No description available.

No description available.

No description available.

Práce mapuje dosavadní komunikaci Vodafone a srovnává s konkurenty. Teoreticky shrnuje výhody a nevýhody jednotlivých mediatypů. Představuje novou službu a navrhuje možnost její propagace.

No description available.

I denna uppsats undersöks ungdomars användning av gratis mobilapplikationer. Uppsatsen lyfter fram faktorer som påverkar applikationsanvändningen och förklarar hur faktorerna i jämförelse med varandra påverkar användningen. Genom detta nyanseras även skillnader mellan användningen av gratis-applikationer och betal-applikationer.En kvalitativ studie gjordes i form av två fokusgrupper där den åtskiljande faktorn var förvärvsinkomst. Deltagarna fick i grupper diskutera olika teman, till exempel pris, sociala påtryckningar och attityd kring användningen av mobilapplikationer. Resultatet av gruppintervjuerna tolkades och analyserades utifrån en tolkningsram baserad på företagsekonomiska teorier. Tolkningsramen grundar sig till största del på en modell för mobilapplikationsanvändningsavsikt (Nysveen et al. 2005a), en teori om prissökningsbeteende (Darke et al. 1995) och en teori om etiskt besluttagande (Tan 2002).Några av slutsatserna som dras är att de mest framstående faktorerna för påverkan är pris, sociala påtryckningar och upplevd användbarhet och att skillnader mellan teori och de verkliga faktorer som påverkade respondenterna existerar. Studien och dess slutsatser bidrar med ny kunskap om konsumentbeteendet och kan användas för vidare forskning eller som en inspirationskälla för strategiutformning. / In this thesis investigated the usage of free mobile application among young people. Factors that influence the usage are highlighted and the influence of each factor is explained in comparison to the other influencing factors. The difference between the usage of free mobile applications and applications that cost is also emphasized due to this comparison.A qualitative study was done with two focus groups where the disjunctive factor for the two groups was income. The respondents discussed in groups different themes in the context mobile application usage. Examples of themes discussed are price, normative pressure and attitude. The results of the group interviews was interpreted and analyzed through an interpretative framework of business economic theories. The framework is largely based on a model of mobile application usage intention (Nysveen et al. 2005a), a theory of price search behavior (Darke et al. 1995) and a theory of ethical decision making (Tan 2002).Some of the contributing conclusions of the study are that the most prominent influent factors are price, normative pressure and perceived usefulness and that there exists a difference between theory and the real influencing factors of the respondents. This study and its conclusions contribute with new knowledge of consumer behavior and can be used for further research or as a source of inspiration for strategy elaboration.

No description available.

Thanks to the Internet, the consumers have access to a world of information and can easily compare the goods and services of one supplier to the other, and so be a part of the value creating process. Price is still key, but since producers are already pushing their costs to the limit, what Chris Anderson calls the “race to the bottom” they have to compete in other manners, meaning they have to dive deeper than lowest of prices. However these free goods and services must have a value even though they do not have a price tag attached. The respondents found two types of value, social/collective value and individual/emotional value and this also induces that value is relative. People are making choices to consume a good or service he or she has to prioritize these resources among the available time, money and even space, thus this prioritization is made even when the good is free. The price-quality relationship is prevailing, but not in the fields where distribution and replication is free.

Bakgrund Från och med september 2014, är alla barn i åldern fyra till sju berättigade till gratis skolmat i Storbritannien, för att öka hälsosamt ätande och minska fetma. Syfte Att undersöka hur skolmåltider (speciellt skolluncher) avbildats i olika tidningar i Storbritannien, från och med 2000 till 2014, då gratis skolmåltider introducerades. Metod Fyra tidningar i Storbritannien, under tiden 2000 till 2014, valdes ut för undersökning. Totalt 616 artiklar hittades, varav 426 texter analyserades. En kombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys gjordes i flera steg på artiklar och insändare. Texterna lästes och grupperade i huvudbudskap/innehåll. För att visa när och i vilken mängd dessa huvudbudskap/innehåll avbildades i de studerade medierna, blev dessa grupperade som ämnen och placerade i tidslinjer. Slutligen kategoriserades ämnena i grupper för att visa huvudfokus under tidsperioden. Resultat Under åren 2000 till 2014 diskuterades flera ämnen som rörde skolmåltider i media. Bland dessa fanns både positiva och negativa inställningar till Jamie Olivers skolmatkampanj, ohälsosamma lunchboxar, förbud av lunchboxar, förbud mot att vistas utanför skolområdet under raster, samt planen för och införandet av gratis skolmat för fyra till sjuåringar. Gratis skolmåltider och texter relaterade till ekonomi var de mest diskuterade ämnena under åren. I studien var det möjligt att se att Jamie Oliver var en stor del av processen som lett till att barnen i åren fyra till sju fått gratis skolmat. Slutsats En större process kunde ses framskrida fram till gratis måltider till alla skolbarn i ålder fyra till sju. Regler har tillagts och åtgärder gjorts för att få bättre skolmåltider och samtidigt uppmuntra barn att välja hälsosammare mat. Det är möjligt att allmänheten blivit mer medvetna om hälsa och skolmåltider samt relationen mellan dessa / Background Starting from September 2014, all children aged four to seven received their school lunches for free in the UK, to increase healthy eating and decrease obesity. Aim To investigate how school meals (especially school lunches) were depicted in different newspapers in the UK, from 2000 to 2014 when free school meals were introduced. Method Four newspapers in the UK between the years 2000 and 2014 were chosen for the study. In total, 616 texts were found from which 426 were analysed. A combination of quantitative and qualitative analysis of articles and letters to press was made in several steps. The texts were read and grouped into several main messages/contents. These were grouped into subjects and put together in timelines to show when and how much they were depicted in media during the studied years. Finally the subjects were grouped into topics, to show the main focus during the time period. Result During the years 2000 to 2014 several topics related to school meals were discussed. Among these were both positivity and negativity towards Jamie Oliver’s school food campaign, unhealthy packed lunches, the ban of packed lunches, ban of going outside schools on school breaks and the free school meals plan and free school meals for all children aged four to seven. The free school meals and texts related to economy were the most discussed during these years. In the study it was possible to see that Jamie Oliver have been a big part of the results of free school meals for the children between four and seven. Conclusion A long process could be seen progressing until free meals were given to all schoolchildren aged four to seven. There were regulations and actions towards better school meals and encouragements for children to choose the healthier foods. It is possible that people became more and more aware about health and school meals, and the relation between these over the years.

Att få en betald anställning inom tv-produktion kan vara svårt, även om du har en utbildning inom området. Det kan även vara problematiskt för de som anställer att finna personer med den kompetens, erfarenhet eller arbetsmoral som krävs. Därför är det vanligt med praktikarbete som en första väg in i yrkeslivet. Majoriteten av tidigare studier är gjorda utifrån praktikantens position och synvinkel, ofta ur ett kritiskt perspektiv, vilket öppnar upp för argumentation kring varför föreliggande studie behövs. Syftet med föreliggande studie är därför att bidra med kunskap och ökad förståelse kring praktikarbete inom den svenska tv-branschen utifrån två perspektiv; praktikanternas och arbetsgivarnas. Detta för att öppna upp för diskussion och öka utvecklingsmöjligheterna för tryggare anställningsformer. Kvalitativ metod har tillämpats och empirin har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med praktikanter och arbetsgivare i tv-produktioner i Stockholm. För att få en tydligare bild över hur fenomenet praktikarbete inom tv-produktion arbete uppfattas av vardera urvalsgrupp, hur praktikarbete kan utveckla faktorer för betald anställning, samt för att definiera eventuella utvecklingsmöjligheter för tryggare anställningsformer har resultatet analyserats genom SWOT-modellen. Resultatet visar på att utbildning nästan inte spelar någon roll alls när det kommer till att få en betald anställning i tv-branschen idag. För att få en betald anställning är det istället kontakter, yrkeserfarenhet och personkemi som värderas högst, vilket i sin tur kan vara svårt att få om man inte tidigare har haft praktik inom tv-produktion. Däremot är utbildning en av de högsta prioriteringarna när det kommer till att få en praktikplats, vilket i sin tur ofta leder till att dessa tre krav eller prioriteringar utvecklas. / It can be difficult to get a paid employment in television production, even if you have an education in the field. It can also be problematic for those who hire people with the skills, experience or work ethic that are required. Therefore, it is common to work as an unpaid runner or intern as a first step into working life. The majority of previous studies are based on the point of view of the trainee, often from a critical perspective, which opens up for argumentation about why the present study is needed. The purpose of the present study is therefore to contribute knowledge and increased understanding of unpaid labor in the Swedish television industry from two different perspectives; interns and employers. This to open up for discussion and increase the development opportunities for safer forms of employment. Qualitative method has been used and the result has been collected through eight semi structured interviews with interns and employers in television production in Stockholm. In order to get a wider perspective of how the phenomenon of unpaid work and internships is perceived by each selection group, the result has been analyzed by using the SWOT-model. The result shows that education almost does not matter at all when it comes to getting a paid employment in the television industry today. In order to get a paid employment, contacts, professional experience and personal chemistry are highly valued, which in turn can be difficult without having had an internship. On the other hand, education is one of the top priorities when it comes to getting an internship, which in turn often leads to the development of these three requirements or priorities.