No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Stroke är en av de främsta orsakerna till funktionshinder i världen. Det drabbar framför allt äldre, och kan leda till stora hinder i aktivitet. Yoga inom strokerehabilitering är ett område som det fortfarande inte forskats mycket på. Syfte: Att analysera och sammanställa befintlig vetenskap om yoga inom strokerehabilitering. Att ta reda på i vilka skeden av strokerehabilitering yoga används, hur det används som intervention, och att redogöra för effekter av yoga samt upplevelser av yoga och dess betydelse. Metod: Artiklarna som litteraturöversikten grundas på söktes fram genom databaserna PubMed, Cinahl, Ahmed och Psycinfo. Elva artiklar som matchade urvalskriterierna valdes ut och klarade kvalitetsgranskning. Resultat: Tio av de elva studierna använde yoga i kroniskt skede. Rote practise var den interventionsform som förekom mest, men även Aktivitetsfokuserad utbildning. Effekterna var mestadels ej signifikanta, förutom avseende vissa delar av fysisk funktion. Deltagarnas upplevelser var till stor del positiva och yoga upplevdes över lag vara betydelsefullt. Slutsats: Sammantaget är evidensen låg då mycket av resultaten ur de kvantitativa studierna saknar signifikans. Dock framkommer positiva upplevelser av yoga bland deltagare i de kvalitativa studierna. Fler och mer omfattande studier behövs för att tydliggöra effekterna av yoga för personer som haft stroke.

Background: Telomeres are repetitive, gene-poor regions that cap the ends of DNA and help to maintain chromosomal integrity. Their shortening is caused by inflammation and oxidative stress within the cellular environment and ultimately leads to cellular senescence. Shortened leukocyte telomere length (LTL) is hypothesized to be a novel biomarker for age-related diseases and may therefore be useful in the prediction of cardiometabolic outcomes above conventional risk factors. Methods: A systematic review and meta-analysis was undertaken to summarize existing literature on the association between LTL and myocardial infarction (MI), stroke, and type 2 diabetes (T2D). MEDLINE (1966–present), and EMBASE (1980-present) were last searched on September 9th 2013. Studies were combined using the generic inverse variance method and both fixed and random effects models. Additionally, LTL was measured in 3972 MI patients and 4321 controls from an international study on risk factors for MI (INTERHEART), and 8635 participants from an epidemiological study on dysglycemia and T2D (EpiDREAM) prospectively followed (approximately 3.5 years) for incident cardiometabolic events. Results: Based on current literature, a 1-standard deviation decrease in LTL was significantly associated with stroke (OR=1.21, 95% CI=1.06-1.37; I2=61%), myocardial infarction (OR=1.24, 95% CI=1.04-1.47; I2=68%), and type 2 diabetes (OR=1.37, 95% CI=1.10-1.72; I2=91%). Stratification by measurement technique, study design, study size, and ethnicity explained heterogeneity in certain cardiometabolic outcomes. Within INTERHEART participants, a 1 unit decrease in LTL was associated with an increased risk of MI (OR=2.17, 95% CI=1.74-2.72). Effect estimates were consistent across all ethnic groups (p=0.19). In EpiDREAM a significant association between LTL and T2D or incident cardiometabolic outcomes was not observed. Conclusion: Telomere length appears to be a marker for MI above conventional risk factors. Further research is needed to explain existing heterogeneity in the literature with respect to LTL and T2D. / Thesis / Master of Science (MSc)

Background: Evidence has shown that family and friend caregivers of stroke survivors are significantly and negatively impacted by caregiving. The negative effects of caregiving may persist over time suggesting the need for ongoing care and support. However, little is known about caregivers’ use of formally funded health and social services or the factors influencing their access to and use of these services. Purpose: To increase understanding of: (a) the context of providing care for a stroke survivor; (b) the experiences of stroke caregivers in accessing and using formal health and social services; and (c) the factors that influence stroke caregivers’ use of formal health and social services, from the perspective of stroke caregivers and healthcare providers. Methods: A qualitative study was conducted using interpretive description. In-depth interviews were conducted with caregivers of survivors who experienced a stroke between six months to five years ago and healthcare providers who support caregivers and stroke survivors. Constant comparison was used to identify codes and develop key thematic constructs. Results: Interviews were conducted with 22 stroke caregivers at an average 30 months post-stroke and 18 health providers. Key findings include: (a) few caregivers use services, (b) caregivers face challenges accessing services, (c) services used by stroke survivors benefit caregivers, and (d) factors influencing stroke caregivers’ use of services include: adequacy of social support networks, finances and transportation, and trust in leaving the stroke survivor under the care of health providers. Conclusion: Stroke caregivers experience significant challenges in accessing and using formal health and social services. These challenges could be addressed by increasing availability of subsidized community-based supports such as respite and counselling tailored to meet the ongoing needs of caregivers. Systemic change is needed by the health system that readily includes and supports caregivers throughout the stroke recovery continuum, particularly in the community setting. / Dissertation / Doctor of Philosophy (PhD) / Caregivers often experience challenges supporting stroke survivors. Their caregiving role may negatively affect their health and ability to return to their previous lifestyle. Little is known about stroke caregivers’ use of funded supportive services. The purpose of the study was to better understand caregivers’ experience using health and social services as well as the factors that influenced their access to and use of these supportive services. Findings showed that: (a) few caregivers use services despite expressing a need for these services (e.g. counselling), (b) caregivers struggle to trust the health providers supporting the stroke survivors, (c) caregivers’ social lives are often greatly affected by their caregiving role which in turn impacts their need for services, and (d) caregivers pay many financial costs when using supportive services. Overall, better ongoing assessment of stroke caregivers is required including using tailored services to meet their needs and help them in their caregiving role.

Bakgrund: Stroke orsakas av en hjärnblödning eller en hjärninfarkt. År 2022 drabbades 25,100 personer i Sverige. Fatigue är ett vanligt förekommande tillstånd efter stroke. Fatigue definieras som en ihållande, extrem trötthet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva personers upplevelse av att leva med fatigue efter stroke. Metod: Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsgranskning inkluderades 14 artiklar som analyserades med en kvalitativ analysmetod med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: Att fatigue upplevs visa sig på olika sätt, Att livsstilen förändras och begränsas, Individuella strategier och anpassningar för att hantera fatigue och För acceptans och fungerande strategier krävs kunskap och professionellt stöd. Slutsats:Upplevelsen av fatigue var individuell, vilket medför att det inte finns en behandling som passar allas behov. Det är därför viktigt att få ett personcentrerat bemötande av sjuksköterskor för att hjälpa strokeöverlevaren att identifiera sina behov och mål och tillsammans med vårdens kliniska kunskap hitta sätt som stärker strokeöverlevarens livskvalité och välmående. Mer forskning inom detta område är viktigt för att få djupare förståelse.

Bakgrund: Afasi är en språkstörning som kan komma efter en stroke. En av de vanligaste sjukdomarna i världen är stroke där hjärnans nervceller skadas på grund av syrebrist. Afasi förekommer i hela världen och varje år drabbas ungefär 25 000 personer i Sverige, de flesta är människor över 65 år.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors och annan vårdpersonals erfarenheter av kommunikation med patienter som har afasi efter en stroke.  Metod: Litteraturöversikt baserades på artiklar med kvalitativ ansats. Tre databaser användes vid sökning av artiklar till resultatet. Tolv artiklar inkluderades i resultatet. Analysen var utifrån Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Resultatet sammanställdes i tre teman och sex subteman. Det första temat var ”Omgivningens påverkan” med subteman ”hinder på avdelning” och ”hinder i organisation”. Andra temat var ”Förutsättningar att lyckas” med tillhörande subteman ”Brist på tid” och ”Brist på kunskap”. Det tredje temat var ”Olika strategier” med tillhörande subteman ”Att underlätta med olika tekniker och hjälpmedel” och ”Personlig förmåga”.  Slutsats: En lugn miljö, tillräckligt med tid och kunskap är nödvändiga faktorer i relationen mellan patient med afasi och sjuksköterskor. Avsaknad av dessa faktorer leder till negativa konsekvenser för patientens hälsa. På organisationsnivå behövs mer personal för att ta hand om denna grupp av patienter. På samhällsnivå förlorar dessa patienter med kommunikationssvårigheter sina roller i samhället. / Background: Aphasia is a language disorder that could occur after a stroke. One of the most common diseases in the world is stroke where the brain neurons are damaged due to lack of oxygen. It occurs worldwide and every year approximately 25 000 persons suffer in Sweden, most of them are over 65 years old.  Aim: The aim of the study was to describe nurses’ and other health care professionals' experiences of communicating with patients with aphasia after a stroke.  Method: The literature review was based on studies with a qualitative approach. Three databases were used in the search for articles. Twelve articles were included in the result. The analysis was based on Friberg’s five-step approach.  Results: The results were compiled into Three themes and six subthemes. The first theme was “Effect of environment” and subthemes “Barriers in the ward” and “Barriers in the organization”. The second theme was “Conditions for success” with subthemes “Lack of time” and “Lack of knowledge”. The third theme was “Different strategies” with subthemes “To facilitate with different techniques and tools” and “Personal ability”.  Conclusion: A calm environment, enough time and knowledge are necessary factors in the relation between patients with aphasia and the nurses. Absence of these factors leads to negative consequences for the patients' health. On an organizational level more staff are needed to take care of this group of patients. On a society level, the patients with communication difficulties lose their roles in society.

In this thesis, I describe the iterative service design process I used in identifying and understanding the needs of diverse stakeholders, the development of technologies to support their mutually beneficial needs, and the evaluation of the end-user experience with these technologies. Over three iterative design cycles, the set of identified end-user customers expanded to include the patient, the supervising therapist, the annotating therapist, and other members of the development team. Multiple versions of interactive movement capture and annotation tools were developed as the needs of these stakeholders were clarified and evolved, and the optimal data forms and structures became evident. Interactions between the stakeholders and the developed technologies operating in various environments were evaluated and assessed to help improve and optimize the entire service ecosystem. Results and findings from these three design cycles are being used to direct and shape my ongoing and future doctoral research / Master of Science / In this thesis, I describe the iterative service design process I used in identifying and understanding the needs of diverse stakeholders, the development of technologies to support their mutually beneficial needs, and the evaluation of the end-user experience with these technologies. Over three iterative design cycles, the set of identified end-user customers expanded to include the patient, the supervising therapist, the annotating therapist, and other members of the development team. Multiple versions of interactive movement capture and annotation tools were developed as the needs of these stakeholders were clarified and evolved, and the optimal data forms and structures became evident Interactions between the stakeholders and the developed technologies operating in various environments were evaluated and assessed to help improve and optimize the entire service ecosystem. Results and findings from these three design cycles are being used to direct and shape my ongoing and future doctoral research.

Sammanfattning Bakgrund:Stroke beskrivs som en utav de största folksjukdomarna. Stroke är en neurologisk sjukdom som delas in i två olika grupper, hjärninfarkt och hjärnblödning. Hjärninfarkt uppstår i 85 procent av strokefallen medan hjärnblödning sker hos 15 procent av de drabbade. Stroke förändrar livet för individen genom bland annat funktionsnedsättningar och begränsningar i vardagen. Psykisk påfrestning uppstår även då stroke kan föra med sig förändrad personlighet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna personers upplevelser av sin livssituation efter en stroke.Metod: Studien baserade sig på en allmän litteraturöversikt och utgår ifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Åtta vetenskapliga artiklar inkluderades och analysen genomfördes utifrån Dorothea Orems egenvårdsteori.  Resultat: Dataanalysens resultat gav två huvudteman. (Behov av rehabilitering och återhämtning) samt (Behov av anpassning till det nya livet efter en stroke). Under behov avrehabilitering och återhämtning ingick subteman professionell hjälp och kroppsliga förändringar. Under anpassning till det nya livet efter en stroke ingick subteman som socialt stöd, Jobb och ekonomiska resurser samt rädsla för framtiden och hopp.  Slutsats: Studien belyser att personer får en förändrad vardag efter en stroke på grund avsjukdomens psykiska och fysiska påverkan. Genom att få förståelse för vuxna personensupplevelse av sin livssituation efter en stroke kan sjuksköterskan erbjuda en god personcentrerad vård.