatet från projektet är att AppConfig är enkelt att implementera för företag och att konfigureringen via EMM-leverantörer kan underlätta arbetet med mobila lösningar för företag. / This project describes AppConfig Community, which is a part of Enterprise Mobility Management (EMM). AppConfig Community consists of a number of Enterprise Mobility Management-suppliers (EMM-suppliers) and together they have developed a standard for how AppConfig for Android and iOS has to be implemented.   AppConfig is about the configuration of apps via EMM-suppliers. This project intends to describe how AppConfig is implemented according to this standard and how companies can use it.   An app was developed for both platforms according to this standard and the app reads the configuration of a username from an EMM-supplier.   This report intends to describe the possibilities and risks with Enterprise Mobility (EM) and the procedures that are available in EMM to prevent these risks.   The conclusions that can be drawn from the result of the project is that AppConfig is easy to implement for companies and that the configuration via EMM-suppliers can facilitates the work with mobile solutions for companies.

En minskad biltrafik är det nya idealet inom trafikplanering. Fysiska åtgärder har ensamma visat sig vara otillräckliga för att minska bilens framväxt. Det krävs komplement i form av strategier för beteendeförändring. Studien syftar således till att undersöka hur Linköping- respektive Åtvidabergs kommun samt bostadsbolagen Stångåstaden och Åtvidabergs bostads arbetar för att minska biltrafiken, samt hur beteendepåverkande åtgärder implementeras i trafikplaneringen. Studien byggs upp av en dokumentstudie samt kvalitativa intervjuer med representanter från samtliga aktörer. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt ett teoretiskt ramverk som berör mobility management. Studien visar att det finns betydande skillnader mellan en mindre och större kommun i arbetet med en minskad biltrafik. Framförallt handlar det om olika förutsättningar och invand mentalitet. Även samverkan mellan parter ses som viktig, där den största utmaningen är ansvarsfördelningen. / A reduced car traffic is the new ideal in traffic planning. Physical measures alone are insufficient to reduce the car's growth. Complements are required in the form of strategies for behavior change. The study thus aims to examine how Linköpings-and Åtvidabergs municipality respective housing companies Stångåstaden and Åtvidaberg bostads work to reduce car traffic and how behavioral measures are implemented into traffic planning. The study is built up of a document study and qualitative interviews with representatives from all parties. The empiric has been analyzed with the help of previous research as well as the theoretical framework mobility management. The study shows differences between the work in a smaller and larger municipality. Above all, it is about different conditions and the established mentality. Collaboration between parties is also seen as important, where the biggest challenge is the division of responsibilities.

Urbaniseringen ökar globalt och med den ökar även bilanvändningen. Städer står inför problematiken att bilanvändningen har en negativ klimatpåverkan och försämrar livskvalitén för invånarna i staden. I och med detta måste biltransporter minska och de hållbara färdsätten öka. Avsikten med studien är att undersöka hur Malmö stad arbetar med hållbara transporter. Malmö är utvald då staden har påbörjat omställningen till mer hållbara resor och är i framkant i Sverige. Genom kvalitativ textanalys har fyra dokument angående det strategiska arbetet kring hållbara resor analyserats. Staden arbetar på olika sätt för att möta utmaningar med hållbara färdmedel såsom cykel, gång och kollektivtrafik. De hållbara transportmedlen ska prioriteras genom stadens utformning och beteendeändringar. Studien har visat på att Malmö arbetar med social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet med en övervägande del på de sociala aspekterna. Staden prioriterar cykel som det främsta transportmedlet där tillgänglighet och närhet ska vara ledordet för staden. Det som anses saknas efter genomförandet av studien är fokus på samtliga stadsdelar och klimataspekten i relation till hållbara resor. Malmö stad vill vara en framstående stad i frågan om hållbara resor, men är det mest för att visa upp en grön sida av staden? / Urbanization is increasing globally and with it, the use of cars. Cities are now faced with the problem that cars have a negative climate impact and reduce the quality of life for the inhabitants of the city. Therefore, the use of cars must decrease and sustainable mobility increase. The purpose of the study is to investigate how Malmö city works with sustainable mobility. Malmö is selected due to being ahead in the transition to more sustainable mobility in Sweden. A qualitative text analysis on four documents regarding sustainable mobility has been conducted. Malmö works in various ways to meet the challenges with sustainable transportation means for example cycling, walking and public transport. The sustainable means of transport must be prioritized through the city's design and behavior changes. The study has shown that Malmö works with social, economic and environmental sustainability, with more focus on the social aspects. The city prioritized the bicycle as the main means of transport, where accessibility and proximity should be leading. What is considered missing after the implementation of the study is focus on all neighborhoods and the climate aspect in relation to sustainable mobility.

As a result of rapid progress in research and development, today's wireless world exhibits several heterogeneous communication networks, such as cellular networks, satellite networks, wireless local area networks (WLAN), mobile ad hoc networks (MANET), and sensor networks. These networks are complementary to each other. Hence, their integration can realize a unified wireless system that has the best features of the individual networks. This has spurred much research interest in designing integrated next-generation of wireless systems (NGWS). While existing wireless networks have been extensively studied individually, the integrated wireless system brings new challenges in architecture design, system management, and protocol design. The different wireless networks use different communication technologies and are based on different networking paradigms. Therefore, it is challenging to integrate these networks such that their heterogeneities are hidden from each other and a harmonious inter-operation among them is achieved. The objective of this research is to design a scalable, secure, and robust architecture and to develop seamless mobility management protocols for NGWS. More specifically, an architecture that integrates the heterogeneous wireless systems is first proposed for NGWS. Next, a cross-layer (Layer 2 + 3) handoff management protocol is developed for NGWS. Afterward, analytical modeling is developed to investigate the handoff performance of the existing mobility management protocols for different types of applications. Finally, a framework for multi-layer mobility management is developed to support the seamless handoff support to all types of applications in NGWS.

Current network architectures, as well as mobility management protocols, are generally deployed in a centralized manner. Moreover, these protocols are designed to be always activated, even when not needed. As the number of mobile users and the volume of their traffic increase, such centralized architectures are expected to encounter scalability issues as well as performance issues. Recently, mobile network operators are experiencing a rapid increase in mobile data traffic. In order to cope with this, a new trend is to flatten networks architectures and hence IP mobility management protocols need to be adapted for such evolution. Therefore, there is a need to define novel mobility management mechanisms that are both distributed and offered dynamically. In order to cope with this context, the thesis concerns designing, analyzing, and evaluating novel IPv6 network architectures and mobility protocols that are distributed and dynamic, and in particular Distributed Mobility Management (DMM). Before proposing any extension, we categorize the existing mobility schemes and carry out a comparative analysis on each category. Then, we propose a new distributed dynamic mobility management scheme based on the Mobile IPv6 (MIPv6) protocol, with an optional extension for the joint use with the Session Initiation Protocol (SIP). After, we carry out a performance analysis in terms of mobility costs, handover, and quality-of-service. Finally, we study the impacts on other aspects such as security considerations and location management.

De flesta människor reser dagligen till arbete, skola eller för att uträtta ärenden, men dessvärre utgör sätten som vi reser på en belastning på miljön som inte är förenlig med en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I Sverige står transportsektorn för ungefär en fjärdedel av landets energianvändning och cirka 30 procent av landets totala klimatutsläpp. En stor del av utsläppen genereras av persontransporter och forskare menar att en minskad energianvändning genom ett smartare och mer hållbart resande är en viktig utveckling för att minska transportsektorns miljöpåverkan. Då arbetsrelaterade resor utgör hälften av alla persontransporter i Sverige, spelar företag en betydande roll, eftersom de har möjlighet att påverka både arbets- och tjänsteresor. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur ett företag och arbetsplats, ÅF i Solna, kan skapa förutsättningar för hållbara arbets- och tjänsteresor. Vidare är syftet att ta fram åtgärdsförslag baserat på ÅF:s mål med att minska miljöpåverkan från resor. Mot bakgrund av utförda litteraturstudier, som redogör för bakgrunden till företags arbete för hållbara resor, som beskriver svenska arbetsmetoder för ändamålet och som diskuterar goda exempel på åtgärder som utförts av organisationer i Sverige, har en studie av platsförutsättningar och en resvaneundersökning genomförts på ÅF i Solna. Resultaten visar att tjänsteresor står för 73 procent av koldioxidutsläppen från resor och arbetsresor för 27 procent. Nästintill samtliga internationella tjänsteresor görs med flyg. Cirka 50 procent av alla nationella tjänsteresor görs med bil, 25 procent med flyg och 25 procent med tåg. Vid lokala tjänsteresor utgör bilresor ungefär 65 procent och kollektivtrafiksresor utgör cirka 30 procent. På ÅF i Solna görs ungefär 40 procent av arbetsresorna med bil, 40 procent med kollektivtrafik och 20 procent med gång, cykel och övriga färdsätt, sett över hela året. Studien visar att de anställda är intresserade av frågor som rör hållbart resande och efterfrågar satsningar på området. I studien konstateras att ÅF i Solna kan underlätta för hållbara arbets- och tjänsteresor genom att informera om hållbara resor och de möjligheter som redan finns på kontoret. Vidare kan ÅF utveckla och förbättra de befintliga förutsättningarna, genom att till exempel genomföra mindre fysiska åtgärder för att se över tillkortakommanden som kan utgöra hinder för förändrade resvanor. Dessutom kan ÅF i Solna utreda möjligheten att införa incitament som underlättar för hållbara resvanor och att arbeta med en grön resplan. / Most people travel to work, school or run errands on a daily basis, but the way that we travel constitute an environmental impact that is not consistent with a long term sustainable development. In Sweden the transport sector accounts for about a quarter of the country’s energy use and about 30 percent of its total carbon emissions. A large share of the emissions is generated by passenger transport and researchers argue that reduced energy usage by smarter and more sustainable travel is important to reduce the transport sector’s environmental impact. Since work related travel accounts for half of all Swedish passenger transport, companies play a significant role, as they can affect both journeys to work and business travel. The purpose of the degree project is to investigate how a company and a workplace, ÅF in Solna, can create conditions for sustainable commuting and business travel. The aim is further to develop action proposals based on ÅF’s goal to reduce its carbon footprint. On the basis of conducted literature studies, which explain the background of companies’ efforts towards sustainable travel, describe Swedish work methods and discuss good examples of undertaken measures by Swedish organisations, a study of site conditions and a travel survey is carried out at ÅF in Solna. The results show that business travel accounts for 73 percent of the carbon emissions from travel and commuting for 27 percent. Nearly all international business travel is made by flight. Approximately 50 percent of national business travel is made by car, 25 percent by flight and 25 percent by train. Cars account for about 65 percent of local business travel and public transport for about 30 percent. At ÅF in Solna approximately 40 percent of commuting is made by car, 40 percent by public transport and 20 percent by walk, bike and other modes of travel, for a full year. The study shows that employees are interested in issues related to sustainable travel and ask for commitments in the field. The study concludes that ÅF in Solna can facilitate sustainable commuting and business travel by providing information on sustainable travel and the opportunities that already exists at the office. Further, ÅF can develop and improve existing conditions, for example by carrying out minor physical measures to revise shortcomings that may prevent changing travel habits. Additionally, ÅF in Solna can investigate the possibility of introducing incentives that facilitate sustainable travel habits and working with a travel plan.

Denna studie syftar till att belysa elsparkcykelns roll i transportplaneringen och arbetet med hållbara transportsystem. Mobilitet och tillgänglighet är faktorer som ligger till grund för människors val av resor och värderas därför högt inom städers transportplanering. Mikromobila fordon är innovativa transportmedel med syfte att främja hög mobilitet och tillgänglighet samtidigt som de bidrar med ett hållbart resande. Studien berör ämnet resebeteende för att undersöka användningen av mikromobilitet för alternativa transportmedel. Det har även gjorts undersökningar baserat på metoden mobility management för att undersöka metoder för beteendepåverkan samt vilka syfte dessa har. Meningen med dessa åtgärder ligger till grund i att minska bilanvändningen samt att människor ska övergå till mer hållbara transportmedel. Studien undersöker fenomenet elsparkcyklar och resebeteenden i Malmö stad, Helsingborg stad och Trelleborg kommun, några av Skånes största kommuner. Malmö och Helsingborg har implementerat elsparkcyklar i deras transportnät och ställer sig i grunden positiva till fordonen men att situationen på flera sätt behöver lösas. Politiken har uttalat sig om att elsparkcyklar är här för att stanna eftersom de ser en potential i att skapa en högre mobilitet och framtidstänk i dessa fordon. Regleringar för elsparkcyklar har tillkommit under senare år efter att fordonen implementerats. Detta på grund av att städerna var oförberedda när elsparkcykelföretagen valde att etablera sina verksamheter. Detta har medfört att städerna halkade efter i utvecklingen och processen att tillämpa regelverk har tillkommit i efterhand. Eftersom det är ett relativt nytt fordon har ingen större studie genomförts kring användningen av dessa fordon vilket har lett till att städer har haft svårt att analysera vilka verktyg som behövs för en bra utveckling av elsparkcyklar i staden. Studiens dokument- och intervjustudie har belyst kommunernas arbete med hållbara transporter och förändrat resebeteende samt deras syn på det nya mikromobila fordonet elsparkcykeln, vilket har bidragit till en bred grund att utveckla studiens analytiska del såväl som resultat. Uppsatsens slutsats kommer fram till att arbetet att uppnå ett hållbart resande kräver ett tillitsfullt samarbete mellan involverade transport- och statliga aktörer, samt tydligt utvecklade strategier för integrering av transportsystemen som underlättar för individer i påverkansarbetet. Men om elsparkcyklar är en del i detta är fortfarande oklart. / This study aims to shed light on the role of electric scooters in transport planning and sustainable transport systems. Mobility and accessibility are factors that underpin people's travel choices and are therefore highly valued in urban transport planning. Micromobile vehicles are innovative means of transportation with the aim of promoting high mobility and accessibility while contributing to sustainable travel. The study addresses the topic of travel behavior to investigate the use of micromobility for alternative means of transport. There have also been studies based on the mobility management methodology to investigate methods for influencing behavior and their purpose. The purpose of these measures is based on reducing car use and encouraging people to switch to more sustainable modes of transport. The study investigates the phenomenon of electric scooters and travel behavior in Malmö city, Helsingborg city and Trelleborg municipality, some of Skåne's largest municipalities. Malmö and Helsingborg have implemented electric scooters in their transport network and are basically positive about the vehicles, but the situation needs to be resolved in several ways. Politicians have stated that electric scooters are here to stay because they see a potential in creating higher mobility and future thinking in these vehicles. Regulations for electric scooters have been added in recent years after the implementation of the vehicles. This is because cities were unprepared when electric scooter companies chose to establish their operations. This has meant that cities have lagged behind in the development and the process of applying regulations has been added afterwards. Since it is a relatively new vehicle, no major study has been conducted on the use of these vehicles, which has led to cities having difficulty analyzing what tools are needed for a good development of electric scooters in the city. The study's document and interview study has highlighted the municipalities' work with sustainable transport and changed travel behavior as well as their view of the new micromobile vehicle the electric scooter, which has contributed to a broad basis for developing the study's analytical part as well as results. The thesis concludes that the work to achieve sustainable travel requires a trusting cooperation between the involved transport and governmental actors, as well as clearly developed strategies for integrating the transport systems that facilitate individuals in the advocacy work. But whether electric scooters are part of this is still unclear.