In today’s overloaded media landscape, television viewers are constantly confronted with the problem of what media content to select. This media overload speaks directly to the theory of bounded rationality when viewers work to understand all available choices. This thesis presents and evaluates an Internet of Things driven media recommendation concept (IoT TV) which could ease decision making for viewers by providing more personalized media content recommendations. This study evaluates the concept using three focus groups to understand what aspects of IoT TV are important for viewers. IoT TV concept addresses factors such as timing and emotions which influence a media choice extensively. The conducted thematic analysis identifies the four themes: time saving and passing, monitoring people and devices, media choice, and privacy. These themes are treated as the results of this study because the themes describe the important aspects which have to be considered before launching IoT TV. IoT TV will make media content selection easier by saving time and matching content according to emotions. Consequently, IoT TV connection with smart devices which share data about viewers’ time and emotions would solve the problem of media overload. / I dagens överbelastade medielandskap stöter tv-tittare ständigt på frågan om vilket medieinnehåll de ska välja. Denna medieöverbelastning väcker teorier om begränsad rationalitet när tittarna kämpar för att förstå alla tillgängliga valmöjligheter. Denna uppsats presenterar ett rekommendationskoncept för medier drivna av sakernas internet (IoT-tv), som skulle kunna underlätta tittarnas beslutsfattande genom att ge mer personaliserade medieinnehållsrekommendationer. Studien utvärderar konceptet genom tre fokusgrupper för att förstå vilka aspekter av IoT-tv som är viktiga för tittare. Konceptet IoT-tv tar i beaktande sådana faktorer som tajmning och känslor som kan påverka medievalet betydligt. Den utförda tematiska analysen pekar ut följande fyra teman: tidsbesparing och -passning, människo- och enhetsövervakning, medieval samt integritet. Dessa teman behandlas som studiens resultat eftersom de beskriver viktiga aspekter som bör beaktas innan IoT-tv lanseras. IoT-tv kommer att underlätta val av medieinnehåll genom att spara tid och synkronisera innehållet med aktuella känslor hos tittaren. Således skulle smarta tv-enheter med IoT-anslutning som delar data om tittarens tid och känslor, lösa problemet med medieöverbelastning.

Technology is rapidly becoming more compact and engineers are investigating new applications that are possible with this compact technology. For example photography has recently become an obvious part in our lives due to the shrinking of cameras. If there was a way to implement a light spectrum sensor into our phones there are a lot of applications this could be used for. For example the visual light spectrum can be used to detect the difference between materials in ways that our eyes can not. It could also be used to detect the amount of UV-light when outdoors or be used as an infrared camera. In order for this to be possible the spectrum sensor can’t be too big which makes the common spectrometer a bad choice for the application. This thesis compares two methods of detecting visual light spectrum suitable for On-Chip applications. One method utilize well-defined optical filters while the other works by incorporating an algorithm that boosts the performance of less well-defined optical filters. A simulation was created to assess the performance of the methods and one of these spectrometers were then designed into a circuit board to test the performance in real environments. The results concluded that the algorithmic method currently has better performance to the same price but that the purely optically filtered method is set to be stronger in the future. / Dagens teknik blir snabbt mer kompakt och ingenjörer undersöker nya tillämpningar som är möjliga med den här kompakta tekniken. Till exempel fotografi har nyligen fått en självklar plats i våra liv när kameratekniken blivit mindre. Om det fanns ett sätt att implementera en ljusspektrumsensor i våra telefoner så hade det funnits en mängd applikationer för detta. Till exempel så kan ljusspektrumet användas för att märka skillnad på material som våra ögon inte kan. Det kan också användas för att mäta mängden UV-ljus när man är ute, eller användas som en infraröd kamera. För att det här ska vara möjligt så kan inte spektrumsensorn vara alltför stor vilket gör en traditionell spektrometer blir olämplig. Den här avhandlingen jämför två metoder för att mäta det synliga ljusspektrumet som är passande för att placeras direkt på ett kretskort. En metod använder specifika optiska filter medan den andra metoden använder en algoritm för att förbättra utslaget hos mindre specifika optiska filter. En simulation skapades för att bedöma de två metoderna och ett kretskort designades sedan för att implementera en av spektrometrarna på och testa beteendet i verkliga miljöer. Resultaten visade att den algoritmiska metoden just nu har bättre prestanda men att den rent optiskt filtrerade metoden troligtvis kommer vara starkare i framtiden.

Knowledge has come to be regarded as an important strategic asset for organizations. This asset is something that companies want to take advantage of in their office environments. With the growing integration of IoT solutions in office environments, underlaying the so-called smart offices, knowledge transfer in these environments has been affected. The new technology can contribute to an improvement of previous means of transferring knowledge or introducing new approaches to knowledge transfer. This study addresses how organizations with smart offices gain access to knowledge through knowledge transfer. As this study investigates an area that is quite new, the goal has been to study comprehensively how knowledge transfer occurs in a selected smart office concept. To fulfill the purpose of the study, an interview study has been conducted on two companies that currently use the smart office concept. The study has presented processes, models and factors for knowledge transfer. Based on the processes, models of knowledge transfer and its influencing factors, an analysis and identification of knowledge transfer in smart offices has been presented. The empirical material has been gathered through interviews with those in charge of the chosen companies. The result of the empirical data collection shows that the various tools in the smart office environment investigated contribute to improved knowledge transfer through increased trust, collaboration and spontaneous interactions between colleagues. In the analysis, it has also been stated that the increasing integration of smart office features will lead to an increase in the development of the various features which in turn could affect knowledge transfer within organizations. / Kunskap har kommit att bli ansedd som en viktig strategisk tillgång för organisationer. Denna tillgång är något som företag vill ta vara på i deras arbets-och kontorsmiljöer. Med den växande integrering av IoT lösningar i kontorsmiljöer, så kallade smarta kontor har kunskapsöverföringen i dessa miljöer påverkas. Den nya tekniken kan bidra till en förbättring på tidigare medel att föra över kunskap eller komma med nya tillvägagångssätt till kunskapsöverföring. Denna studie adresserar hur organisationer med smarta kontor får tillgång till kunskap genom kunskapsöverföring. Då denna studie undersöker ett område som är ganska nytt så har målet varit att studera övergripligt hur kunskapsöverföring sker på ett utvalt koncept av smarta kontor. För att uppfylla syftet med studien har en intervjustudie genomförts på två företag som i dagsläget använder sig av konceptet. I studien har processer, modeller och faktorer för kunskapsöverföring presenterats. Utifrån de processer och modeller för kunskapsöverföring och dess påverkande faktorer har en analys och identifiering av kunskapsöverföring inom smarta kontor presenterats. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer med ansvariga på de valda företagen. Resultatet från den empiriska datainsamlingen visar att de olika verktyg i den smarta kontorsmiljön som undersöktes bidrar till förbättrad kunskapsöverföring genom en ökad tillit, samarbete och spontana interaktioner mellan kollegor. I analysen så har det även framförts att den ökande integrationen av smarta kontorsverktyg kommer leda till en ökning av utvecklingen på de olika verktyg som i sin tur kan påverka kunskapsöverföring inom organisationer.

The Internet of Things (IoT) concludes a network of physical objects equipped withdigital technologies to interact with people and other objects. IoT brings challenges,one way for organisations to address these challenges is by business ecosystems accordingto the analogy of natures ecosystem. This study defines an IoT oriented businessecosystem as an IoT ecosystem, because of the definitions used in the market varies.The purpose of this study was to investigate the critical factors for a working IoTecosystem, as well as propose how these factors can be applied in practice, since thisis absent in the market. A customized research design was conducted for this studyto manage the 17 semi-structured interviews at IBM. The interviews were divided initerations with di↵erent themes, where the result of each iteration was the base forthe decision of the next iteration theme. The result of this study reflected severalcritical perspectives of how to create an IoT ecosystem with partnership, end-userand scalability were recurrent. The conclusion of this were six critical factors of howan organisation can initiate an IoT ecosystem anchored with a product, as well as atool of how to apply these factors in practice. / Internet of Things (IoT) är ett koncept som innebär att fysiska objekt är utrustademed digital teknologi för att kunna vara uppkopplade mot internet, vilket möjliggörinteraktion med både människor och andra uppkopplade objekt. Med IoT följermånga utmaningar, ett sätt för organisationer att adressera några av dem är genoma affärsekosystem enligt analogi med naturens ekosystem. Det finns olika definitioner avkonceptet IoT ekosystem på marknaden som förklarar innebörden, därför definieraskonceptet i denna studie som ett affärsekosystem med utformning för IoT. Syftet med studien var att undersöka de kritiska faktorerna för ett fungerande IoT ekosystem samt att föreslå hur dessa faktorer kan användas i praktiken, då dettasaknas på marknaden. Forskningsmetoden i studien anpassades efter dess syfte, medinsamling av data från 17 stycken semistrukturerade intervjuer på IBM. Intervjuernavar indelade i iterationer med olika teman där resultat av varje iteration låg tillgrund för val av nästa iterationstema. Resultatet av studien på visade efter fyraiterationer, flera kritiska perspektiv för att skapa ett IoT ekosystem där partnerskap, slutanvändare och skalbarhet var återkommande. Slutsatsen blev sex kritiska faktorer för hur en organisation kan inleda ett IoT ekosystem kring en produkt, samt ettverktyg för hur dessa faktorer kan appliceras i en organisation i praktiken.

Populariteten av Internet of Things (IoT)- enheter är någonting som på senaste tidenökat, Dessa enheter avser smarta enheter uppkopplade mot internet som används avbåde privatpersoner och företag. Ett användningsområde för dessa smarta enheter ärinom hemmet som syftar till att ge mer bekvämlighet för användarna och underlättavardagen. Trots teknikens fördelar har det medfört ett stort antal risker och nackdelarvad gäller säkerheten vilket kommer att diskuteras i denna studie. Syftet med dennastudie är att undersöka medvetenheten kring säkerheten för dessa smarta enheterallmänt och i ett uppkopplat hem. Empirin i studien har samlats in genom en kvalitativundersökning där det genomförts semistrukturerade intervjuer med sju olikainformanter med olika erfarenheter och relationer till smarta enheter.Studiens resultat bidrar till en ökad förståelse av ämnet och validerar resultaten fråntidigare forskning. Vidare analyserades empirin och resulterade i att ett antal faktoreridentifierades gällande de smarta enheterna utifrån ett säkerhetsperspektiv.Respondenterna fick svara på frågor angående deras medvetenhet gällande dessa smartaenheter och medvetenhet kring de säkerhetsrisker som finns för dessa enheter.Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys vilket resulterade i fyrateman: säkerheten för produkterna, säkerhetsmedvetenhet, Lagar inom IoT ochskyddandet av data. De olika informanterna hade olika erfarenheter samt motiveringartill deras förmåga att kunna påverka enhetens säkerhet samt de åtgärder de valde attimplementera. Informanternas erfarenheter och förmåga att kunna påverka sina enheterlänkades till litteratur. Sammanfattningsvis är informanternas förmågor att kunnapåverka sina enheter begränsat till de grundläggande säkerhetsåtgärderna. Studiensresultat visar att användare inte kan påverka sina enheter särskilt mycket för att ökasäkerheten för sina enheter vilket i sin tur leder till att enheter som har säkerhetsluckorleder till att användare lättare kan falla offer för attacker.Denna studie bidrar till att vidga förståelsen och fylla kunskapsluckorna gällandesäkerhetsrisker för smarta enheter bland användare. Genom att undersöka dessa frågorkan man arbeta mot en förbättring av säkerhetstänket och medvetenheten för att minskariskerna som dessa uppkopplade enheter kommer med, både för enskilda användare ochföretag / The popularity of Internet of Things (IoT) devices is something that has recentlyincreased. These devices refer to smart devices connected to the Internet that are usedby both private individuals and companies. One area of use for these smart devices iswithin the home, which aims to provide more convenience to users and make everydaylife easier. Despite the technology's advantages, it has entailed a large number of risksand disadvantages in terms of safety, which will be discussed in this study. The purposeof this study is to investigate the awareness surrounding the security of these smartdevices in general and in a connected home. The experience in the study has beencollected through a qualitative survey where semi-structured interviews were conductedwith seven different informants with different experiences and relationships to smartdevices.The results of the study contribute to an increased understanding of the subject andvalidate the results from previous research. Furthermore, the empirical evidence wasanalyzed and resulted in a number of factors being identified regarding the smartdevices from a security perspective. Respondents were asked to answer questionsregarding their awareness of these smart devices and awareness of the security risksassociated with these devices.The collected data was analyzed through a thematic analysis which gave four themes:the security of the products, security awareness, laws in IoT and the protection of data.The different informants had different experiences and motivations for their ability toinfluence the unit's safety and the measures they chose to implement. The informants'experiences and ability to influence their units were linked to literature. In summary, theinformants' abilities to influence their units are limited to the basic security measures.The results of the study show that users cannot influence their devices very much toincrease the security of their devices, which in turn leads to devices that have securityholes leading to users falling prey to attacks more easily.This study contributes to broadening the understanding and filling the knowledge gapsregarding security risks of smart devices among users. By examining these issues, onecan work towards an improvement in security thinking and awareness to reduce therisks that these connected devices bring, both for individual users and companies

Den moderna industrin har under senare år präglats av nya utvecklingar i teknikens värld, samt ett alltmer ökande behov av att effektivisera existerande processer och vara i framkant med innovationen av nya. Industri 4.0 är kulmen av detta samhällsbehov, en syn på industrin som till huvudsak drivs av cyberfysiska system, en integration av det fysiska med det virtuella i form av trådlösa uppkopplingar och molnteknologier. Internet of Things, även känd som IoT, är uppkopplingen av fysiska produkter till molnet som möjliggör datautvinning och övervakning under och efter produktionen i realtid. IoT förekommer i skiftande sammanhang och har tillämpats i varierande utsträckning inom olika branscher där det visat sig vara effektivt när det gäller inverkan på resursutnyttjandet. Inom handelsbranschen resulterade en IoT tillämpning på försörjningskedjan till en ökad kundkontakt och en förbättrad samarbetsrelation. Detta som en följd av reell-tids analyser av både behov, brister i försörjningskedjan och efterfrågan. Den har även en plats i moderna matbutiker som Electronic Shelf Labels (ESL). Detta tas reda på med hjälp av sökningar i journaler, konferensrapporter och ett teori baserad studium av tidigare tillämpningar. Målet med studien är att se hur tidigare anmärkningar förhåller sig till fordonsbranschen. Fordonsbranschen är i framkant vad gäller tillämpningar av industri 4.0 och IoT. Tillverkaren Scania är i begynnelsefasen av en eventuell storskalig övergång, och redan har tillämpningen fört med sig förbättringar. Dock återstår det mycket som måste uppklaras, bland annat sekretess angelägenheter och en omfattande kompetens kring ämnet. / In recent years, the modern industry has been characterized by new developments in the technological world. There is an ever-increasing need to streamline existing processes and a need to be at the forefront for the innovation of new ones. Industry 4.0 is the culmination of this need, a form of industry that is mainly driven by cyberphysical systems, an integration of the physical with the virtual in the form of wireless connections and cloud technologies. The Internet of Things, also known as IoT, is the connection of physical products to the cloud that enables data recovery and monitoring during and after production, in real-time. IoT exists in various contexts and has been applied to varying degrees in different industries, and has proven to be effective in terms of impacting resource efficiency. In the trading industry, an IoT application to the supply chain resulted in increased customer contact and an improved cooperative relationship. This is a result of real-time analysis of both needs, supply chain shortages and demand. It also has a place in modern grocery stores such as Electronic Shelf Labels (ESL). The information was sought after in online journals, conference reports and past applications. The goal of the study is to establish a relation between these past applications and the automotive industry, to find out how they compare. The automotive industry is at the forefront in terms of applications of Industry 4.0 and IoT. The manufacturer Scania is in the beginning phase of a possible large-scale transition, and the application has already brought improvements. However, much remains to be resolved, including confidentiality issues and extensive expertise on the subject.

Tidigare forskning har visat på en bristande omfattning av studier som undersökerdigitaliseringens påverkan på fastighetsbranschen. Denna studie bidrar till kunskapsluckangenom att utforska hur digitala verktyg används av stora fastighetsbolag i Sverige för atteffektivisera processer och verksamheten i stort. Studien syftar till att ge en bild avpotentialen av digitalisering inom fastighetsbranschen. Studien har genomförts med en kvalitativ metod med en induktiv ansats som harutgångspunkt i grundad teori där teorier och hypoteser utvecklats parallellt meddatainsamlingen. Studien undersöker digitaliseringens potential inom fastighetsbranschen, framförallt hurdigitala lösningar effektiviserar företagens processer och drift. Insamling och användning avdata från sensorer och mätare skapar en förståelse för fastigheternas status, vilket gör detlättare att ta snabba beslut, upptäcka avvikelser och spara resurser. Trots att det finns hindermed teknisk komplexitet och höga investeringskostnader som kan innebära en risk, uttryckerrespondenterna en vilja att fortsätta digitalisera sig för att möta kundkrav och dra nytta av flerekonomiska fördelar i framtiden. / Previous research has shown a lack of scope in studies that examine the impact of digitizationon the real estate industry. This study contributes to the knowledge gap by exploring howdigital tools are used by large real estate companies in Sweden to streamline processes andoperations in general. The study aims to provide an overview of the potential of digitizationin the real estate sector. The study adopts a qualitative method with an inductive approach that is based on groundedtheory where theories and hypotheses are developed in parallel with the collected data. The study investigates the potential of digitization in the real estate industry, particularly howdigital solutions make the company's processes and operations more efficient. The collectionand use of data from sensors and meters creates an understanding of the properties' status,which makes it easier to make quick decisions, detect deviations and save resources. Despiteobstacles of technical complexity and high investment costs that may pose risks, respondentsexpress a willingness to continue digitizing to meet customer demands and benefit from morefinancial benefits in the future.

The Internet has been growing rapidly during the past threedecades, evolving into a new paradigm called the Internet ofThings where all electronic devices are to be connected tothe global network. One of the most crucial needs forcommunication in this future global network is assuring its security.Datagram Transport Layer Security is a de facto standard protocolto secure end-to-end communication in the IoT. However, there isalso an increasing need for secure and efficient groupcommunication due to the frequently resource-constrained IoTenvironment. A DTLS adaptation for multicast communication hasbeen already proposed but protection of responses to multicastrequests has not been fully addressed yet. Furthermore, there is nopublicly available implementation of this adaptation. This thesis work is conducted in collaboration with SICS SwedishICT which is a research organization with a focus on appliedComputer Science. We have implemented the existing DTLS-basedapproach for multicast communication for the Contiki OS. We havealso implemented an approach for efficient response protectionthat was initially proposed at SICS and that we analyse andenhance in this thesis. Finally, we have experimentally evaluatedour and other approaches on a constrained hardware platform interms of memory requirements, communication performance andenergy consumption. We demonstrate advantages of our approachbased upon obtained results. / Internet har vuxit snabbt under de tre senaste decennierna, ochutvecklas till ett nytt paradigm kallat Internet of Things där allaelektroniska enheter kopplas till det globala nätverket. Ett av deviktigaste behoven för kommunikation i detta framtida globalanätverk är att garantera säkerhet. Datagram Transport LayerSecurity protokollet är en de facto-standard för säker end-to-endkommunikation i IoT. Det finns emellertid också ett ökande behovav säker och effektiv gruppkommunikation på grund av att IoTmiljöni regel är resursbegränsad. En anpassning av DTLS förmulticast-kommunikation har föreslagits men skydd av svar påmulticast-förfrågningar har ännu inte till fullo behandlats.Dessutom finns ingen offentligt tillgänglig implementation av dennaanpassning. Detta examensarbete utförs i samarbete med SICS Swedish ICTsom är en forskningsorganisation med fokus på tillämpaddatavetenskap. Vi har implementerat den existerande DTLSbaseradelösningen för multicast-kommunikation föroperativsystemet Contiki. Vi har också implementerat en lösningför effektivt skydd av svar på förfrågningar som ursprungligenföreslogs hos SICS och som vi analyserar och förbättrar i dettaexamensarbete. Slutligen har vi experimentellt utvärderat vår ochandra metoder på en begränsad hårdvaruplattform när det gällerminnesbehov, kommunikationsprestanda och energiförbrukning. Vivisar fördelar med vår metod baserat på de erhållna resultaten.

En av hörnstenarna inom Industri 4.0 och den moderna anslutningen på fabriksgolvet är användningen av standardiserade kommunikationsprotokoll. Med utvecklingen av kommunikation idag och dess användning i industrier blir behovet av att överföra information snabbt mer akut. I denna avhandling har etablerade IIoT-kommunikationsprotokoll utvärderats för deras prestanda för dataöverföringshastighet mellan system. De analyserade kommunikationsprotokollen är OPC-UA, MQTT, AMQP och ROS. Testmiljön för att utvärdera protokollen består av två datorer som är anslutna via en switch. Testerna består av att skicka tre typer av data, en bild i form av en bytearray, en JSON-fil och heltal. Resultaten av testet kommer att jämföras genom att se hur snabbt protokollen kan skicka dessa typer av data samtidigt. Resultaten kommer sedan att analyseras för att föreslå ett lämpligt protokoll för ett distributionssystem som skickar dessa typer av data. / One of the cornerstones of Industry 4.0 and the state-of-the-art industrial shop floor connectivity is the use of standardized communication protocols. With the development of communications today and its use in industries, the need to transfer information quickly becomes more urgent. In this thesis common IIoT communication protocols have been evaluated for their performance for data transfer rate between systems. The communication protocols that are analyzed are OPC-UA, MQTT, AMQP, and ROS. The test bench for evaluating the protocols is made up of two computers connected by a switch. The tests consist of sending three types of data, an image in the form of a bytearray, a JSON file and integers. The results of the test will be compared by seeing how fast the protocols can send these types of data concurrently. The results will then be analyzed to propose a suitable protocol for a distributed system sending these types of data.

[ES] Internet of Things (IoT) se ha convertido en una realidad omnipresente que está transformando la forma en la que interactuamos con el entorno y cómo los dispositivos y objetos se conectan, comunican e intercambian información, abriendo un abanico de posibilidades y oportunidades sin precedentes. Sus aplicaciones son casi infinitas y gracias a su gran potencial, hoy en día está presente en todo tipo de ámbitos. Artificial Internet of Things (AIoT) se considera la siguiente etapa de Internet. Se trata de un nuevo paradigma de red que combina IoT con la inteligencia artificial (IA) dando lugar a sistemas altamente inteligentes y autónomos, capaces de comprender, razonar y aprender de manera similar a los seres humanos. Sin embargo, a pesar de su potencial, uno de los desafíos clave que enfrenta AIoT desde sus inicios es la falta de una arquitectura de referencia estandarizada que proporcione un conjunto de funcionalidades básicas, estructuras de información y mecanismos que sirvan de modelo para desarrollar e implementar estos sistemas. Esta falta de estandarización está dando lugar a una serie de problemas y desafíos en su implementación y adopción generalizada. En primer lugar, la falta de estándares comunes dificulta la interoperabilidad entre diferentes dispositivos y sistemas AIoT. Además, la ausencia de una arquitectura de referencia complica el desarrollo coherente y eficiente. Por último, se observan dificultades para escalar los sistemas. Sin una estructura común y estándares interoperables, resulta más complicado integrar y administrar grandes cantidades de dispositivos y datos. En esta tesis se presenta una arquitectura de referencia AIoT multidominio. El diseño de la arquitectura considera las recomendaciones de la ITU propuestas en UIT-T Y.2066. Además, la arquitectura propuesta se alinea a su vez con otras dos arquitecturas de referencia: IIRA y RAMI 4.0. Como consecuencia, la arquitectura presenta una naturaleza versátil y adaptable, lo que le permite ajustarse a las necesidades y requerimientos de diferentes contextos y dominios. La arquitectura presentada ha sido implementada y validada en cuatro casos de uso desarrollados en el contexto de cuatro proyectos de investigación. En los proyectos ACTIVAGE - H2020 LSP y DIATOMIC Open Call nº2 - H2020 la arquitectura facilita la implementación de servicios cognitivos de asistencia para personas mayores. En el proyecto COSIBAS - Programa Internacional ITEA3 incorpora a un sistema IoT heredado capacidades cognitivas para mejorar la gestión del tráfico marino. Por último, en OPTIMAI - H2020 se incorporan capacidades cognitivas a una línea de producción de antenas para detectar anomalías. / [CA] Internet of Things (IoT) s'ha convertit en una realitat omnipresent que està transformant la manera com interactuem amb l'entorn i com els dispositius i objectes es connecten, comuniquen i intercanvien informació, obrint un ventall de possibilitats i oportunitats sense precedents. Les seves aplicacions són quasi infinites i gràcies al seu gran potencial, avui dia és present en tot tipus d'àmbits. Artificial Internet of Things (AIoT) es considera la següent etapa de la Internet. Es tracta d'un nou paradigma de xarxa que combina IoT amb la intel·ligència artificial (IA) donant lloc a sistemes altament intel·ligents i autònoms, capaços de comprendre, raonar i aprendre de manera similar a els éssers humans. Tot i això, malgrat el seu potencial, un dels desafiaments clau que enfronta AIoT des dels seus inicis és la manca d'una arquitectura de referència estandarditzada que proporcioni un conjunt de funcionalitats bàsiques, estructures d'informació i mecanismes que serveixin de model per desenvolupar implementar aquests sistemes. Aquesta manca d'estandardització dona lloc a una sèrie de problemes i desafiaments en la seva implementació i adopció generalitzada. En primer lloc, la manca d'estàndards comuns dificulta la interoperabilitat entre diferents dispositius i sistemes AIoT. A més a més, l'absència d'una arquitectura de referència complica el desenvolupament coherent i eficient. Per acabar, s'observen dificultats per escalar els sistemes. Sense una estructura comuna i estàndards interoperables, és més complicat integrar i administrar grans quantitats de dispositius i dades. En aquesta tesi es presenta una arquitectura de referència AIoT multidomini. El disseny de l'arquitectura considera les recomanacions de la ITU proposades a UIT-T Y.2066. A més, l'arquitectura proposada s'alinea alhora amb dues arquitectures de referència més: IIRA i RAMI 4.0. Com a conseqüència, l'arquitectura presenta una naturalesa versàtil i adaptable, cosa que permet ajustar-se a les necessitats i requeriments de diferents contextos i dominis de la IoT. L'arquitectura presentada ha estat implementada i validada en quatre casos d'ús desenvolupats en el context de quatre projectes de recerca. Als projectes ACTIVAGE - H2020 LSP i DIATOMIC Open Call nº2 - H2020 l'arquitectura facilita la implementació de serveis cognitius d'assistència per a gent gran. Al projecte COSIBAS - Programa Internacional ITEA3 incorpora a un sistema IoT heretat capacitats cognitives per millorar la gestió del trànsit marí. Per acabar, a OPTIMAI - H2020 s'incorporen capacitats cognitives a una línia de producció d'antenes per detectar anomalies. / [EN] Internet of Things (IoT) has become an omnipresent reality that is transforming the way we interact with the environment and how devices and objects connect, communicate, and exchange information, opening a range of unprecedented possibilities and opportunities. Its applications are almost infinite, and thanks to its tremendous potential, it is now present in all kinds of fields. Artificial Internet of Things (AIoT) is considered the next stage of the Internet. It is a new network paradigm that combines IoT with Artificial Intelligence (AI), resulting in highly intelligent and autonomous systems capable of understanding, reasoning, and learning similar to humans. However, despite its potential, one of the key challenges that AIoT has faced since its inception is the lack of a standardized reference architecture that provides a set of basic functionalities, information structures, and mechanisms to serve as a model for developing and implementing these systems. This lack of standardization has led to a series of problems and challenges in its implementation and widespread adoption. Firstly, the lack of common standards hinders interoperability between different AIoT devices and systems. Additionally, the absence of a reference architecture complicates coherent and efficient development. Lastly, scaling the systems poses difficulties. Without a common structure and interoperable standards, integrating and managing large amounts of devices and data becomes more complex. This thesis presents a multidomain AIoT reference architecture that incorporates recommendations from the ITU, as proposed in UIT-T Y.2066. Furthermore, the proposed architecture aligns with two other reference architectures: IIRA and RAMI 4.0. As a result, the architecture exhibits versatility and adaptability, allowing it to meet the needs and requirements of different IoT contexts and domains. The presented architecture has been implemented and validated in four use cases developed in the context of four research projects. In the ACTIVAGE - H2020 LSP and DIATOMIC Open Call nº2 - H2020 projects, the architecture facilitates the implementation of cognitive assistance services for the elderly. In the COSIBAS - International ITEA3 Program, it incorporates cognitive capabilities into a legacy IoT system to improve maritime traffic management. Finally, in OPTIMAI - H2020, cognitive capabilities are integrated into an antenna production line to detect anomalies. / La arquitectura presentada en esta tesis ha sido implementada y validada en cuatro casos de uso desarrollados en el contexto de cuatro proyectos de investigación. En los proyectos ACTIVAGE - H2020 LSP y DIATOMIC Open Call nº2 - H2020 la arquitectura facilita la implementación de servicios cognitivos de asistencia para personas mayores. En el proyecto COSIBAS - Programa Internacional ITEA3 incorpora a un sistema IoT heredado capacidades cognitivas para mejorar la gestión del tráfico marino. Por último, en OPTIMAI - H2020 se incorporan capacidades cognitivas a una línea de producción de antenas para detectar anomalías. / Valero López, CI. (2024). Arquitectura de IoT para la implementación de servicios cognitivos [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/202613