Vad gäller sambandet mellan KASAM och psykiskt välbefinnande tyder tidigare forskning på en starkt positiv korrelation. Forskning som bedrivits avseende den religiösa trons påverkan på det psykiska välbefinnandet har däremot konstaterat både positiva och negativa samband. Studiens frågeställningar ämnar bland annat att undersöka korrelationen mellan psykisk hälsa och KASAM, religiös tro samt bakgrundsvariablerna ålder, kön och födelseland. Urvalet bestod av 86 deltagare i Sverige och data samlades in via enkäter. En Pearson-korrelationsanalys kunde påvisa signifikanta positiva samband mellan KASAM och psykiskt välbefinnande samt mellan religiös tro och psykiskt välbefinnande. En hierarkisk regressionsanalys påvisade att variationen i psykisk hälsa till störst del kunde förklaras av KASAM, samt att en mindre procent kunde förklaras av bakgrundsvariablerna och religiös tro. Utifrån studiens resultat kan det sammanfattas att både KASAM och religiös tro är faktorer som har en effekt på den psykiska hälsan. Dessa kan hävdas agera likt ett skyddsnät gentemot psykisk ohälsa.

Trots att de väletablerade begreppen Mening i livet (MIL) och Känsla av sammanhang (KASAM) är snarlika saknas forskning kring sambanden sinsemellan. Studiens syfte var att explorativt undersöka dessa samband samt om de korrelerar olika till motivation och coping. I studien ingick 191 universitetsstudenter varav 116 kvinnor. Enkäten utgjordes av ett antal bakgrundsvariabler och 4 skalor. Analysen visade att hanterbarhet som enskild komponent hos KASAM korrelerade svagast med samtliga MIL-komponenter samt att MIL förklarade 45% av variationen i inre motivation jämfört med KASAM som förklarade 26%. Analysen visade även att MIL förklarade en större del av konstruktiva copingstrategier och KASAM en större del av destruktiva strategier där hanterbarhet var en central komponent. MIL ser ut att omfatta en bredare dimension av motivation och coping men saknar en del aspekter som komponenten hanterbarhet innefattar såsom resurser för att hantera livets utmaningar. Detta tyder på att skalorna till viss del har olika användningsområden.

Many immigrants arrive in Canada from countries with different degrees of gender inequality. While Canada has relatively high levels of gender equality, many immigrant-origin countries are characterized by high levels of inequality between men and women. Studies show that source-country gender inequality negatively impacts immigrant women's socioeconomic outcomes in the host society. However, little is known about how source-country gender inequality impacts social aspects of immigrant adjustment in Canada. This dissertation examines how source-country gender inequality impacts acculturation, structural integration and identification. My analyses of data from the Ethnic Diversity Survey and General Social Surveys find that source-country gender inequality can benefit identification when measured by sense of belonging to Canada. In other cases, it can be a barrier when acculturation is measured by financial decision-making. Further, source-country gender inequality can have little impact on the structural integration of immigrants when measured by sport participation. The results suggest that source-country gender inequality affects immigrant men and women in complex and multifaceted ways. / Thesis / Doctor of Philosophy (PhD)

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.