Thesis (Ph. D.)--University of Wisconsin--Madison, 1993. / Includes bibliographical references (leaves 300-315).

A escória de aciaria LD é um coproduto originado do refino do ferro gusa em aço e da metalurgia secundária, sendo gerado, em média, uma quantidade de aproximadamente 120 kg/t de aço produzido. Assim como as escórias de alto-forno, que são utilizadas como matéria-prima para a fabricação do cimento, as escórias de aciaria LD, após beneficiamento (chamadas de agregados siderúrgicos), possuem diversas aplicações, tais como: artigos de concreto, diques marítimos, tratamentos de efluentes, lastro ferroviário, base e sub-base para pavimentos de rodovia, corretivo de solos, entre outros. Entretanto, este material possui compostos (CaO e MgO quando livres, Fe0, FeO e mCaO.nSiO2) que sofrem reações quando exposto ao ambiente, provocando expansão e desintegração dos materiais onde é aplicado, sendo necessária a estocagem em pátios para cura ou envelhecimento e consequente minimização da expansão. Atingido um determinado tempo de envelhecimento, o agregado é avaliado sob o ponto de vista do potencial de expansão para que, a partir dos resultados obtidos, seja ainda mantido sob cura ou destinado à sua aplicação. Os métodos mais comuns que avaliam a expansão de escórias de aciaria são o PTM-130/78, JIS A 5015/92 e o ASTM D4792/00. No Brasil, atualmente, o ensaio PTM-130 é o mais utilizado pelo Departamento de Estradas de Rodagem, entretanto o método leva 14 dias para obtenção dos resultados, que em geral são pouco detalhados sobre o comportamento da escória. Desta forma, o presente trabalho buscou correlacionar o método de avaliação do potencial de expansão volumétrica da escória de aciaria LD com a concentração de determinados compostos, quantificados através da difratometria de raios X em pós e o método de Rietveld, respectivamente. Buscou-se, também, compreender a influência dos diferentes compostos sobre a expansibilidade. / BOF slag is a byproduct originated from the hot metal refining to steel and its subsequent types of secondary metallurgy processes, being generated, on average, an amount about 120 kg/t of steel. Similar to blast furnace slag which is used as raw material for the manufacturing of cement, BOF slag, after treatment (so-called of steel slag aggregates), has many applications such as: concrete components, marine docks, effluent treatment, ballast, road and highways base, correction of soil, among others. However, BOF slag is composed by chemical products (such as free CaO and MgO, Fe0, FeO and mCaO.nSiO2) which suffer expansive reactions when exposed to the atmosphere, causing expansion and disintegration of the materials where it is applied. Therefore, it is required some temporary storage for curing or aging to minimize the volumetric instability that is evaluated trough the potential of expansion. Depending on the volumetric expansion results, steel slag aggregates may be approved or disapproved according to a specified limit that will allow to be used or not. The most common methods to evaluate the expansion of BOF slags are the PTM-130/78, JIS A 5015/92 and ASTM D4792:2013. In Brazil, PTM-130 test is currently the most used by the department of highways. This method spends 14 days to obtain the result that generally shows few details about the behavior. Thus, the present study has the purpose of correlating the traditional method of evaluation with the one of X-ray diffraction in powders associated to the Rietveld Method. Another goal is to understand the influence of different compounds on expansion.

Commercial decisions are been made with respect to the competitive advantage of manufacturing catalytic converters in South Africa. This thesis identifies those factors relating to the sourcing of stainless steel and the impact it has of securing future business in a competitive environment. The catalytic converter industry requires the support of a stainless steel plant that provides high quality products at a competitive price, while keeping abreast with international developments.

M.Sc. (Environmental Management) / With the rapid expansion of the industries in South Africa, environmental problems including air pollution have been increasing. Among industries that cause air pollution is the iron and steel industry. Air pollution impacts negatively on the environment and therefore the measures implemented to improve air quality by this industry were investigated. The purpose of this thesis was to critically analyse the air pollution control measures implemented by the iron and steel industry in South Africa and to find out what they are doing to address the problem of air pollution, as well as their processes in involving and encouraging community involvement with regard to environmental issues. The key findings from this study were that the South African iron and steel companies are doing their best in trying to control the problem of air pollution. Some of them do not only rely on the South African legislation, they also do self-regulation by monitoring and controlling the air pollution problems even if not strictly required to by legislation. The iron and steel industry does also involve communities, through participation in public environmental forums. Air pollution has always been an issue in South Africa, but due to a lack of enabling legislation in the country, many people were not aware of their environmental rights. Now that the South African Constitution highlights the rights of people to an environment that is not harmful to their health or wellbeing, people are becoming more aware and have started taking the issue of air pollution in a very serious light. With the new environmental legislation including the National Environmental Management Act 108 of 1009 and the National Environmental Management: Air Quality Bill (Draft 1, April 2003), most of the issues relating to air pollution will be dealt with in a better and more enforceable way.

Le Burkina Faso, comme d'autres pays africains, a connu une métallurgie primaire de fer il y a des millénaires. Dans l'état actuel des recherches, la plus ancienne date se situe autour du VIIIe siècle avant notre ère, dans le Bwamu, à Douroula, dans l'Ouest du Burkina Faso. Dans presque toutes les régions du pays, les vestiges relatifs à la production ancienne du fer sont visibles et constituent aujourd'hui, des témoins tangibles des savoirs et savoir-faire des anciens métallurgistes. La province du Bam, notre zone d'étude, est localisée dans la région du centre-nord du Burkina Faso et couvre une superficie de 3931 km2. Nos prospections archéologiques y ont permis de répertorier plus d'une centaine de vestiges et sites résultant directement de cette production sidérurgique. Les investigations ethno historiques, archéologiques et archéométriques de ces vestiges ont permis d'élucider les origines de la sidérurgie dans cette partie du Burkina Faso et de caractériser les traditions techniques qui furent utilisées par les anciens métallurgistes. Ainsi, cinq tradition techniques ont été identifiées et décrites (Bl , B2, B3, B4, BS). Elles se sont développées à de périodes différentes. En plus des aspects techniques, les implications socioculturelles et économiques engendrées par l'industrie locale du fer, ont été appréhendées afin de mieux cerner la place qu'occupaient le artisans du fer dans la société traditionnelle de la province du Bam. / Burkina Faso, like other African countries, experienced a primary iron metallurgy millennia ago. In the current researches, the earliest date is around the eighth century BC, in the Bwamu at Douroula, in western Burkina Faso. In almost all regions of the country, vestiges relating to the former iron production are visible and are now tangible witnesses of knowledge and the ability of ancient metallurgists. Bam province, our study area is located in the region of north-central Burkina Faso and covers an area of 3931 km2. Our archaeological surveys have enabled to identify more than a hundred sites and remains resulting directly from the steel production. Ethno historical, archaeological and archaeometric investigations of these remains have elucidated the origins of the steel industry in this part of Burkina Faso and permitted to characterize the technical traditions that were used by the ancient metallurgists. Thus, five technical traditions have been identified and described (B1, B2, B3, B4, B5). They have been developed at different times. Besides the technical aspects, socio-cultural and economic implications caused by the local iron industry were apprehended to better understand the place occupied by the iron artisans in the traditional society of Bam province

The industrial sector accounts for a large share of greenhouse gas emissions. To reduce its negative impact on the environment is crucial in the quest for a sustainable future. In discussions of the industrial sector's impact on the environment guidelines have been highlighted as a tool to assist the industries in their efforts to change the relationship between the consumption of energy and production. This by improving energy efficiency and a shift to the best available technology. During the past 30 years the steel industry has reduced its energy consumption per ton of steel produced by 50 percent. However, due to this dramatic improvement in energy efficiency, it is estimated there is now only room for a marginal further improvement on the basis of existing technology. More innovative solutions are therefore required to further improve energy efficiency and achieve a more sustainable use of resources. In a description of the program Efficiency of Energy Use in Industry – Research and Development undertaken by the Swedish Energy Agency the interaction between industry and society is accentuated as an important factor in energy efficiency efforts. Today, there are already several examples of where the industry and the community work together to achieve a better utilization of resources. The steel industry SSAB EMEA has a manufacturing plant in Borlänge, Sweden, where they have been recycling waste heat from the industrial processes for a long period of time. In 1991 SSAB initiated collaboration with the local energy company regarding recovery of waste heat within the industrial enterprise. Since then, SSAB has contributed to the heating of the residences that are connected to the local district heating network. The present study aims to examine the values that the utilization of waste heat add to the industrial company and the community, and to explore how the use of industrial waste heat can be developed ahead. The examination consists of a case study and is mainly based on qualitative interviews with people from SSAB, the local energy company Borlänge Energi, Borlänge Municipality and the Swedish Energy Agency. Some quantitative data, such as measurements of heat deliveries, have also been used for the analysis. In addition a literature review with a focus on district heating in Sweden, industrial waste heat and instruments in energy and climate policy has been conducted. Through varied system levels the waste heat collaboration in Borlänge has been analyzed from a business, social and sustainable perspective. The result of the case study proves that the waste heat collaboration has added value in all perspectives. Business values that have been identified are reduced purchases of oil, compensation for delivered waste heat, exchange from vapour to in-house district heating within the steel factory site, reduced emissions of carbon dioxide, media attention and an improved brand and that the waste heat collaboration possibly made SSAB a more desirable employer. The use of industrial waste heat for district heating in Borlänge has also generated a range of social benefits, which consist of low operating costs for heat, low price of district heating, good energy mix and better air quality and less acidity. From a sustainability perspective, the waste heat utilization resulted in reduced emissions of carbon dioxide and other air pollutants and has been contributive to a sustainable use of raw materials and energy resources. The results also demonstrate that there are both opportunities and threats to a continued use of industrial waste heat. The opportunities identified are regional district heating networks, which can improve the conditions for effective use of waste heat, district cooling, which may increase the need for waste heat in the summer and in-house electricity production, which can accommodate some of the steel company's electricity need. A few threats to a continued use of waste heat have also been identified, which the first consists of co-generation and waste incineration, which can adversely affect energy companies incentives to enter into and renew agreements on waste heat deliveries since the companies do not want to be afflicted with reduced revenues from sales of electricity and electricity certificates or from the reception of waste. Furthermore has changes in energy policy been identified as a threat since for example a new tax on waste heat could worsen the conditions for both continuing and new waste heat collaborations. / Industrisektorn står för en stor andel av växthusgasutsläppen. Att minska dess negativa inverkan på klimatet är således grundläggande i strävan efter ett hållbart samhälle. I diskussioner kring industrisektorns påverkan på miljön har riktlinjer lyfts fram som ett instrument för att bistå industrin i arbetet med att förändra förhållandet mellan konsumtion av energi och produktion. Detta genom en förbättring av energieffektiviteten och en förskjutning till bästa möjliga teknik. Under de senaste 30 åren har stålindustrin reducerat sin energikonsumtion per ton producerat stål med 50 procent. Det sägs dock att dessa dramatiska framsteg i energieffektivitet har lett till att det nu endast finns rum för en marginell fortsatt förbättring förutsatt befintlig teknik. Om så är fallet måste våra vyer vidgas för att vi ska kunna hitta lösningar som innebär större effektivitetsvinster och ett bättre nyttjande av resurser. I en beskrivning av programmet Effektivisering av industrins energianvändning – forskning och utveckling som drivs av Energimyndigheten betonas samspelet mellan industri och samhälle som en viktig faktor i energieffektiviseringsarbetet. Idag finns det redan flera exempel på där industrin och samhället samarbetar för att uppnå ett bättre nyttjande av resurser. I Borlänge har stålföretaget SSAB EMEA en produktionsanläggning där de sedan länge återvinner restenergier från verksamhetens processer. År 1991 ingick SSAB avtal med det lokala energibolaget avseende tillvaratagande av restvärme vid industriföretaget. Sedan dess har SSAB bidragit till uppvärmningen av de bostäder som är anslutna till ortens fjärrvärmenät. Föreliggande studie har som syfte att undersöka vilka värden som tillvaratagandet av restvärmen tillför industriföretaget och samhället, samt ta reda på hur användandet av industriell restvärme kan komma att utvecklas framåt. Undersökningen består av en fallstudie och bygger i huvudsak på kvalitativa intervjuer med personer från SSAB, det lokala energibolaget Borlänge Energi, Borlänge kommun och Energimyndigheten men också på kvantitativ data, såsom mätningar av värmeleveranser. Sedan har även en litteraturstudie genomförts med fokus på fjärrvärme i Sverige, industriell restvärme och styrmedel i energi- och klimatpolitiken. Genom varierade systemnivåer har restvärmesamarbetet i Borlänge analyserats ur företagsekonomiskt, samhällsekonomiskt och hållbart perspektiv. Resultatet av fallstudien visar att restvärmesamarbetet tillfört värden inom samtliga perspektiv. De företagsekonomiska vinster som har identifierats är minskade inköp av olja, ersättning för levererad restvärme, byte från ånga till intern fjärrvärme inom stålföretagets verksområde, minskade utsläpp av koldioxid, medial uppmärksamhet och stärkt varumärke och att restvärmesamarbetet eventuellt gjort SSAB till en mer attraktiv arbetsgivare. Användandet av industriell restvärme som fjärrvärme i Borlänges lokala fjärrvärmenät har även genererat en rad samhällsekonomiska vinster, vilka utgörs av låg driftskostnad för värmeproduktion, lågt pris på fjärrvärme, bra miljömix samt bättre luftkvalitet och mindre försurning. Ur ett hållbarhetsperspektiv har restvärmenyttjandet resulterat i minskade utsläpp av koldioxid och andra luftföroreningar och varit bidragande till ett hållbart nyttjande av råvaror och energiresurser. Resultatet visar också att det finns både möjligheter och hot för ett fortsatt användande av industriell restvärme. De möjligheter som identifierats är regionala fjärrvärmenät, som genom omfattande värmeunderlag kan förbättra förutsättningarna för effektiv användning av restvärmen, fjärrkyla, som kan öka behovet av restvärmen under sommarhalvåret och egen elproduktion, som kan tillgodose en del av industriföretagets elbehov. Sedan har även hot för ett fortsatt användande av restvärme identifierats, vilken den första utgörs av kraftvärme och avfallsförbränning, som kan inverka negativt på energibolags incitament till att ingå och förnya avtal om restvärmeleveranser då bolagen inte vill riskera att drabbas av minskade intäkter från försäljning av el och elcertifikat eller från mottagande av avfall. Även förändringar i energipolitiken har identifierats som ett hot då exempelvis en ny beskattning på restvärme kan försämra förutsättningarna för både fortsatta och nya restvärmesamarbeten.

Many modern-day industries share features of tight coupling and high complexity, making it difficult to describe incidents in terms of direct attribution. This situation has been answered by novel theories on the bonds between people and their environment. Cognitive Systems Engineering (CSE) offers a new way of analysing human activities, acknowledging the impact of complex interaction and unpredictability. Doing so allows for innovative ways of pursuing work safety. In this study, the concept of safety culture has been interpreted from a CSE perspective and applied in a qualitative assessment of current safety work of at SSAB EMEA. A total number of 26 SSAB employees were interviewed, probing attitudes, perceptions and safety system structures at the Oxelösund steel mill, rolling mill and upper organizational layers. Additional data was collected using informers, SSAB documentation and participatory observation. Data was processed using a combination of top-down and bottom-up analytical approaches, creating a qualitative assessment of safety culture from salient themes. Results reveal an advanced state of safety management. However, management’s intentions are inhibited by issues in management presence and communication, management training, worker influence, forms and content of operator training, reporting, feedback, flow of communication and safety-related core assumptions. Revisiting lessons learned within the field of CSE, suggestions are made to possible areas of improvement and future research. These suggestions concern employee involvement in safety work, work identities, forms of training, manager roles and communication.

Syftet med studien var att få förståelse för hur chefer upplever arbetet med arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla medarbetare trots avsaknaden av en employer branding-strategi. Employer branding är en strategi som innefattar arbetet med att attrahera och behålla medarbetare genom att marknadsföra arbetsgivarvarumärket. Företag inom stålindustrin upplever stora svårigheter med att attrahera och behålla medarbetare. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer tillämpats där chefer på ett företag inom stålindustrin har intervjuats. Studien har undersökt om företagets nuvarande arbete med arbetsgivarvarumärket, attrahera och behålla medarbetare fungerar eller om det blir mer tydligt och samordnat om företaget skulle ha en employer branding-strategi. Resultatet visade att företaget inte har ett tydligt definierat arbetsgivarvarumärke. Vidare visade resultatet att företaget har en strategi för att attrahera den beskrivna målgruppen. Slutligen visade resultatet att det genomförs en stor variation av insatser på företaget för att behålla medarbetare och det framkommer att det inte finns någon tydlig strategi för detta. Studiens slutsats är att arbetsgivarvarumärket är en nyckelfaktor i arbetet med att attrahera och behålla medarbetare på ett tydligt och samordnat sätt. De unika egenskaper som arbetsgivarvarumärket marknadsför är grunden för hur chefer ska arbeta samordnat med strategier kring attrahera och behålla medarbetare. Employer branding kan vara ett hjälpmedel för att samla strategierna men det är arbetsgivarvarumärket som skapar tydligheten och den ”röda tråden” i arbetet med att attrahera och behålla medarbetare. Studien ska bidra med förståelse för hur företag kan arbeta med arbetsgivarvarumärket för att attrahera och behålla medarbetare utan att ha en implementerad employer branding-strategi. Då behöver företaget definiera och arbeta strategiskt med arbetsgivarvarumärket för att skapa en tydlighet och samordning i arbetet med att attrahera och behålla medarbetare. / The purpose of the study was to gain an understanding of how managers experience the work with the employer brand in order to attract and retain employees despite the lack of an employer branding strategy. Employer branding is a strategy that includes the work of attracting and retaining employees by marketing the employer brand. Companies in the steel industry have great difficulty in attracting and retaining employees. To achieve the purpose, a qualitative method with semistructured interviews has been applied where managers at a company in the steel industry have been interviewed. What the study has examined is whether the company's current work with the employer brand, attracting and retaining employees works or whether it becomes clearer and more coordinated if the company had an employer branding strategy. The results showed that the company does not have a clearly defined employer brand. Furthermore, the results showed that the company has a strategy for attracting the described target group. Finally, the results showed that a large variety of efforts are made at the company to retain employees and it appears that there is no clear strategy for this. The study concludes that the employer brand is a key factor in the work of attracting and retaining employees in a clear and coordinated way. The unique characteristics that the employer brand markets are the foundation for how managers should work in a coordinated way with strategies for attracting and retaining employees. Employer branding can be a tool for gathering strategies, but it is the employer brand that creates the clarity and the "common thread" in the work of attracting and retaining employees. The study will contribute with an understanding how companies can work with the employer brand to attract and retain employees without having an implemented employer branding strategy. Then the company needs to define and work strategically with the employer brand to create clarity and coordination in the work of attracting and retaining employees.

No description available.

This master thesis has been conducted for Hanza Holding AB which is a global company with production facilities grouped into local clusters in proximity to its clients. The company has experienced an increased demand from companies seeking to relocate their production back to their home countries to be closer to their end markets. Hanza’s experience of reversed offshoring, referred as backshoring in the literature, triggered the present investigation.  Offshoring is a widespread business practice among companies in developed countries that have moved production to countries with weaker environmental and social regulations to reduce operational cost. However, it has been achieved at a high environmental, social and operational cost. Backshoring is an emergent trend that has mainly been driven for improving companies’ operational performance. Despite the negative social and environmental consequences that offshoring has had at host countries, neither environmental or social aspects have been considered as the most important drivers when taking backshoring decisions.  In Sweden, companies have been active in offshoring and backshoring. China has been one of the top 3 host regions where manufacturing was moved to and from. Sweden is one of the European countries where manufacturing, especially within the automotive industry, is still of importance for the country’s economy. The country is also considered a forerunner with ambitious environmental policies. These facts made it interesting to investigate if improved sustainability in the supply chain of Swedish offshoring companies could be a backshoring driver if all pillars of sustainability are considered in the decision-making process. Consequently, the present investigation aimed to explore if Sweden provides the conditions to improve the supply chain sustainability of companies in the Swedish automotive industry if offshored manufacturing of steel parts is brought back from China to Sweden. Furthermore, based on the results of the present investigation, the second aim was to provide Hanza with recommendations for how the company could contribute to improved supply chain sustainability.  To achieve the purpose of the study, the Environmental Decision Making framework proposed by Sexton et al. (1999) was applied. The two options to be considered were analyzed by performing a partial life cycle assessment and by applying an own developed method to assess the decision criteria. Later on, the results were analyzed to recommend Hanza measures to improve supply chain sustainability.  The results showed that Sweden has all conditions needed to improve the supply chain sustainability if manufacturing was backshored from China to Sweden. Environmental sustainability could be the most important driver followed by social and economic sustainability. Furthermore, Hanza’s manufacturing cluster strategy could be concluded to improve environmental sustainability in the supply chain by reducing emissions from transport. However, the company could implement several measures to take its contribution to a higher level. / Detta examensarbete har genomförts för Hanza Holding AB som är ett globalt företag med produktionsanläggningar grupperade i lokala kluster i närheten av sina kunder. Företaget har upplevt en ökad efterfrågan från företag som vill flytta tillbaka sin produktion till sina hemländer för att komma närmare sina slutmarknader. Hanzas erfarenhet av omvänd offshoring, även kallad backshoring i litteraturen, var utgångspunkten för detta arbete. Offshoring är en utbredd affärspraxis bland företag i utvecklade länder som harflyttat produktionen till länder med svagare miljömässig och sociallagstiftning för att minska sina kostnader. Detta har dock uppnåtts till en hög miljömässig, social och operativ kostnad. Backshoring är en framväxande trend som främst har drivits på för att förbättra företags operationella prestation. Trots de negativa sociala och miljömässiga konsekvenser som offshoring har haft i värdländerna,har varken miljö eller sociala aspekter ansetts vara de viktigaste drivkrafterna vid beslut om backshoring. I Sverige har företag varit verksamma både inom offshoring och backshoring. Kina har varit en av de tre främsta regionerna där tillverkningen har flyttats till och från. Sverige är ett av de europeiska länder där tillverkning,särskilt inom fordonsindustrin, fortfarande anses vara av betydelse för landets ekonomi. Landet anses också vara en föregångare med ambitiös miljöpolitik. Dessa fakta gjorde det intressant att undersöka om förbättrad hållbarhet i leverantörskedjan skulle kunna vara en drivkraft för företag om alla tre hållbarhets pelare beaktas i beslutsprocessen. Av denna anledning var målet med denna studie att undersöka om det finns förutsättningar i Sverige för att förbättra hållbarheten i leveranskedjan hos företag inom den svenska fordonsindustrin om tillverkning av stål artiklar flyttades från Kina till Sverige. Det andra syftet var att ge Hanza rekommendationer för hur företaget skulle kunna bidra till en förbättrad hållbarhet i leverantörskedjan. Huvudmetoden för att uppnå syftet med studien var ett tillvägagångssätt för att ta miljöbeslut framtaget av Sexton et al. (1999). De två alternativ som skulle övervägas analyserades genom att utföra en partiell livscykelanalys och genom att tillämpa en egenutvecklad metod för att bedöma beslutskriterierna. Senare analyserades resultaten för att ge Hanza rekommendationer för att förbättra hållbarheten i försörjningskedjans. Resultaten visade att Sverige har alla förutsättningar som behövs för att förbättra hållbarheten i leveranskedjan om tillverkningen flyttas tillbaka till Sverige från Kina. Miljömässig hållbarhet kan vara den viktigaste drivkraften följt av social och ekonomisk hållbarhet. Därutöver, drogs slutsatsen att Hanzas lokala klusterstrategi skulle kunna förbättra miljömässig hållbarhet i leveranskedjan genom att minska utsläppen från transporter. Företaget skulle dock kunna genomföra flera åtgärder för att ta sitt bidrag till en högre nivå.