Motivation är en central del för organisationer vad gäller att skapa och bibehålla en engagerad personal att sträva mot de mål som sätts upp. Belöningar kan användas för att öka motivationen hos medarbetare. Till följd av Covid-19 pandemin har många organisationer behövt anpassa sina arbetssätt där distansarbete bedrivs i större omfattning vilket kan ha en påverkan på de anställdas motivation. Det finns även tankar kring att belöningar inte används i samma utsträckning i offentligt finansierade organisationer och därmed är det intressant att undersöka då det verkar kunna ha en effekt på motivationen. Syftet med den här studien var att undersöka hur motivationen i en offentlig organisation har påverkats under rådande pandemi till följd av fenomenen digitalisering och distansarbete. Vi ville även se på sambandet mellan motivation och belöning i en offentlig organisation. För att kunna genomföra studien valde vi att tillämpa en kvalitativ fallstudie. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer för att samla in relevant material till vårt forskningsområde. Valet av respondenter baserades på att individerna hade påverkats av pandemin med distansarbete som följd. Utifrån studiens resultat framkommer det att de viktigaste motivationsfaktorerna är samhörighet, utvecklingsmöjligheter och erkännande från omgivningen. Vi kan se att distansarbetet har påverkat organisationen både positivt och negativt. Vissa av medarbetarna upplever att deras motivation har minskat och andra upplever inga skillnad eller en ökning. De negativa effekterna som upplevs till följd av distansarbetet består främst av sämre kommunikation, samhörighet och struktur. Det framkommer att belöningar är viktigt men det finns ingen förväntan i organisationen att få ta del av ekonomisk ersättning, det är dock inget som verkar ha en negativ effekt. De slutsatser som framkommit från vår studie är att motivationen påverkas på ett eller annat sätt till följd av digitalisering och distansarbete där individernas tidigare erfarenheter och preferenser gällande arbetssätt spelar in. Vidare kan vi även dra en slutsats kring att belöning har en påverkan på offentligt anställdas motivation, främst i form av feedback och erkännande. / Motivation is a central part of organizations in terms of creating and maintaining a committed staff to strive for the goals that are set. Rewards can be used to increase employee motivation. As a result of the Covid-19 pandemic, many organizations have had to adapt their working methods where remote work is conducted to a greater extent, which could have an impact on employee motivation. There are also thoughts that rewards are not used to the same extent in publicly funded organizations and thus it is interesting to investigateas it seems to influence motivation. The purpose of this study was to investigate how the motivation in a public organization has been affected during the prevailing pandemic as a result of the phenomenon of digitalization and remote work. We also wanted to look atthe connection between motivation and reward in a public organization. In order to be able to carry out the study, we chose to apply a qualitative case study. We conducted semi-structured interviews to gather relevant material for our research area. The choice of respondents was based on the fact that the individuals had been affected by the pandemic with remote work as a result. Based on the results of the study, it appears that the most important motivation factors are belonging, opportunities for development and recognition from the surroundings. We can see that the distance work has affected theorganization both positively and negatively. Some of the employees feel that their motivation has decreased, and others experience no difference or an increase. The negative effects experienced as a result of remote work mainly consist of poorer communication, belonging and structure. It turns out that rewards are important, but there is no expectation in the organization to receive financial compensation other than salary, but it doesn’t seem to have a negative effect. The conclusions that emerged from our study are that motivationis affected in one way or another as a result of digitalization and remote work where the individuals' previous experiences and preferences regarding working methods come into play. Furthermore, we can also draw a conclusion that reward has an impact on public employees' motivation, primarily in the form of feedback and recognition.

Both distributed work and DevOps are on an upward trend. There is a slight resemblance between the problems that DevOps is trying to find answers to, the solutions, and the common problems that geographically distributed work faces. Mainly, they are related to isolated environments that have difficulties in mutual understanding and communication, collaboration. All this leads to inefficiencies and costs that affect the overall efficiency of companies. This report identifies how DevOps engineering principles and implementations provide solutions to common problems in globally distributed work environments. It uses a literature systematic literature search and review to extract the recent and relevant academic data in the scope of the two research questions. Then, a proof-of-concept is implemented for DevOps, which confirms the literature. In parallel, a survey addressed to Swedish companies provides subject-related data from the professional environment, which largely supports the literature and brings extra knowledge. All of this is considered in data analysis and formulation of conclusions, showing DevOps features that can improve and support work in globally distributed environments and outlining the importance of the tailored organizational culture for the modern need of large-scale distributed work.

Ett virus vid namn Covid-19 spred sig i början av 2020 över världen och tvingade människor att arbeta på distans. Vad tycker cheferna om distansarbetet och hur påverkar det deras syn på hur de vill fortsätta med distansarbetet efter att pandemin är över? Syftet är att beskriva chefers positiva och negativa inställning till distansarbetet samt hur det påverkar deras inställning till distansarbete efter Covid-19. Studien är grundad i en kvalitativ och kvantitativ forskningsstrategi där intervjuer, enkäter och sekundärdata används för att skapa en triangulering. Studien undersöker chefer som arbetat på distans och hur deras upplevelser och åsikter påverkats av distansarbetet. Cheferna har både positiva och negativa inställningar till att arbeta på distans, dessa inställningar påverkade deras syn på hur arbetet skulle se ut efter pandemin. De positiva effekterna var aspekter som ansågs göra distansarbetet mer effektivt och som hade positiv påverkan på livsbalansen för dem. De negativa effekterna ansåg till största delen vara ensamhet och skapade en avsaknad till kontakt. Det framgår att de positiva effekterna påverkade viljan att fortsätta arbeta på distans medan de negativa effekterna påverkade cheferna att inte vilja arbeta helt på distans. Det tillsammans med inställningar om vad som kunde påverka framtidens distansarbete bidrog till en hybridlösning. Vilket med andra ord är att chefers optimala arbetssituation är att arbeta 2–3 dagar på distans och resterande på kontoret. / A virus called Covid-19 spread around the world in early 2020, forcing people to work remotely. What do managers think about teleworking and how does it affect their view of how they want to continue teleworking after the pandemic is over? The purpose is to describe the manager's positive and negative attitude to telework and how it affects their attitude to telework after Covid-19. The study is based on a qualitative and quantitative research strategy where interviews, questionnaires and secondary data are used to create a triangulation. The study examines managers who worked remotely and how their experiences and touch affect the telework. The managers have both positive and negative attitudes to working remotely and these led on to how they thought the work after the pandemic would look like. The positive effects were aspects that were considered to make teleworking more efficient and that had a positive effect on their life balance. The negative effects were largely considered to be solitary and created a lack of contact. They show that the positive effects influenced the willingness to continue working remotely, while the negative effects influenced managers not to want to work entirely remotely. This, together with attitudes about what could affect future teleworking, contributed to a hybrid solution. Which in other words is that the leader optimal work situation is to work 2-3 days remotely and the rest in the office.

Abstract  Background: Crisis management has become a highly relevant topic by virtue of the COVID- 19 pandemic. As a result, organizations have been forced to implement preventive actions to mitigate its impact. One of these implementations has been the enforced advancements for companies to readjust their businesses remotely. With remote working being a rather seldomly used practice for most organizations, managers are encouraged to enact and adopt quickly for their business to continue.  Purpose: This thesis aims to explore how managers of Swedish manufacturing firms handle organizational crises in a remote-working environment.  Method: This research follows a qualitative research method with an abductive approach. The findings are retrieved from conducted semi-structured interviews with eight managers in two different companies, which is then connected to relevant literature.  Conclusion: Findings show of great importance for managers to focus on communication with their employees. Implications of the crisis are ambiguous. Manufacturing firms in Sweden have experienced increased productivity at the expense of their employee’s well-being. Given that the future point towards increased usage of remote working, it is crucial for managers to focal their business on combining the benefits with the drawbacks and thereby successfully adjust to a digital working environment.

This study aims to examine how the shift from analog to remote work, as a result of digitalization, has affected performance monitoring in organizations and impacted management control systems. Earlier studies within the subject show that a shift results in a reduction in performance monitoring or that classical performance monitoring are replaced with electronic performance monitoring (EPM). In order to examine how performance monitoring changes as a result of the shift and if management control has gotten tighter or looser, this thesis has been based on four semi-structured interviews that were held with managers from three different Swedish organizations. The shift to remote work shows tendencies of a loosening of control in the organizations and to compensate for the loss, managers have implemented different Electronic Performance Monitoring (EPM) systems. The most common EPM systems implemented were video meetings, but other EPM systems were also implemented such as online monitoring. But managers still experience an overall loosening of control as a result of the shift to remote work. Trust seems to be a factor that becomes more important as a result of the shift and seems to have a mitigating effect on the degree of EPM systems the managers choose to implement.

Psykoterapeuterna i denna studie gick från att träffa sina patienter på en mottagning, till att distansarbeta online i Mars 2020. Förändringen var såväl påtvingad som plötslig och innebar ett nytt sätt att arbeta, vilket förde med sig utmaningar såväl som lärande. Denna flermetodsstudie som bygger på en enkät, följd av fem semi-strukturerade intervjuer och har haft för avsikt att undersöka dels hur deltagarna uppfattade och hanterade förändringen, dels vilket informellt lärande den resulterade i. Vidare har den även haft som syfte att undersöka om distansarbetet påverkat eventuella implicita psykologiska kontrakt mellan patienter, psykoterapeuter och arbetsgivare. Det insamlade materialet har sammanställts och resultatet har presenterats i relation till tidigare forskning, samt analyserats med hjälp av Michael Erauts typologi av olika typer av informellt lärande. Studien visar att trots initialt motstånd har merparten av deltagarna, på egen hand, funnit sätt att anpassa eller utveckla sitt tidigare arbetssätt till det nya formatet. Sociala kontakter har spelat en viktig roll för att bearbeta förändringen och nyfikenhet inför det nya har visat sig vara en positiv komponent medan upplevd isolering har varit negativ. Vidare framkommer att det sociala respektive psykologiska kontraktet till såväl arbetsgivare som patient har påverkats av förändringen, om än inte alltid på liknande sätt. / Psychotherapists in this study went from seeing clients face to face to working online, remotely from one week to another in March 2020. The change was obligatory as well as sudden and the new way of working brought challenges, but also learning. This mixed method study has through a survey, followed by five semi structured interviews, attempted to learn more about the participants attitudes to the change, how they handled the new situation and the informal learning that took place as a result of it. Furthermore, the study also looks at the effect that working remotely has had on any potential implicit psychological contracts between client, psychotherapist and employer. The result of the study was first presented in relation to previous research, then analysed with the help of Michael Eraut’s Typology of Informal Learning. The study shows that the majority of the participants have in spite of initial resistance, independently found ways of adapting their way of working, or develop it, to suit the new situation. Social contacts have played an important role in processing the change and curiosity has been a positive component whereas perceived isolation has been detrimental. The social and psychological contract to employer as well as client is found to have been affected by the change, though not in similar ways.

This thesis explores the role of social media in communal coping. Specifically, it explores the role of Twitter in the communal coping with stressors affecting a global population due to the COVID-19 pandemic disease, with the purpose of answering the main research question: How is Twitter being used as a platform for online coping with the common stressor of involuntary teleworking from home during a pandemic? Through a mixed methods analysis of Twitter content collected from two weeks in April 2020, this thesis examines how Tweeters are connecting with each other through the hashtag #workfromhome in order to cope with stressors involved with working remotely from their homes. Using sensitized concepts from theoretical frameworks and prior studies of coping, a hermeneutic approach to social science was adopted in the research. Qualitative and quantitative content analysis was performed in several rounds of iterative process coding. The results of this thesis suggest that in the context of COVID-19 Tweeting is itself part of the coping process. Further, online coping strategies can first and foremost be recognized as communal. In answer to the main research question, Twitter is being used as a platform for communal coping orientation, communication about the stressor, and cooperative action. With the changing nature of work and the ongoing uncertainty concerning the long-term implications of COVID-19, the direction of this thesis and its findings may assist organizations and stakeholders alike in understanding the impact of involuntary remote work on individuals. Lastly, the findings open up new opportunities for research within the field of studying online coping efforts.

Research question: How do employees perceive how managerial coordination impacts their job satisfaction?  Purpose: The main purpose in this study is to explore the effects of managerial coordination on employee job satisfaction on Information technology (IT) companies in Sweden during the COVID-19 pandemic. The inclusion and need of remote working and digitalisation encouraged the need to have more coordination within the companies for better job satisfaction. Therefore, this study aims to shed light on how employees are feeling/felt about the level of coordination they receive through the lenses of their job satisfaction. Method: Quantitative methods of data analysis were used in the research, and the data was analysed using SPSS to identify the correlations between the two variables in the study. Conclusion: This study was undertaken because of the researchers’ interest in determining the impacts of the level of perceived managerial coordination on employees’ job satisfaction. It was based on the employees’ perceptions of the level of coordination they received during the COVID-19 pandemic. Therefore, the authors of this study provide insight into the impacts of perceived managerial coordination on employee job satisfaction. According to the findings, employees were most satisfied with their jobs. Most job dissatisfaction was found in the areas of salary and promotions.  Organisations should implement an equitable system of promotions and offer competitive and livable wages in their organisation to address these areas of dissatisfaction.

Bakgrund: Under de senaste åren har världen genomgått stora förändringar vad gäller utvecklingen av teknologin samt möjlighet till distansarbete. En faktor till detta är bland annat spridningen av viruset Covid-19 som i sin tur står till grund för coronapandemin samt dess restriktioner viruset bidrog med. Samtliga organisationer påverkades på ett eller annat sätt av viruset och dess medföljande pandemi, däribland banker. Trots en återgång efter coronapandemin har en del organisationer valt att bibehålla en form av distansarbete, bland annat organisationer såsom banksektorn. Genom tillämpning av distansarbete samt implementering av nya teknologier i samband med digitala utvecklingen påverkas chefer i den mån att deras kommunikationsflöde mellan sig och sina medarbetare förändras. Faktorer till kommunikation som förändras i och med distansarbete innefattar bland annat att gå miste om kroppsspråk samt förbindelsen mellan chef och medarbetare.  Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur den digitaliseringens utveckling samt distansarbetet i samband Covid-19 pandemin har påverkat kommunikationsflödet mellan chefen och medarbetarna inom bank. Metod: Den metod som är vald för studien är kvalitativ metod vilket genomförs genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Gentemot andra branscher hanterar bankbranschen samhällets betalningssystem och kapital vilket innebär att det krävs mer försiktighet vid implementering av nya teknologier för banker. Detta resulterar i att det tar längre tid för bankorganisationer att tillämpa ny teknologi och digitala plattformar i jämförelse med andra branscher. Studien visar på att chefer och medarbetare upplever att kommunikationsflödet inte är densamma som för några år sedan. De nya tillvägagångssätten för kommunikation innefattar skapandet av möjlighet för digitala videomöten internt samt externt, snabb och effektivt tillvägagångssätt för utskick av information. De mest förekommande utmaningarna vid distansarbete innefattar att chefen får större ansvar till att vara mer tydlig och noggrann vid utskick av information till sina medarbetare, detta för att minska risken för feltolkningar. Utöver detta skapar distansarbete svårigheter för chefer att hålla koll på medarbetares mående. Detta eftersom det är svårare att se hur en medarbetare som jobbar på distans mår i jämförelse med när de arbetar på plats.

Till följd av den pandemi som covid-19 orsakade ställde många arbetsplatser om till distansarbete på grund av de råd och rekommendationer om hemarbete. Nu, i en tid efter pandemin, alternerar många mellan arbete hemifrån och på arbetsplatsen, så kallat hybridarbete. Detta ställer nya krav på arbetstagare, men framför allt på chefer. Syftet med denna studie är således att få en fördjupad förståelse för chefers upplevelser av att leda arbetstagare på den hybrida arbetsplatsen. För att uppfylla syftet bearbetades följande forskningsfrågor fram; ”hur ser cheferna på hybridledarskap jämfört med ledarskap enbart på distans och enbart på plats?” och ”hur upplever cheferna ledarskapsprocessen kopplat till den sociala arbetsmiljön?”. Studien har en kvalitativ forskningsansats och sju semistrukturerade intervjuer har tillämpats som insamlingsmetod. Det insamlade materialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som består av situationsanpassat ledarskap, tillitsbaserad styrning och ledning samt social arbetsmiljö.  Resultatet visar att cheferna inom de två studerade organisationerna upplever att det är enkelt att leda arbetstagarna på den hybrida arbetsplatsen. Det framkommer att detta tycks bero på att de är vana vid att leda enbart på distans och att det har lett till en ökad tillit som är till fördel under det rådande hybridarbetet. Vidare tycks även hybridarbetet möjliggöra bättre individanpassning, där cheferna kan erbjuda en högre grad av flexibilitet än någonsin tidigare. Resultatet påvisar också att den fysiska arbetsplatsen är av stor betydelse för den sociala arbetsmiljön samt att det finns några utmaningar med hybridledarskapet som bör uppmärksammas.