Every day, a new publication on information systems highlights about Cloud of Things (CoT) vulnerabilities; in most of these publications, vulnerability is quoted as the most substantial barrier for CoT realization. However, formulating a justifiable appraisement of the actual vulnerability impact on CoT is difficult because in many of these publications, the term security “vulnerability” is stated incorrectly as a threat or the publication does not discuss CoT-specific vulnerabilities. To achieve a well-founded understanding of CoT vulnerabilities, this literature review identifies the major vulnerabilities and their security controls and to identify any gaps for future research. A systematic literature review (SLR) approach using 58 articles is considered for this review. Based on this review, a taxonomy is created to classify the existing CoT vulnerabilities and security controls. This literature review identifies and discusses similarities and differences among various vulnerability issues and solutions. Most reviews previously performed were limited to the threats to the application interface and virtualization level, whereas this SLR thesis expand to the vulnerabilities in connectivity and things level of CoT. This study emphasize the importance of a clear definition of cloud of things vulnerabilities and to facilitate better understanding and assessment of CoT vulnerabilities to build more secure systems.

Cette étude a pour objet de démontrer la possibilité d'existence de droits sur des choses de genre, c'est-à-dire sur des choses définies de manière générale et d'exposer ensuite ses implications. Cette hypothèse est traditionnellement écartée par la théorie des biens, qui n'admet l'existence de droits de propriété et de droits réels que sur des choses individuellement déterminées. Le principe d'une réservation de choses génériquement déterminées est pourtant concevable et mérite, dans ces conditions, être reconnu. Les conséquences principales de cette reconnaissance sont au nombre de deux. Les droits sur choses de genre présentent tout d'abord la particularité de pouvoir survivre à la confusion de la chose qui constitue leur assiette. Ils présentent également la particularité plus remarquable de pouvoir, dans un assez grand nombre d'hypothèses, survivre à la disparition matérielle ou juridique de la chose qui en constitue l'objet. / The purpose of this study is to demonstrate the possibility of existence of rights over generic things, i.e things whose constitution is determined in consideration of generic features, and to present its implications. Property law has, historically, never admitted the fact that a right could be established on things other than those which are individually determined, and can be refered to as "this" thing. Rights over generic things are, nevertheless, a reality and therefore deserved to be recognized. They have two main characteristics. First of all, they have the ability to survive the mixing of their object with other identical things. They can also, in a rather important number of cases, survive the material or juridical loss of their object.

Teknikutvecklingen och digitaliseringen går fort framåt och har idag sträckt sig till det privatahemmet. Det smarta hemmet är en del av ett större fenomen som kallas Internet of Things(IoT). Enheterna inom IoT består av sensorer och datorer som kan kommunicera medvarandra och skapa ett situationsanpassat beteende. Idén med smarta hem handlar om attanvända sig av olika smarta enheter inom hemmet, som är uppkopplade till ett gemensamtnätverk. Smarta hem bidrar med många bra funktioner där individen kan skapa en bekväm,säker och hållbar vardag. Förutom att underlätta i vardagen för individer kommer dessasmarta enheter med ett antal risker. Ju fler enheter som kopplas upp på ett nätverk destoenklare är det för en obehörig person att komma åt en annan individs privata information. Det samlas in mycket data från de smarta enheterna vilket kan möjliggöra detaljeradkartläggning av användaren. Det är svårt att veta vem som får tillgång till den privatainformationen om användaren vilket bidrar till att det blir svårt för individen att vara anonymoch skydda sig. Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilken medvetenhet som finnshos individen kring riskerna vid användning av smarta enheter i hemmet, då det finnsförhållandevis lite forskning inom ämnet. En effekt av att individen blir mer medveten kanleda till att hen tar mer ansvar och därmed skyddar sig mer mot eventuella IT-brott. Utgångspunkten för studien har varit att samla in tidigare forskning och litteratur samt attutföra en kvantitativ enkätundersökning. Litteraturstudien ligger till grund till både tidigareforskning och det teoretiska ramverket. Med hjälp av litteraturstudien har enkätfrågorutformats för att kunna besvara studiens frågeställning. Enkätundersökningen gjordes via eninternetenkät som riktades till användarna av smarta enheter i hemmet. Utifrån insamlatmaterial och empiri kunde ett resultat presenteras och en analys utföras. Med hjälp av fyraolika teman har en slutsats dragits om vilken medvetenhet som finns hos individen kringriskerna vid användningen av smarta enheter i hemmet. / The development of technology and digitization are moving fast forward and have nowextended to the private homes. The smart home is part of a larger phenomenon called Internetof Things (IoT). The IoT devices consist of sensors and computers that can communicate witheach other and create a situational behavior. The idea of smart homes is about using differentsmart devices within the home, which are connected to a shared network. Smart homesprovides with many great functions where the individuals can create a comfortable, safe andsustainable everyday life. In addition to facilitating everyday life for individuals, these smartdevices come with a number of risks. The more devices connected to the Internet, the easier itgets for an unauthorized person to access another person's private information. The smartdevices collect a lot of data, which enables for detailed mapping of the user. It's hard to knowwho gets access to the private data about the user, which makes it difficult for the individualto be anonymous and protect himself. The purpose of the study is to develop knowledge aboutthe awareness of the individual about the risks associated with the use of smart devices athome, as there is relatively little research on the subject. An effect of becoming more aware ofthe risks, can lead to more responsibility taken by the individual to protect itself againstpossible IT crimes. The starting point of the study has been to collect prior research and literature and to conducta quantitative survey. The literature study forms the basis for the previous research and thetheoretical framework. With help from the literature, survey questions have been formulatedto answer the research question. The survey was conducted through an internet survey aimedto users of smart devices at home. Based on collected material and empirical data, a resultcould be presented and an analysis performed. With the help of four different themes, aconclusion has been drawn about the awareness of the individual about the risks associatedwith the use of smart devices in the home.Keywords:

Förändringar i affärsvärlden och på marknaden leder till att företag idag ständigt ställs införnya utmaningar. Vi befinner oss i ett digitaliserat samhälle som är under ständig förändring.Det är något som företag måste förhålla sig till. Företagen står inför utmaningen attdigitalisera sin verksamhet för att förhålla sig till en förändrande marknad och allt merdigitaliserade kunder. Utökande av kommunikationsnät och infrastruktur har möjliggjort förkunder att verka i en mer uppkopplad miljö än tidigare. För att verksamheter ska vara med ispelet bland de konkurrenskraftiga organisationerna, leder det till en av anledningarna till attföretagen kommer i kontakt med IT-trender inom digitalisering som Big Data, Internet ofThings och Cloud Computing. Affärsmodellen är en huvudsaklig aspekt att ta hänsyn till ochjustera vid digitalisering. Studien syftar därmed till att undersöka rollen för de tre nämnda ITtrendernai en verksamhet och hur affärsmodellen faktiskt påverkas. Studiens slutsatser visarpå att användandet av de tre IT-trenderna är låg idag och vad gäller affärsmodellen har detskett en låg påverkan på även om medvetenhet finns i hur den bör påverkas. IT-trendernafinns dock ständigt på agendan och kommer spela en stor roll framöver inom verksamhetersamtidigt som affärsmodellen kommer få en större påverkan. / Changes in the business world and on the market means that companies today are constantlyfaced with new challenges. We are in a digitized society that is constantly changing. It issomething that companies must adhere to. The companies face the challenge of digitizing itsoperations to respond to a changing market and increasingly digitized customers. Extension ofnetworks and infrastructure has enabled customers to work in a more connected world thanbefore. For businesses to be included in the game among the competitive organizations, itleads to one of the reasons that companies will use the IT trends in digitization as Big Data,Internet of Things and Cloud Computing. The business model is a main aspect to be takeninto account and adjust for digitization. The study thus aims to examine the role of these threeIT trends in the business and how the business model actually is affected. The study's findingsshow that the use of the three IT trends are low today, and in terms of the business model hasbeen a low impact on even if consciousness is how it should be affected. The IT trends are,however, constantly on the agenda and will play a big role in the future in the activities whilethe business model will have a larger impact.

The work described in this thesis is aimed at comparing Raspberry Pi model 3 B and Arduino Uno with an ESP8266 wifi module to see which one is most suitable to use in a Internet of Things project where data collecting from an sensor, processed and then presented. The method for this comparison is to divide the work. First, price and power consumption will be evaluated. Then, the stability of communication over wifi will be tested. Finally, the time it takes to design a program on the platforms will be measured. The result from the comparison show that the Raspberry Pi is the best choice for this type of Internet of Things projet. However, which platform to choose depends on the specific goals of the project since the platforms are good at different things. A server written in Python communicates with the Raspberry Pi by using socket to socket communication, the Raspberry Pi collects the data from the sensor and then sends it to the server. The server then saves the data in a database by the unit identification number. Then a webpage was designed that presented the data to the user. A usabiity test was done on the webpage and the result from the usability test showed that the test users was satisfied with the usability with the page, exept the choice of colors, which was fiexd. / Arbetet beskrivet i detta examensarbete går ut på att jämföra vilken av plattformarna Arduino Uno med en ESP8266 wifi-modul och Raspberry Pi 3 modell B som är mest lämplig att använda i ett Internet of Things projekt där inhämtning av data, bearbetning av data och presentation av datan. Metoden för arbetet är att dela upp det i olika moment, först undersökt faktorerna pris och strömförbrukning därefter testas kommunikationen över wifi för de olika plattformarna och därefter hur lång tid det tar att skapa ett test för kommunikationen på varje plattform. Resultatet av jämförelsen är att Raspberry Pi är mest lämplig för detta projekt, men att avgöra vilken plattform som ska användas i Internet of Things beror till störst del på vilka krav som finns, eftersom bägge plattformarna har sina egna fördelar mot varandra. En server skriven i python hämtar datan från sensorn via Raspberry Pi med hjälp av socketmeddelanden, därefter sparas datan i en databas där ett identifieringsnummer för plattformen styr sparandet av datan. För att kunna presentera datan från sensorn så skapades en webbplats som hämtar datan från databasen beroende på om användaren skickar en begäran från webbplatsen. Ett användartest har genomförts på webbplatsen för att undersöka användbarheten. Användartestet visade att webbplatsen hade de funktioner som användarna ansåg behövdes, enda åtgärdspunkten var färgsättning på webbplatsen som åtgärdades.

Internet of Things gör det möjligt att skapa “smarta miljöer” där information kan utbytas mellan olika typer av enheter. Denna teknik kan leda till effektivisering och automatisering på en mängd olika sätt, till exempel i våra hem och för affärsverksamheter. Ett område där intresset för denna teknik är stort är inom industrin, där området benämns som Industry 4.0. Där förväntas tekniken bland annat kunna användas för att effektivisera och förutse underhåll av maskiner, en inriktning som kallas e-maintenance. Denna nya teknik medför anpassning och utveckling av nya affärsmodeller och olika typer av informationssystem baserade på dessa. För att värde ska kunna skapas för verksamheter vid användande av en informationshanteringsplattform bör värdeskapande faktorer utforskas.   Syftet med denna studie är att undersöka, utifrån aspekter ur DeLone och McLeans (2003) Information System Success Model, hur värde kan skapas för ett fallföretag vid användning av en informationshanteringsplattform kopplad till sensorer i verksamheten genom Internet of things. Studien har genomförts med en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ ansats. En fallstudie har genomförts på ett kundföretag till Sigma Technology, som studien görs i samarbete med. Utifrån ett urval av de anställda på fallföretaget har uppfattningar kring värdeskapande faktorer undersökts, genom enskilda semi- strukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats och jämförts med Delone och McLeans (2003) Information Systems Success Model för att finna samband eller avvikelser.   I studien framkom det att de framstående variablerna för värdeskapande är enkelhet, informationsstruktur, tillgänglighet och pålitlighet. Dessa faktorer ansåg respondenterna vara särskilt viktiga vid utformning av en informationshanteringsplattform. Resultatet visar även att studien till stor del stämmer överens med det teoretiska ramverket och de beroendeförhållanden Information System Success Model presenterar. Faktorer som respondenterna inte ansåg vara lika betydande för värdeskapande och som därmed avvek från modellen är dimensionen servicekvalitet. Baserat på studiens resultat presenteras förslaget att vidareutveckla modellen med den nya dimensionen interaktionskvalité, eftersom att analysen av de värdeskapande faktorerna beskriver detta behov. / Internet of Things enables the creation of “smart environments”, where it is possible to exchange information between objects. This can lead to increased efficiency and automatization in different ways, for example in our homes and for business operations. An area where the interest for this technology is immense is in the industrial sector, and is referred to as Industry 4.0. For this area, the adoption of this technology is expected to, for example, improve efficiency and to predict maintenance, an approach known as e-maintenance. This new technology implies modification and development of business models and enables different types of information systems based on these. To be able to generate value for businesses when using an information management platform, variables that create value should be investigated.   The purpose of this study is to examine value-adding variables, with aspects from Delone & McLean’s Information System Success Model (2003), for a specific business case by using an information management platform through Internet of Things and sensors in their operations. This study has been carried out as a case study with one of Sigma Technology’s clients, which this study was made in collaboration with. This study was carried out with an abductive research approach and a qualitative method. To examine the opinions of the company’s employees, individual, semi-structured interview was conducted. The interviews was analyzed and compared with Delone & McLean's Information Systems Success Model, to identify resemblance or divergence.   The findings in this study show that the significant variables for value to be created are simplicity, information structure, accessibility and reliability. These factors are considered to be especially important, according to the respondents. Findings also show that the study is mostly consistent with the theoretical model, however, some variance has been discovered and some modifications of the model are presented. A dimension that the respondents did not consider equally important for value creation, and thus deviated from the theoretical framework, is service quality. Based on the significant factors presented in the study, the proposal is to further develop the model by adding an additional dimension, interaction quality, for the reason that the analysis of the value creating factors in this study describes this need.

Actualmente, Perú tiene la mayor tasa de mortalidad en la región respecto a accidentes de tránsito, alcanzando en Lima más de 50,000 siniestros vehiculares y más de 500 fallecidos al año, según la Policía Nacional del Perú. Esto se debe, principalmente, a la imprudencia de conductores y/o peatones, pero también a la demora en la atención debido a las condiciones del tránsito en la ciudad, lo que aumenta el índice de víctimas fatales. Las entidades locales responsables se encuentran desarrollando proyectos para el mejoramiento del tránsito, no obstante, se ha identificado que las soluciones actuales no cuentan con las características suficientes para poder cubrir los problemas presentados. El presente proyecto tiene como objetivo principal implementar una solución tecnológica basada en Smart Traffic para optimizar la identificación y atención de accidentes de tránsito en Lima Metropolitana, empleando infraestructura vial, tecnológica y soluciones analíticas. Esta solución consiste en la captura de datos a través de diversos dispositivos, el procesamiento y análisis de los datos a través de un motor de analítica, la ejecución de acciones en tiempo real para la detección y atención de los siniestros, y la presentación de resultados y reportes, todo soportado en la infraestructura vial existente y en tecnologías como Internet of Things, Big Data & Analytics y Cloud Computing. Asimismo, se ha realizado la validación del modelo propuesto en base a escenarios de prueba con métricas existentes, y se ha elaborado un plan de continuidad que asegure la viabilidad y alta disponibilidad de la propuesta. / Currently, Peru has the highest mortality rate in the region regarding traffic accidents, reaching more than 50,000 vehicle accidents in Lima and more than 500 deaths per year, according to Policía Nacional del Perú. This is mainly due to the recklessness of drivers and / or pedestrians, but also to the delay in attention due to the current traffic conditions in the city, which increases the rate of fatalities. Local entities in charge are developing projects to improve traffic, however, it has been identified that current solutions do not have sufficient characteristics to cover the problems presented. The main objective of this project is to implement a technological solution based on Smart Traffic to optimize the identification and attention of traffic accidents in Lima Metropolitana, using road infrastructure, technology and analytical solutions. This solution consists of data capture through various devices, data processing and analysis through an analytics engine, the execution of actions in real time for the detection and attention of traffic accidents, and the presentation of results. and reports, all supported by the existing road infrastructure and by technologies such as Internet of Things, Big Data & Analytics and Cloud Computing. Also, the proposed model has been validated based on test scenarios with existing metrics, and a continuity plan has been drawn up to ensure the viability and high availability of the proposal. / Tesis

Den tekniska utvecklingen och digitaliseringen utvecklas i snabb takt och har idag börjat acklimatiserats till hemmamiljöer. För några år sedan var smarta hem och dess enheter ovanligt men idag är ett smart hushåll mer angeläget än någonsin där allt fler digitaliserade funktioner skapar bekvämlighet för användare världen över. Ett smart hem tillhör Internet of Things (IoT) där enheter bestående av sensorer och datorer kommunicerar och utbyter data med varandra vilket bygger på inbyggd intelligens, insamling, analys och överföring av data. Ett smart hem avser enheter som befinner sig i ett hem och är uppkopplad till ett och samma nätverk vilket bidrar till att skapa en enkel och säker vardag. Det smarta hemmet medför många fördelar men genom fördelar kommer också ofta nackdelar. Varje enhet i hemmet kan bli utsatt för olika typer av attacker av en obehörig individ där varje enhet är mer eller mindre lätt att komma åt och där en attack medför att personliga data blir åtkomlig och kan spridas vidare på nätet. Det utgörs en korrelerad risk med antal uppkopplade produkter vilket medför fler integritetskränkande attacker i samma takt som antalet smarta hem och enheter ökar. Användare kan bli analyserade och kartlagda vilket också motiverar fysiska brottsliga handlingar. Det är svårt för användare att veta vem som får tillgång till deras data vilket också gör det svårt för användare att skydda sig. Studien syftar till att öka kunskap om de bakomliggande risker och integritetsproblem som uppstår genom privat användning av smarta hem och undersöker hur risker kan förebyggas. Forskningen inom förebyggandet av risker är idag förhållandevis smal. Förutsättningarna i studien har varit att samla in tidigare forskning och litteratur följt av en kvalitativ intervjuundersökning. Genom tidigare forskning har val av informanter gjorts och intervjufrågor har utformats för att på så sätt kunna besvara våra forskningsfrågor. Intervjuundersökningen genomfördes semi-strukturerat genom olika kommunikationsplattformar. Intervjumaterialet transkriberades där kodning och val av teman utformades. Utifrån de insamlade material tillsammans med empiri presenteras ett resultat och en analys utfördes. Genom de utvalda teman och genomförda analysen presenteras vår slutsats baserat på  forskningsfrågor följt av förslag till vidare forskning. / Technology and digitalization are developing fast and have begun to acclimatize to home environments. A few years ago, smart homes and smart devices were unusual, today a smart household is more urgent than ever, where more digitized features create convenience for users worldwide. A smart home belongs to the Internet of Things (IoT) where devices, consisting of sensors and computers, communicate and exchange data with each other, which is based on built in intelligence, collection, analysis, and transmission of data. A smart home refers to devices that are connected to the same network which helps to create a simple and safe everyday life for users. The smart home brings many advantages but through advantages there are disadvantages. Each device in the smart home environment can be subjected to different types of attacks by an unauthorized user where each device is easy to access and where an attack means that the personal data becomes accessible and can be spread online. There is a correlated risk through the number of connected products which leads to more privacy infringing attacks. Users can be analyzed, which also justifies physical criminal acts. It is difficult for users to know who is accessing their data, which makes it difficult to protect themselves. This study aims to increase knowledge about the underlying risks and privacy problems that arise through private use of smart homes and also how risks can be prevented. Research in risk prevention is currently relatively narrow. The prerequisites in the study have been to collect previous research and literature followed by a qualitative interview survey. Through the literature study, the choice of informants has been made and interview questions have been designed to be able to answer the research questions. The interview survey was conducted semi-structured through various communication platforms. The interview material was transcribed where coding and choice of themes were designed. Based on the collected materials together with empirical data, a result was presented, and an analysis was performed. Based on the selected themes and the analysis that was performed, our conclusion is finally presented based on our research questions followed by suggestions for further research. This study was conducted in swedish.

This qualitative study evaluates what the Internet of Things (IoT) can bring to create benefits in municipal housing companies. Since 2014, there has been a guide from the Swedish Agency for Digital Administration regarding benefits realization that describes how organizations can work to implement IT projects and realize target images, by focusing on the underlying benefits. The issues that this study focuses on are benefits and expectations from completed IoT projects. To answer these questions, five interviews and a pilot study, based on a framework for benefit realization, were conducted with people representing a large number of municipalities in Sweden. The respondents have had good insight into how the operations work in the IoT technology area. The main conclusion of the study is that the work with benefits, has a small role in the organizations consulted. Many of the obstacles identified in the study show that active management is required to change the culture around IoT projects and that the business focuses on the benefits behind the IoT solutions rather than the artifacts themselves. Previous research has shown that IoT is a disruptive innovation, which requires new thinking and other types of skills. Most organizations have built up their own infrastructures with pre-packaged services that have been offered to the businesses in order to create interest and let the businesses themselves discover the benefits that the technology can bring. / I den här kvalitativa studien utvärderas vad Internet of Things (IoT) kan tillföra för att skapa nytta i kommunala bostadsbolag. Sedan 2014 finns det en guide från Myndigheten för digital förvaltning i nyttorealisering, som är ett stöd i hur organisationer kan arbeta för att genomföra IT-projekt och realisera målbilder, genom att fokusera på den bakomliggande nyttan. De frågor som denna studie fokuserar på är nyttor och förväntningar från genomförda IoT-projekt. För att besvara dessa frågor har fem intervjuer och en pilotstudie, utifrån ett ramverk för nyttorealisering, genomförts med personer som representerar ett stort antal kommuner i Sverige. Respondenterna har haft god insikt i hur verksamheterna arbetar inom teknikområdet IoT.   Studiens främsta slutsats är att arbetet med nyttor, har en liten roll i de organisationer som tillfrågats. Många av de hinder som identifierats i studien visar på att det krävs en aktiv styrning för att förändra dels kulturen kring IoT-projekt och dels att verksamheten fokuserar på nyttan bakom IoT-lösningarna snarare än själva artefakterna. Tidigare forskning har visat att IoT är en disruptiv innovation vilket kräver nytänkande och andra typer av kompetenser. De flesta organisationer har byggt upp egna infrastrukturer med färdigpaketerade tjänster som erbjudits verksamheterna i syfte att skapa intresse och låta verksamheterna själva upptäcka de nyttor som tekniken kan tillföra.

IoT-enheter är för många människor idag en del av vardagen och fler och fler enheter ansluts till människors hushåll. Smarta hem har allt från kylskåp och övervakningskameror som är anslutna till ett nätverk och internet. Problematiken med det är att många av dessa enheter har inte tillräcklig kapacitet eller en avsaknad av tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda sig mot potentiella attackvektorer. Bristande säkerheten för enheter i det smarta hemmet kan leda till att enheterna blir hackade och manipulerade av angripare. Den som kan skydda det smarta hemmet mot manipulation av dess IoT-enheter är både användare i det smarta hemmet och utvecklare av enheterna. Men det är inte alltid tydligt för vem åtgärden gäller, vilket är något den här studien vill klargöra. Den här litteraturstudien utgår från befintliga åtgärder identifierade av tidigare forskning. Den skiljer sig från den tidigare forskningen genom att kartlägga vilka åtgärder som är applicerbara för användare och utvecklare för att skydda det smarta hemmet mot manipulation. Med hjälp av en systematisk litteratursökning valdes 22 studier ut för att besvara studiens frågeställning. För att besvara studiens forskningsfråga används en kartläggande granskningsmetod. Metoden används för att kartlägga och identifiera vilka åtgärder som rekommenderas för både användare och utvecklare. Med hjälp av den tidigare forskningen framställs ett ramverk för att förtydliga vad användaren i det smarta hemmet själv utföra och vilka åtgärder utvecklare kan och bör utföra. Ramverket demonstrerar dessutom en rekommenderad ordning från författaren som åtgärderna bör utföras i. / Users of IoT devices are for many people today part of everyday life and more and more devices are connected to people's households. Smart homes have everything from refrigerators and surveillance cameras connected to a network and the internet. The problem with this is that many of these units do not have sufficient capacity or lack adequate security measures to protect themselves against potential attack vectors. Lack of security for devices in the smart home can cause the devices to be hacked and manipulated by attackers. Those who can protect the smart home from tampering with its IoT devices are the users in the smart home and the developers of the IoT devices. Although it is not always clear for whom the security measures apply to, which is something that this study aims to clarify. This literature study is based on existing security measures identified by previous research. It differs from previous research by mapping out which security measures and best practices that are applicable to users and developers to protect the smart home from being manipulated. Using a systematic literature search, 22 studies were selected to answer the study's question. To answer the study's research question, a mapping method is used. The method is used to map and identify which actions are recommended for both users and developers. Using the previous research, a framework is created to clarify what the user in the smart home can do and what actions developers can and should take. The framework also demonstrates a recommended order from the author in which the measures should be carried out.