O mercado americano de capitais é reconhecidamente o maior mercado do mundo. Uma série de escândalos de natureza contábil, provocados pela descoberta de transações irregulares em uma de suas maiores empresas, resultou no enfraquecimento do grau de confiança dos investidores, abalando o equilíbrio não apenas do próprio mercado de capitais americano, mas também dos demais mercados internacionais. A Lei Sarbanes-Oxley foi editada com o objetivo restaurar a confiança dos mercados. O sentimento com relação a esta Lei é bastante controverso. Para alguns, ela foi precipitada, pois, o próprio mercado, dado o tempo, se ajustaria aos efeitos da perda de confiança. Desta forma, para estes, a Sarbanes-Oxley representa apenas um aumento desmedido de custos sem o correspondente benefício. Para outros, porém, a Lei representa uma grande oportunidade para se discutir a importância da disseminação de uma cultura empresarial que não veja o lucro como um fim em si mesmo. Este trabalho analisa a Lei à luz dos modernos conceitos de governança corporativa e apresentação de informações contábeis e termina por concluir que a Lei Sarbanes-Oxley, apesar de recente, já foi capaz de alertar administradores do mundo inteiro sobre a necessidade de assumir a responsabilidade sobre a informação por eles prestada, contribuindo para aumentar os níveis de transparência das empresas. / The American capital market is recognisably the greatest market in the world. After several accounting scandals, be set by the discovery of irregularities in one of its most important companies, the level of investor confidence was worldwide shaken, affecting the Market Efficiency Theory. A careful insight into the nature of the misleading transactions attested that they could have been avoided if only companies were not so strongly concerned with financial results that ethics standards and the lack thereof were never considered. In the search to restore market confidence, the American Government issued The Sarbanes-Oxley Act on July 30, 2002. The main objective of this Act is to ensure that managers take responsibility for the transparency and reliability of disclosure though a strong incentive in the adoption of ethical standards as well as good corporate governance procedures linked to a series of sanctions that aim to prevent such wrongdoings from occurring in the future. For some, this Act represents an increase in costs without the correspondent benefit. For others, it represents a great opportunity. The present paper analyses the Act as regards the modern corporate governance theory and concludes that the Sarbanes-Oxely Act, although pretty recent, has already succeeded in making managers more conscious of their responsibility regarding the reliability of information they provide, resulting in improvement both in transparency and corporate governance. / Dissertação (mestrado) - Faculdades IBMEC, Programa de Pós-Graduação e Pesquisa em Administração e Economia, Rio de Janeiro, 2005. / Bibliografia: p. 129-137

<p>Efter en rad uppmärksammade redovisningsskandaler världen över har utredningar huruvida en kod för näringslivet ska lagstiftas eller inte accelererat. Förtroendekommissionen har tagit fram en svensk kod för bolagsstyrning som företagen på A- och O-listan antingen ska följa eller förklara avvikelsen. Syftet är att bygga upp aktiemarknadens och näringslivets förtroende för de noterade bolagen i Sverige. Målet är att alla bolag på svenska börsen ska omfattas av regelverket i framtiden. Stockholmsbörsens chef Jukka Ruuska hoppas att många av bolagen som inte är tvungna att följa Koden gör det av fri vilja ändå. Är företag villiga att tillämpa något som är frivilligt? Hur ställer sig medelstora företag som inte är noterade på börsen till implementeringen av bolagskoden?</p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilken inställning medelstora företag i Sverige har till implementeringen av Koden samt undersöka vilka effekter som företagen tror att Koden ger.</p><p>Undersökningen baseras på en kvalitativ forskningsansats med inslag av sex intervjuer. Vi har valt att avgränsa oss till medelstora företag i Sverige med 17-500 anställda och som inte är noterade på svenska börsen.</p><p>Undersökningen har visat att deltagande företag anser att det finns ett behov av reglering av bolagsstyrning i Sverige. Företagen tror att ökad rapportering påverkar förtroendet för bolagsstyrningen positivt. Efterlevnaden av Koden bör, enligt intervjuobjekten, dokumenteras som ett bevis på efterlevnad. Deltagande företag var svagt insatta i kodens olika delar men ansåg att medelstora företag bör tillämpa delar av Koden.</p><p>Vi tror på ökad informationsgivning från både Kodgruppens sida samt stöd och kunskap från revisorernas håll.</p> / <p>After a series of observed accounts scandals in the world examinations have accelerated about whether a code for the business world shall be legislated or not. Trust Commission have set up a Swedish code for corporate governance that corporate on the A and O-list either shall comply or explain the divergence. The purpose is to build up the stock markets and the business world’s trust for the noted companies in Sweden. The goal is that all companies in the Swedish stock exchange shall implement the rule agency in time. The chief of Stockholm stock exchange Jukka Ruuska is hoping that many of the companies that are not required to follow the code will do that of free will. Are companies willing to apply something, which is voluntary? What attitude do middle -bracket companies have, which are not noted on the stock exchange to the realization of the code?</p><p>The purpose with this composition is to find out what attitude middle -bracket companies in Sweden have to the realization of the code and to investigate which effects the companies believe the new code will bring.</p><p>The study is based on a qualitative research approach with element of six interviews. We have chosen to demarcate us to middle -bracket companies in Sweden, which have 17-500 employees and are not noted on the Swedish stock exchange.</p><p>It has been shown in the study that participating companies consider that there is a need of corporate governance in Sweden. The companies believe that increased accounting affect the faith for the corporate governance positive. Observance of the code should, according to the interviewees, be documented as a proof on observance. Participating companies were vaguely initiated in the different parts of the code, but are of the opinion that middle-bracket companies should apply parts of the code.</p><p>We believe that more information should be given from both Kodgruppen’s side and also support and knowledge from auditor’s range.</p>

I examine factors influencing accounting firms' and their clients' decisions to pursue an auditing vs. consulting relationship. I employ the Sarbanes Oxley Act (SOX) prohibition on providing both services to the same clients as a natural experiment. Because Deloitte & Touche was the only Big 4 firm to retain its consulting division post-SOX, I compare Deloitte's client switch and retention decisions to those made by its direct competitors. In this context, I investigate how the decision to continue or terminate an audit relationship is influenced by auditor industry specialization, the historical provision of auditor-provided consulting services and the likelihood that the client will require consulting services in the future. I find that there is a preference for auditing when the auditor is a specialist in the client's industry, and there is a preference for consulting when the auditor provided consulting services in the past and the client is likely to require consulting services in the future. I also report empirical evidence on audit effectiveness and efficiency in cases where the auditor and its client discontinued the audit in order to maintain a consulting relationship. Although there was no impact on audit effectiveness, the auditor switches reduced efficiency as evidenced by significantly higher audit fees. This study is relevant to the current audit environment because public accounting firms that spun-off their consulting divisions around the enactment of SOX are in the process of rebuilding their consulting practices and must now choose between providing audit and consulting services to their clients. It may also be pertinent to European policy makers who are currently considering a proposal to limit auditors' ability to jointly offer audit and consulting services to the same client.

[pt] A Lei Sarbanes-Oxley aprovada em 30 de julho de 2002 foi criada primordialmente para intensificar a governança corporativa das organizações e restabelecer a confiança do mercado abalada pelos escândalos corporativos da Enron e WorldCom. A Lei se aplica as companhias que têm ações listadas nas bolsas de valores americanas. Muito tem se discutido sobre os custos e benefícios advindos da entrada em vigor desta lei que trouxe mudanças significativas às organizações. A presente pesquisa tem como objetivo final apresentar o resultado da avaliação sobre o impacto da Lei Sarbanes-Oxley em empresas brasileiras identificando até que ponto esta nova regra está criando ou destruindo valor aos investidores. / [en] Sarbanes-Oxley Act passed on July 30, 2002 was created mainly to strengthen corporate governance and restore financial market confidence in response to corporate scandals involving Enron and World Com. The Act applies to companies listed on American stock exchanges. There has been a lot of discussion about the costs and benefits arising from the coming into force of the Act which caused expressive changes in the organizations. The ultimate aim of the present study is to present the results of the evaluation of Sarbanes-Oxley Act impacts upon Brazilian companies, identifying to which extent the new regulation is creating or destroying value for investors.

Thesis advisor: Donald Fishman / The purpose of this thesis is to examine a multitude of concepts related to the phenomenon of whistleblowing. Chinn, Mufson, and Pearlman (2013) underline that we find ourselves “in the age of the whistleblower” and it is therefore imperative to understand this new phenomenon. The visibility of whistleblowers in the media is increasing but whistleblowers are not always portrayed accurately, and, as such, it may be beneficial to examine them in a more legitimate context. As whistleblowers can provide a tremendous service to the public, their organization, and the current economic situation, it is in society’s best interest to understand the whistleblowing process in order to encourage its expansion. The first half of the thesis examines the logistics of the whistleblowing process, the characterization of a whistleblower, and the various groups that can benefit from the whistleblowing phenomenon. This in depth analysis aims to dispel any misconceptions about whistleblowing and provides readers with a comprehensive overview of the literature available on whistleblower dynamics. The second half of the thesis reviews whistleblower laws from their foundation nearly two centuries ago all the way to current developments in whistleblower legislation. It analyzes the strengths and deficiencies of various legal measures and seeks to demonstrate why whistleblower legislation may never fully afford whistleblowers the comprehensive protection they deserve. This section will argue that, though whistleblower legislation has certainly improved in aiming to promote whistleblowing, certain deficiencies remain a permanent part of whistleblower law. / Thesis (BA) — Boston College, 2013. / Submitted to: Boston College. College of Arts and Sciences. / Discipline: Communication Honors Program. / Discipline: Communications.

I syfte att undanröja oegentligheter förekommer det att arbetstagare inom bolag avslöjar uppkomna missförhållanden; så kallad whistleblowing. För svensk rätts vidkommande lagstiftades detta rättsinstitut först år 2017, i syfte att förhindra företeelser såsom marknadsmissbruk, korruption och miljöförstöring. Den nyligen antagna lagstiftningen tycks enligt kritikerna dock innehålla oklara moment. Det är sålunda av vikt att undersöka huruvida lagstiftningen kommer verka effektivt för whistleblower[s]. Skulle lagstiftningen vara att anse otillräcklig och icke förutsebar, föreligger nämligen risk för informationsasymmetrier. För att utreda problematiken är en komparativrättslig studie med stöd av amerikansk rätt avseende whistleblowing relevant. Aktuellt för detta arbete är Sarbanes-Oxley Act och Dodd-Frank Act, vilka antogs år 2002 i genmäle till större redovisningsskandaler inom Enron och Worldcom, respektive marknadskollapsen år 2008 och efterföljande bankkonkurser. Det huvudsakliga syftet var att etablera procedurer för behandling av larm avseende missförhållanden, förbud mot repressalier, samt skadestånds- och straffrättsligt ansvar respektive främjande av finansiell stabilitet. Beträffande svensk rätt har whistleblower[s] erhållit skydd medelst yttrandefrihet, meddelarskydd, arbetsrättsligt skydd, lojalitetsplikt, samt av bolag företagen självreglering. Denna gällande rätt har dock ansetts ofullständig och omständlig. Den för svensk rätts vidkommande antagna lagstiftningen avseende whistleblowing innehåller krav på allvarliga missförhållanden och fog för påstående, samt möjliggörs intern- och externrapporterting. Argumentationen i propositionen framstår emellertid såsom inkonsekvent. Det bör sålunda vara rimligt anta, att de svagheter i svensk rätt som kan återfinnas i regleringen avseende whistleblowing resulterar i ett, för svensk rätts vidkommande, skydd för arbetstagare som är fragmenterat och svårtillämpat. Visserligen har även amerikansk rätt avseende whistleblowing fått utstå kritik. Oavsett reflektioner beträffande kritiken amerikansk rätt mottagit, får amerikansk reglering anses erbjuda tydligare skydd, varför det bör vara möjligt överföra vissa delar av amerikansk rätt till svensk reglering avseende whistleblowing, för att stärka regleringen och möjliggöra att dess ändamål uppfylls. / In order to eliminate irregularities in companies, workers can reveal anomalies; through so-called whistleblowing. In Swedish law, this legal phenomenon was adopted into legislation in 2017. However, according to critics, the legislation contains unclear clauses. Thus, it is important to examine whether the legislation will work effectively. Should the newly adopted legislation be considered inadequate and unpredictable, there is a risk for information asymmetries. Therefore, a comparative legal study with support of American law regarding whistleblowing, is motivated. In this thesis, I will examine the Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) as well as the Dodd-Frank Act of 2008, which were adopted in response to the major accounting scandals of Enron and WorldCom, respectively the market collapse in 2008 and subsequent bank failures. In both SOX and the Dodd Frank Act, procedures for the management of whistleblower alarms, prohibitions on reprisals as well as rules on tort and criminal liability were introduced with an aim to promote financial stability. As to Swedish law, whistleblowers have received protection from reprisals by laws regulating freedom of speech, protection of sources, labor law protection, the concept of duty of loyalty, and by companies establishing self-regulation. However, statutory protection of whistleblowers in other laws has been considered incomplete, which is why the legislature has deemed whistleblowing worthy of protection by a separate law only governing whistleblowing. However, the newly adopted Swedish law regarding whistleblowing appears to contain some weaknesses due to inconsistencies and unclear clauses. It is true that American laws regarding whistleblowing have endured criticism. However, it is reasonable to assume that the weaknesses in Swedish law regarding whistleblowing result in a protection for workers, which is fragmented and difficult to apply. Given the fact that American regulation regarding whistleblowing is providing more consistent protection to whistleblowers, Swedish regulators should consider the adoption of certain rules from American law, to strengthen the regulation and allow its purpose to be fulfilled.

V práci se jedná o roli interního auditu v organizacích a zvlášť v českém bankovnictví, o rozvoji interního auditu. Jednou z kapitol je právní a písemná úprava interního auditu; stručný popis zákonů a Standardů, kterými se praxe interního auditu řídí. Značnou části je podrobný rozbor činnosti následujících institucí: finančního arbitra ČR, bankovního ombudsmana České spořitelny, bankovního ombudsmana Komerční banky. Práce také zahrnuje průzkumy trhu, které byly uskutečněné společnostmi Ernst&Young a PricewaterhouseCoopers.

The work deals with ethics in the auditing profession and its abuses. It focuses in particular on the legal regulation of ethics in the external and internal audit, in detail deals with the ethical code in both auditing professions. Part of the thesis deals with fraud in the audit and are given specific cases of violation of ethics in practice and in the end work is given Sarbanes-Oxley Act, which was created in response to the first major scandals associated with the auditing firms.

<p>Som ett resultat av ekonomiska skandaler, såsom Enron och Worldcom, där man har konstaterat att bristen på den interna kontrollen har varit orsaken, stiftades lagen Sarbanes-Oxley Act som gäller för amerikanska börsnoterade företag. Denna lag är till följd av att ägarna ställer högre krav på Corporate Governance (bolagsstyrning) i de nordamerikanska börsnoterade företagen. Detta leder till ett ökat skydd för finansiärerna eftersom i dagens komplexa bolag är ägandet och styrningen till stor del åtskilda. Lagen har lett till att internrevisionen har fått en allt starkare roll i att stödja ledningens arbete med att dokumentera och följa upp den interna kontrollen. En liknande lag, svensk kod för bolagsstyrning, har stiftats i Sverige och gäller för svenska börsnoterade företag.</p><p>Författarna har undersökt hur den interna revisionen har utvecklats inom olika företag i Sverige. Detta med hjälp av ett antal valda faktorer vilka är implementeringen och utvecklingen av internrevisionen i företagen, den interna revisionens uppgift och roll, samarbetet mellan den interna och externa revisionen, organisatorisk och funktionell placering av den interna revisionen i företagen samt synen på internrevisionen av resterande delen av företaget.</p><p>Undersökningen har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Författarna har undersökt åtta företag med hjälp av intervjuer. Dessa företag är ICA, Ericsson, SEB, GE Money Bank, Posten, Swedbank, Volvo/ Ford och SCA.</p><p>Studien har visat att det har skett förändringar i alla de valda faktorerna förutom den funktionella placeringen av internrevisionen i de olika företagen. Hos alla undersökningsobjekten är internrevisionen funktionellt placerat under styrelsen och rapporterar till dessa. De två största förändringar som författarna ser i internrevisionens utveckling utifrån de olika faktorerna är förändringarna i arbetsuppgifterna och internrevisorernas roll samt samarbetet och arbetsfördelningen mellan den interna och externa revisionen.</p>

<p> </p><p><strong>Inledning: </strong>Under 2000-talet har olika slag av bolagsskandaler uppmärksammats inom företags- och finansvärlden, som har kommit att påverka ekonomin och redovisningen en hel del. Bland dessa finns bland annat energibolaget Enron, telecombolaget Worldcom samt svenska bolaget Skandia. Effekterna av bolagsskandalerna är många och i värsta fall kan företagsledarna få handskas med fängelsestraff.<strong> </strong></p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att granska begångna regelbrott i stora bolag samt jämföra de med varandra för att se vilka likheter och samband som finns kring bolagsskandalerna som uppstått.</p><p><strong>Teori: </strong>I den teoretiska referensramen beskrivs teorier om bolagsstyrning, Svensk kod för bolagsstyrning, den svenska modellen för bolagsstyrning, agentteorin samt Sarbanes Oxley Act.<strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Insamlingen av kvalitativ data har skett via sekundär datainsamling, exempelvis via artiklar, tidigare studier, Internet samt böcker. </p><p><strong>Slutsats: </strong>Det finns tydliga mönster mellan de begångna bolagsskandalerna som har undersökts i denna studie. Ett av de dessa är att ledningen i de flesta fall håller i trådarna. Motivet till de flesta brotten ligger i grund och botten på att rädda bolaget från att gå med förlust eller till och med i konkurs, eller att leva upp till ställda förväntningar på exempelvis Wall Street.</p><p> </p>