Bakgrund: Marknadens riskpremie kan förklaras som den förväntade avkastning en investerare kräver för att acceptera en viss risk. Hur riskpremien skall bestämmas har stått i fokus för omfattande debatter de senaste åren men fortfarande har ingen ultimat lösning infunnit sig. Det finns två huvudsakliga tillvägagångssätt för att uppskatta riskpremien. Det ena att använda historisk data över aktieutvecklingen och därefter förvänta sig att en framtida utveckling kommer att vara likvärdig. Den andra är att göra uppskattningar av den framtida utvecklingen, så som framtida utdelningar, framtida vinster, BNP och inflation och därifrån göra en uppskattning utav riskpremien. Att använda sig av historiska värden har tidigare varit en accepterad metod både i den akademiska och finansiella värden men då den på senare tid har mötts av omfattande kritik, har modeller baserade på uppskattningar av framtiden vuxit sig starkare. Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en djupgående beskrivning av hur svenska finansiella företag uppskattar och hanterar riskpremium för den svenska aktiemarknaden. Därigenom fanns en avsikt att studera vilken metod som främst användes, hur viktigt riskpremium i form av ett investeringsinstrument var, och morgondagens betydelse av riskpremium. Metod: Författarna använde sig av en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av personliga intervjuer. Intervjufrågor av öppen karaktär skickades ut till respondenterna i förväg, och intervjuerna ägde därefter rum i Stockholm och Göteborg. I den teoretiska referensramen användes både så kallad primär och sekundär litteratur för att kunna redogöra en övergripande bild av problemområdet. Den primära litteraturen, som framförallt ligger till grund för kapitel tre, sågs extra viktig att inkludera då den möjliggjorde en minskad subjektivitet som annars hade riskerat att belasta uppsatsen. Resultat: Resultaten visade en varierad syn mellan respondenterna där vissa ansåg att riskpremien hade ringa betydelse och andra att det var en mycket viktig variabel. Överlag fanns det dock ett ökat intresse de senaste åren. Även val av metod varierade och vare sig historisk data eller framtida uppskattningar kunde sägas ha ett övertag bland användarna. Avslutningsvis såg författarna ett ökat intresse för de ingående variablerna i modeller som baseras på framtida förväntade värden och kunde därav visa att den framtida debatten sannolikt kommer att behandla vilka variabler som bör inkluderas i denna typ av modeller och hur de bör uppskattas.

No description available.

<p>Bakgrund: Marknadens riskpremie kan förklaras som den förväntade avkastning en investerare kräver för att acceptera en viss risk. Hur riskpremien skall bestämmas har stått i fokus för omfattande debatter de senaste åren men fortfarande har ingen ultimat lösning infunnit sig. Det finns två huvudsakliga tillvägagångssätt för att uppskatta riskpremien. Det ena att använda historisk data över aktieutvecklingen och därefter förvänta sig att en framtida utveckling kommer att vara likvärdig. Den andra är att göra uppskattningar av den framtida utvecklingen, så som framtida utdelningar, framtida vinster, BNP och inflation och därifrån göra en uppskattning utav riskpremien. Att använda sig av historiska värden har tidigare varit en accepterad metod både i den akademiska och finansiella värden men då den på senare tid har mötts av omfattande kritik, har modeller baserade på uppskattningar av framtiden vuxit sig starkare.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en djupgående beskrivning av hur svenska finansiella företag uppskattar och hanterar riskpremium för den svenska aktiemarknaden. Därigenom fanns en avsikt att studera vilken metod som främst användes, hur viktigt riskpremium i form av ett investeringsinstrument var, och morgondagens betydelse av riskpremium.</p><p>Metod: Författarna använde sig av en kvalitativ metod, där det empiriska materialet samlades in med hjälp av personliga intervjuer. Intervjufrågor av öppen karaktär skickades ut till respondenterna i förväg, och intervjuerna ägde därefter rum i Stockholm och Göteborg. I den teoretiska referensramen användes både så kallad primär och sekundär litteratur för att kunna redogöra en övergripande bild av problemområdet. Den primära litteraturen, som framförallt ligger till grund för kapitel tre, sågs extra viktig att inkludera då den möjliggjorde en minskad subjektivitet som annars hade riskerat att belasta uppsatsen.</p><p>Resultat: Resultaten visade en varierad syn mellan respondenterna där vissa ansåg att riskpremien hade ringa betydelse och andra att det var en mycket viktig variabel. Överlag fanns det dock ett ökat intresse de senaste åren. Även val av metod varierade och vare sig historisk data eller framtida uppskattningar kunde sägas ha ett övertag bland användarna. Avslutningsvis såg författarna ett ökat intresse för de ingående variablerna i modeller som baseras på framtida förväntade värden och kunde därav visa att den framtida debatten sannolikt kommer att behandla vilka variabler som bör inkluderas i denna typ av modeller och hur de bör uppskattas.</p>

Submitted by Daniella Santos (daniella.santos@fgv.br) on 2009-08-07T12:32:56Z No. of bitstreams: 1 Dissertação_Jivago_Vasconcelos.pdf: 444244 bytes, checksum: a4ae0c0f31d2c2371cb0e5b822e7da78 (MD5) / Approved for entry into archive by Antoanne Pontes(antoanne.pontes@fgv.br) on 2009-08-07T17:37:15Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Dissertação_Jivago_Vasconcelos.pdf: 444244 bytes, checksum: a4ae0c0f31d2c2371cb0e5b822e7da78 (MD5) / Made available in DSpace on 2009-08-07T17:37:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Dissertação_Jivago_Vasconcelos.pdf: 444244 bytes, checksum: a4ae0c0f31d2c2371cb0e5b822e7da78 (MD5) / Verdelhan (2009) shows that if one is to explain the foreign ex- change forward premium behavior using Campbell and Cochrane (1999) s habit formation model one must specify it in such a way to generate pro-cyclical short term risk free rates. At the calibration procedure, we show that this is only possible in Campbell and Cochrane s framework under implausible parameters speci cations given that the priceconsumption ratio diverges in almost all parameters sets. We, then, adopt Verdelhan s shortcut of xing the sensivity function (st) at its steady state level to attain a nite value for the price-consumption ratio and release it in the simulation stage to ensure pro-cyclical risk free rates. Beyond the potential inconsistencies that such procedure may generate, as suggested by Wachter (2006), with pro-cyclical risk free rates the model generates a downward sloped real yield curve, which is at odds with the data. / Verdelhan (2009) mostra que desejando-se explicar o comporta- mento do prêmio de risco nos mercados de títulos estrangeiros usando- se o modelo de formação externa de hábitos proposto por Campbell e Cochrane (1999) será necessário especificar o retorno livre de risco de equilíbrio de maneira pró-cíclica. Mostramos que esta especificação só é possível sobre parâmetros de calibração implausíveis. Ainda no processo de calibração, para a maioria dos parâmetros razoáveis, a razão preço-consumo diverge. Entretanto, adotando a sugestão proposta por Verdelhan (2009) - de xara função sensibilidade (st) no seu valor de steady-state durante a calibração e liberá-la apenas durante a simulação dos dados para se garantir taxas livre de risco prócíclicas - conseguimos encontrar um valor nito e bem comportado para a razão preço-consumo de equilíbrio e replicar o foward premium anomaly. Desconsiderando possíveis inconsistências deste procedimento, sobre retornos livres de risco pró-cíclicos, conforme sugerido por Wachter (2006), o modelo utilizado gera curvas de yields reais decrescentes na maturidade, independentemente do estado da economia - resultado que se opõe à literatura subjacente e aos dados reais sobre yields.

München: Auf dem Messegelände findet eine Audi Management Konferenz (MMK) in statt. Das Audi Journal berichtet zum ersten Mal von der MMK. Der Aufbruch: Rupert Stadler – der Vorstandsvorsitzende der AUDI AG – zeichnet in seiner Rede ein Bild über den Weg in die Zukunft. Die Themenschwerpunkte: digital, global, ultra, premium – was steckt dahinter? (AUDI AG 2014)

This thesis deals with actuarial methods that are used for life insurance and reinsurance, for traditional insurance products (whole life, term insurance, pure endowment, endowment, whole life annuity, temporary annuity). The main goal of this thesis is to outline the actuarial methods used for life insurance premium and reinsurance premium. The work is focused on the comparison of the unisex rates, gender specific rates and legislation changes for both sides, insurance company and policyholder. The model examples for each combination of insurance type and gender specific rates (male, female and unisex) are presented.In the last part of the thesis, the time series of the written premium for the Czech Republic market are analyzed for years from 2006 to 2013. The regression model is used to predict the development in next two years.

Med finansiella egenskaper som liknar konventionella obligationer spelar gröna obligationer en viktig roll i kampen mot klimatförändringar. Trots att marknaden för gröna obligationer har vuxit snabbt sedan 2008 så har sambandet mellan de gröna egenskaperna hos en obligation och dess avkastning inte studerats i en större utsträckning. I den här studien använder vi data från Eikon och regressionsmodeller för att undersöka hur de gröna egenskaperna påverkar obligationens avkastning, likviditet och volatilitet på den skandinaviska marknaden. Vår studie visar att gröna obligationer har en lägre avkastning (-42,7 baspunkter) än motsvarande konventionella obligationer. Resultatet i vår studie tyder också på skillnader i likviditet och volatilitet (0,01 respektive 0,30 baspunkter) men dessa resultat är ej signifikanta. Eftersom det här forskningsområdet är i ett tidigt stadie kan den här studien ligga till grund för framtida forskning. I takt med att den skandinaviska marknaden för gröna obligationer växer kan vår studie replikeras för att se om resultaten blir mer signifikanta när urvalsstorleken blir större. / With financial attributes similar to conventional bonds, green bonds play an important role in the fight against climate change. Even though the green bond market has seen a rapid growth since 2008, the relationship between the bond's greenness and its yield has not been studied to a great extent. In this study, we use a set of data from Eikon and regression analysis to examine how the green traits of a bond affects its yield, liquidity and volatility on the Scandinavian market. We match 62 green and conventional bonds into 31 bond pairs and show that the yield of green bonds are -42,7 basis points lower than its conventional counterparts. Our study also indicates that green bonds are slightly more liquid (0,01 basis points) and more volatile (0,30 basis points) but these results are not significant. Since the research in this field is in its initial phase, this study may serve as a foundation for future research. If the market for green bonds proceeds to grow in Scandinavia, our study could be replicated to see if the results may be more significant as the sample size increases.

[pt] Uma possível razão para a alta acumulação de reservas internacionais observada em diversos países está relacionada à vontade de se assegurar contra eventuais crises. Os modelos quantitativos de seguro, entretanto, possuem dificuldade para racionalizar as posições de reserva, a menos que os agentes exibam níveis relativamente altos de aversão ao risco. Esse resultado sugere uma conexão entre o puzzle de reservas internacionais e o equity premium puzzle, que exploramos nesta dissertação. Introduzimos preferências Epstein- Zin em um modelo padrão de default soberano com dívida de longo prazo e um ativo livre de risco, e o calibramos para a economia mexicana. Em seguida, precificamos um ativo de ação dentro do modelo e usamos simulações para estabelecer uma relação positiva entre o nível ótimo de reservas e o equity premium, conforme variamos o grau de aversão ao risco dos agentes domésticos. Usando uma estimativa do equity premium para o México, calibramos o nível de aversão ao risco e encontramos um nível ótimo de reservas internacionais próximo aos dados. Por fim, fornecemos evidência empírica consistente com a relação estabelecida no modelo. Especificamente, introduzimos estimativas do equity premium e, usando especificações crosssectional e de painel, documentamos uma associação positiva e robusta entre essas duas variáveis. / [en] Insurance is a possible explanation for the large holdings of international reserves observed in many countries. Quantitative models of the insurance motive, however, struggle to rationalize reserve positions, unless agents exhibit relatively high levels of risk aversion. This result suggests a connection between the international reserves puzzle and the equity premium puzzle, which we explore in this paper. We introduce Epstein-Zin preferences into a standard sovereign default model with long-term debt and a risk-free asset, and calibrate it to the Mexican economy. We then price an equity claim within the model, and use simulations to establish a positive relationship between optimal reserve holdings and the equity premium, as we vary the degree of risk aversion of domestic agents. Using an estimate of the equity premium for Mexico, we calibrate the level of risk aversion and find it produces an optimal level of international reserves that is close to the data. Finally, we provide empirical evidence consistent with the relationship established with the model. Specifically, we introduce estimates of the equity premium into standard regressions used to explain countries holdings of international reserves. Using both cross-sectional and panel specifications, we document a robust positive association between these two variables.

München: Auf dem Messegelände findet eine Audi Management Konferenz (MMK) in statt. Das Audi Journal berichtet zum ersten Mal von der MMK. Der Aufbruch: Rupert Stadler – der Vorstandsvorsitzende der AUDI AG – zeichnet in seiner Rede ein Bild über den Weg in die Zukunft. Die Themenschwerpunkte: digital, global, ultra, premium – was steckt dahinter? (AUDI AG 2014)

[pt] O forward premium puzzle é um dos puzzles mais notáveis no mercado cambial. Seus estudos tiveram início na primeira metade da década de 1980 e desde então diversas metodologias, ao longo dos anos, foram elaboradas e utilizadas para tentar explicar a sua ocorrência. Entretanto, apesar dos esforços dos pesquisadores, ainda não há uma solução inequívoca. O objetivo desta dissertação é analisar esta anomalia no contexto macroeconômico dos países emergentes, considerando-se a abordagem das expectativas não-racionais dos agentes. Para isso, foram aplicadas técnicas de aprendizado econométrico, conforme as metodologias propostas por Chakraborty e Evans (2008) e Reed (2019). Segundo estas, as expectativas dos agentes acerca da taxa de câmbio spot futura, são modeladas de acordo com algoritmos de aprendizado e se mantêm próximas à solução de expectativas racionais, porém com desvios gerados por erros de previsão passados. Os resultados alcançados corroboram aqueles encontrados na literatura relacionada, demonstrando que o aprendizado econométrico pode fornecer uma explicação para o forward premium puzzle também quando se considera a taxa cambial das moedas dos países emergentes frente ao Dólar americano, tanto para o modelo com um único estado quanto para o modelo com dois estados. As simulações realizadas reproduzem as principais características empíricas encontradas na amostra analisada e exprimem a importância da persistência dos fundamentos monetários para explicar o viés negativo no coeficiente do forward premium. / [en] The forward premium puzzle is one of the most notable puzzles in the foreign exchange market. Seminal studies in the field began in the first half of the 1980s. Since then, several methodologies have been proposed and tested, aiming to explain the occurrence of forward premium puzzle. However, despite the researchers efforts, no unequivocal solution has been fund. The objective of this dissertation is to analyze this anomaly in the macroeconomic context of emerging countries considering the approach of the non-rational expectations. To that end, adaptive learning techniques were applied, following the methodologies proposed by Chakraborty and Evans (2008) and Reed (2019), where the modeling of agents expectations about the future spot exchange rate is conducted using learning algorithms and remain close to the rational expectations solution, but with deviations generated from past forecast errors. The results corroborate those found in the current body of literature, suggesting that adaptive learning can provide an explanation for the forward premium puzzle also when considering the exchange rate of emerging market currencies against the US dollar, both for the single-state model and for the two-state model. The simulations results reproduce the main empirical features found in the analyzed sample and express the importance of the monetary fundamentals persistence to explain the negative bias in the forward premium coefficient.