The increasing life expectancy of an aging population has caused a higher demand for healthcare services, highlighting a shortage within the healthcare system due to insufficient projected growth of healthcare personnel. One solution to this issue is the utilization of the Internet of Medical Things (IoMT). This study aims to describe the general acceptance level amongst healthcare recipients of adopting IoMT in Swedish remote healthcare and how the acceptance level differs amongst different age groups depending on the application of IoMT. Acceptance and implementation of IoMT in remote healthcare are discussed, with an emphasis on factors such as user-friendliness and practical hardware design. In this study, a digital survey was conducted with 103 respondents, which demonstrated that the majority were positive about using IoMT for monitoring and treating health conditions remotely. Although awareness of security risks exists, respondents generally expressed a low number of concerns regarding unauthorized access to information and modification of IoMT devices in general. The study's conclusion highlights the notable acceptance of IoMT in remote healthcare in Sweden. The results indicate network-connected devices are integrated into people's daily lives, and user-friendliness and cybersecurity influence the adoption of IoMT. Older age groups demonstrated less concern about cybersecurity than younger age groups. When analysing specific applications, the results show some age-related differences in acceptance, which also varied depending on the application, particularly when comparing more life-critical devices such as IoMT pacemakers with IoMT fall detectors. / Den ökande livslängden hos en ökande befolkning har skapat ett ökat vårdbehov och detta har påvisat en brist inom sjukvården då den förväntade utvecklingen av sjukvårdspersonal är otillräcklig. En lösning på detta är användandet av Internet of Medical Things (IoMT) och denna studie har som syfte att beskriva den allmänna acceptansnivån hos vårdtagare för användandet av IoMT inom den svenska distansvården samt hur acceptansnivån skiljer sig för olika åldrar beroende på tillämpning av IoMT. Acceptans och implementering av IoMT i distanssjukvården diskuteras, och faktorer som användarvänlighet och praktisk hårdvarudesign betonas. I denna studie utfördes en digital enkätundersökning innehållande 103 respondenter som visade att majoriteten var positiva till att använda IoMT för att övervaka och behandla hälsotillstånd på distans. Även om medvetenheten om säkerhetsrisker finns, var respondenternas oro för obehörig åtkomst till information samt modifiering av IoMT-utrustning generellt låg. Studiens slutsats framhäver att distansvård med IoMT har en hög acceptans i Sverige. Resultaten indikerar att nätverksanslutna enheter är integrerade i människors vardag och att användarvänlighet samt cybersäkerhet påverkar användningen av IoMT. Äldre åldersgrupper visade mindre oro för cybersäkerheten än yngre åldersgrupper. Vid analys av specifika tillämpningar visar resultaten att det finns vissa åldersrelaterade skillnader i acceptans, vilka också varierade beroende på tillämpning, särskilt i jämförelse med mer livskritiska enheter såsom IoMT-pacemakers i jämförelse med IoMT-falldetektorer.

De senaste decenniernas teknikutveckling har fört med sig många möjligheter och industriföretags produkter genererar idag stora mängder data, exempelvis bilar. Mjukvaruföretag har legat i framkant vad gäller insamling och analysering av data och industriföretag har därifrån mycket att lära sig. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheter och utmaningar industriföretag står inför när de samlar in data från sina produkter. Studien inleddes med en litteraturstudie vilken lade grunden för studiens syfte och problematisering. Därefter gjordes en djupare undersökning där teori och intervjustudie jämfördes. I intervjustudien deltog fyra svenska företag som alla tillverkar eller planerar att tillverka smarta produkter. Resultatet av arbetet visar på att industriföretag blir allt mer datadrivna och att de ofta gynnas av att samla in data från deras produkter. De största användningsområdena som kommer med produktgenererad data är att företag kan förstå kundbehov, övervakning av produkter samt prediktivt underhåll. Möjligheterna som kommer med detta är så pass stora att det för de flesta stora industriföretag är nödvändigt att arbeta med produktgenererad data för att bibehålla konkurrenskraft. / The technical advancements that have been made during the last decades have brought many opportunities, and the products that industrial companies are developing now generate vast amounts of data. Software companies have been leading the development of collecting and analyzing data, and industrial companies have much to learn from them. The purpose of this work is to investigate the opportunities and challenges that industrial companies face when collecting data from their products. The study was preceded by a literature review that formed the foundation of the purpose and problematization of the study. A deeper investigation was then conducted where theory and interview study were compared. Four Swedish companies took part in the interview study, and all are manufacturing or plan to manufacture smart products. The results show that industrial companies become more and more data driven and that they benefit from collecting data from their products. The biggest use cases for companies that product generated data brings are understanding of customer needs, the possibility for customer to monitor their products and predictive maintenance. The opportunities this gives are so great that it is necessary for most industrial companies to take use product generated data, in order to stay competitive.

I hänsyn till att Internet of Things (IoT) fortsätter implementeras i privata hem blir säkerhets- och integritetsfrågor allt viktigare. Tidigare studier har visat att det finns flera olika säkerhetsrisker med IoT och smarta hem. Dessa är däremot ofta mycket tekniska och inte lätta att förstå för användare vilket lämnar användare omedvetna om potentiella säkerhetsrisker. Studien har undersökt användares medvetenhet om de säkerhetsrisker som ingår vid användning av IoT i smarta hem. Under studien har en narrativ litteraturstudie genomförts för att utforska tidigare forskning. En prototyp bestående av fyra olika designelement har skapats baserat på heuristiker och designprinciper. Prototypen har därefter använt för att undersöka hur digitala knuffar kan designas för att stödja användares medvetenhet kring IoT-säkerhetsrisker i smarta hem. Utvärderingstester genomfördes med totalt tio användare för att studera hur digitala knuffar kan designas för att stödja användarnas medvetenhet om potentiella säkerhetsrisker i smarta hem. Studien resulterar i fyra designförslag för hur digitala knuffar kan designas för att stödja användarnas medvetenhet kring IoT-säkerhetsrisker i det smarta hemmet. / With the increasing use of Internet of Things (IoT) in private homes the security and privacy issues become increasingly important. Previous studies have highlighted that there are several different security risks with IoT and smart homes. However, these are often very technical and not easily understood for users which leaves the users unaware of potential security risks. This study has investigated users' awareness about the security risks that are included when using IoT in the smart home environment. During the study a narrative literature study has been conducted to explore previous research. A prototype consisting of four different design elements has been created based on heuristics and design principles. The prototype has then been used to study how digital nudges can be designed to support users' awareness in regard to IoT security risks in smart homes. Evaluation tests were performed with a total of ten users to study how digital nudges can be designed to support users' awareness of potential security risks in smart homes. The study results in four design proposals for how digital nudges can be designed to support users' awareness of IoT-security issues in the smart home environment.

The Education Industry is crucial to the development of societies and their economy, consequently, it is important to understand how technological advancements affect the industry and its stakeholders. Research has been made on this topic, mainly focusing on the concept and framework, implications for the Education Industry, and possible societal transformations, but few focus on the implementation and evolution of the Internet of Things (IoT) in the education industry, the Internet of Education Things (IoET), especially within higher education. Living in the Information Age, it is important to understand how things that provide access to power(as in information) are implemented and evolve. The purpose of this research is to study the IoET in the Swedish higher education reality, to provide a deeper understanding of the rapid changes in the industry, the evolution, and development of the IoET model as well as the outcomes over a ten years timeframe for the institution, by answering the research question“How did the implementation process of IoET evolve?”. The research was conducted implementing a qualitative exploratory approach, using a single case study adopting grounded theory and thematic analysis, with an interpretative approach that allowed the interviewees to voice their experiences and perspectives on the phenomenon. It was found that the past decade, especially the last five years, has meant pervading IoET transformations on multiple levels within the university, such as the teaching and learning, privacy and security, classroom environment, and energy monitoring, as well as digital connectors. These transformations were found to have strong connections to external pressure, internal pressure, regulations, centralisation, and most recently COVID-19. Each of these motivations was found to be related to the different transformations mentioned above, which also has meant different paces of transformation, and in turn different outcomes. We found that the increasing pace of these implementations has made the level of satisfaction decrease among the different stakeholder groups.

Jordens resurser konsumeras linjärt och ohållbart, trots att de är begränsade. Produkter produceras, används och kasseras i en hög takt. Det nuvarande förhållningssättet till jordens resurser är inte resurseffektivt och är följaktligen ett oroande problem för jordens framtid. När befolkningen växer och medelklassen på tillväxtmarknader blir större möts vi av en ökning av råvarornas pris och prisvariation. Detta innebär att vi borde överväga andra sätt att konsumera och tillverka för att bibehålla vår levnadsstandard. Om vi inte tillsätter några åtgärder skulle det år 2050 krävas en dubblering av jordens storlek och därmed resurser för att möjliggöra hantering av dagens konsumtionsnivåer. Detta är ett oroväckande faktum som kräver en förändring av vårt levnadssätt. EU satsar mycket forskning inom området för att skapa denna förändring. Vitvarubranschen är en del av problemet som beskrivs ovan. Priserna blir allt lägre och en konsekvens av detta blir ofta att kvaliteten på komponenterna blir bristande. Detta i kombination med höga priser för reparation och service, leder till kortare livslängd för vitvarorna. Resurseffektiviteten är därmed låg och en förändring krävs i hur vitvaror konsumeras. Cirkulär ekonomi är ett nytt sätt att tänka kring tillgängliga resurser. Nyckeln är att säkerställa att jordens tillgängliga resurser används på ett mer hållbart sätt i cykler. Genom att utforma och utveckla produkter för att hålla i flera cykler, modularisera och introducera nya affärsmodeller, kan produkterna hålla längre och vara mer resurseffektiva. Cirkulär ekonomi har studerats i olika fallstudier och samlats i en stor rapport av Ellen MacArthur Foundation. Rapporten visar lovande resultat för olika fall, inklusive leasing kombinerat med återtillverkning av tvättmaskiner. ResCoM är ett EU-projekt ämnat att skapa ett ramverk för implementation av cirkulär ekonomi som testas i fyra olika fallstudier, varav ett är med vitvarutillverkaren Gorenje. Genom cirkulär ekonomi kan ekonomisk lönsamhet uppnås, både för tillverkare och kunder, samtidigt som man får en lägre resursförbrukning. Denna rapport består av en litteraturstudie av cirkulär ekonomi och dess cykler applicerade på vitvarubranschen, en konsumentundersökning och intervjuer. Konsumentundersökningen visar på ett stort intresse för leasing av vitvaror. Intervjuerna gav en djupare insyn i varför förändring kan vara utmanande att genomföra för marknadsledande företag. Resultatet av vårt arbete visar, trots utmaningar, att vitvarubranschen har potential att gå över till ett cirkulärt system. Med denna studies framtagna affärsmodell i tre steg blir förändringen mindre radikal genom att utnyttja befintlig infrastruktur för logistik och försäljning. Ett framgångsrikt första steg visar branschen att det finns lönsamhet i affärsmodellen. Av detta skäl kommer andra tillverkare att intressera sig för att använda en liknande affärsmodell och tillsammans kan de staka ut vägen för en förändring mot en hållbar framtid. / The natural resources of our earth are consumed in a linear and unsustainable way, although they are limited. The current consumption model is not resource efficient and therefore a problem for the future of our earth. As the global population grows and the middle class of emerging markets gets bigger we are facing an increase in the price and volatility of raw materials. This means we should consider other ways of manufacturing and consuming in order to keep our living standard. If no actions are taken, we would need a planet twice as big in the year 2050 to cope with today’s way of consuming. This is an alarming fact that the European Union is putting a lot of effort into research on how to tackle. The home appliance industry is a part of this problem, the prices are getting lower and consequently, the quality of the components used in the appliances as well. This, combined with high prices for repair and service, leads to shorter life cycles for the appliances. Hence, the resource utilization is low and a change in the way we consume our appliances is needed. Circular economy is a new way of thinking considering the resources that are available. The key is to make sure that we are using the resources available in the most sustainable way in circular supply chains. By designing out waste, making modular products and introducing new business models, the products can have a longer and more resource efficient life cycle. The concept has been applied in different case studies and gathered in an extensive report by the Ellen MacArthur Foundation. The report shows promising results for various cases including leasing combined with remanufacturing or refurbishment of washing machines. ResCoM is a project co-sponsored by the European Union intended to create a framework for implementation of circular economy which is tested in four industrial cases, one of them being the home appliance manufacturer Gorenje. Economic profit for both the manufacturer and the customer is obtainable, as well as a higher level of resource efficiency. This report includes a study of the literature of circular economy and its different cycles applicable to the home appliance industry, as well as a market survey and interviews. The survey shows that many people are interested in leasing and the interviews provide more insight on why the change is challenging to make for the big companies that lead the industry. The results of our report show that the home appliance industry has potential to successfully implement a circular system. Using our business model to make the transition in three steps the current infrastructure of logistics and sales will make the change less radical. The first stage will be crucial for the success of the implementation. A successful first stage will show the industry that it is a profitable business model and other manufacturers will become interested in implementing a similar model, which enables the change for a more sustainable future.

The rapid enhancement of low-power short range wireless connectivity has been a driving factor of the pervasive adoption of Internet-of-Things (IoT). However, the lack of universal standard for such technologies causes compatibility issues and slows down innovation. The Bluetooth Low Energy (BLE) protocol has become the leading protocol that is most likely to be adopted as the standard over other compatible technologies and thus has to be studied thoroughly and all characteristics evaluated. Several major enhancements were introduced in the release of BLE 5 which makes the technology instantly more attractive in wider range of use cases than before. These enhancements bring additional complexity into the BLE architecture while allowing for more flexibility and configuration varieties to optimize each use case. This thesis attempts to evaluate the benefits of new features in BLE for a specific device developed by Tritech Technologies and the possibility of utilizing several features to improve wireless performance. Additionally, the technology architecture is deeply studied, challenges in implementation identified and operational characteristics measured. Results of the literature review discusses how the scalability of BLE has significantly improved, new features provide more flexibility making the technology more attractive for all IoT and finally recommends further work in order to have a single standard when operating low-powered wireless communication. Moreover, test results of power consumption, possible range and throughput are summarized showing that the new features can bring significant benefits to certain products but massive drawbacks might occur in form of power consumed if not carefully implemented. To point out some notable test results acquired in this project, double the energy utility was achieved by utilizing high speed physical layer (PHY) in high throughput operation that reached data transfer rate of 1.37 MB/s. Using long range PHY with coding scheme of eight symbols per bit reached roughly 1 km range in Line-of-Sight (LoS) and improvement from about half-house to nearly full-house coverage. Furthermore, a method of dynamically switching PHYs was implemented and concluded not suitable for such an application due to high added power consumption. / Den snabba förbättringen av trådlös kommunikation med låg energiförbrukning har präglat utvecklingen av Internet-of-Things (IoT). Bristen på en universell standard för sådan teknik orsakar kompatibilitetsproblem och kan hämma innovation. Protokollet för Bluetooth Low Energy (BLE) har kommit att bli det ledande protokoll som förmodligen kommer att antas som standarden över andra kompatibla teknologier och måste därför granskas noggrant och alla dess egenskaper utvärderas. Flera anmärkningsvärda förbättringar introducerades i utgåvan av BLE 5 vilket omedelbart gör tekniken mer attraktiv i ett större användningsområde än tidigare. Dessa förbättringar ger ytterligare komplexitet i BLE-arkitekturen, samtidigt som detta möjliggör mer flexibilitet och konfigurationsvarianter för att optimera varje användningsfall.Denna rapport försöker att utvärdera fördelarna med nya funktioner i BLE för en specifik produkt som utvecklats av Tritech Technologies och möjligheten att utnyttja flera funktioner för att förbättra den trådlösa anslutningen. Protokollarkitekturen är dessutom granskad, utmaningar i genomförandet identifierade och operativa egenskaper uppmätta. Resultaten från litteraturöversikten diskuterar hur skalbarheten hos BLE har förbättrats avsevärt, hur nya funktioner bidrar till flexibilitet vilket gör tekniken mer attraktiv för all typ av IoT och slutligen rekommenderar vidare arbete för att kunna uppnå en standard för trådlös kommunikation med låg energiförbrukning. Dessutom sammanfattas testresultatet av strömförbrukning, möjlig räckvidd och datahastighet, vilket visar att de nya funktionerna kan ge betydande fördelar för vissa produkter men att nackdelar kan förekomma i form av strömförbrukning om den inte är noggrant genomförd. BLE 5 jämfördes med tidigare versioner och resultaten från denna jämförelse visade på att fördubblad energy utility kunde uppnås genom att använda ett Physical Layer (PHY) med höghastighetsegenskaper och dataöverföringshastighet på 1.37 MB/s. Då ett PHY med lång räckvidd och datakodning på åtta symboler per bit användes kunde en räckvidd på cirka 1 km siktlinje uppnås och en förbättring kunde ses i en tvåplansvilla där täckningen ökat från cirka halva byggnaden till nästan hela byggnaden. Dessutom utvecklades en metod för att dynamiskt byta PHY under användning, och slutsatsen visade att denna metod ej är lämplig för den produkt som utreddes på grund av den ökade energiförbrukningen som då uppstod.

The IoT sensing system plays an important role in the field of the smart city. IoT devices are generally constrained nodes due to their limited power and memory. How to save energy has been a challenge for the scalability of sensing networks. Previous studies introduce the dynamic sink and three dynamic sink deployment strategies. It has been proved by simulation experiments that the sensing network with dynamic sinks can reduce energy consumption. Further investigations on new dynamic sink deployment strategies are needed to explore the full potential of dynamic sinks. This work investigates three new deployment strategies, namely Determinisitic Strategy, Prediction Strategy, and Improved Prediction Strategy. We design experiments with different scenarios and evaluate the packet delivery ratio (PDR) and power consumption performances using emulated IoT devices on the Cooja simulator. The results show that the setups with these three new deployment strategies have good performance in terms of PDR and power consumption. Furthermore, we compare the performance difference between these three new strategies. The Improved Prediction Strategy has advantages over the other two strategies and has application prospects in reality. / IoT-baserade sensorsystem spelar en viktig roll för smarta städer. IoT-enheter är i allmänhet begränsade noder vad gäller till exempel kraftförsörjning och minnesutrymme. Hur man kan spara energi har varit en utmaning för skalbarheten hos sensornätverk. I tidigare studier introduceras dynamiska sänknoder och tre strategier för utplacering av sådana sänknoder. Det har visat sig genom simuleringsexperiment att ett nätverk med dynamiska sänknoder kan minska energiförbrukningen. Ytterligare undersökningar av nya strategier för utplacering av sänknoder behövs för att utforska den fulla potentialen hos dynamiska sänknoder. I det här arbetet undersöks tre nya strategier, nämligen Determinisitic Strategy, Prediction Strategy och Improved Prediction Strategy. Vi utformar experiment med olika scenarier och utvärderar andelen levererade paket (Packet Delivery Ration", PDR) och energiförbrukningen med hjälp av emulerade IoT-enheter i Cooja-simulatorn. Resultaten visar att uppställningarna med dessa tre nya strategier har bra prestanda när det gäller PDR och energiförbrukning. Dessutom jämför vi prestandaskillnaden mellan dessa tre nya strategier. Improved Prediction Strategy har fördelar jämfört med de andra två strategierna och bedöms ha goda tillämpningsmöjligheter i verkliga miljöer.

With the rise of Industry 4.0 and the 4:th industrial revolution withthe Internet of Things, infrastructures have become more prevalent to connect and monitor many different systems within an industrial set-ting. With many candidates for this IoT infrastructure, there is a need to evaluate the different candidates to determine the different strengthsand weaknesses of the infrastructure.This thesis investigates the use of the Eclipse Arrowhead framework in the application of scalable infrastructure used for predictive mainte-nance. This investigation is conducted by converting an existing pre-dictive maintenance implementation that is using Amazon Web Services as the IoT infrastructure into a predictive maintenance implementationusing the Eclipse Arrowhead framework as the infrastructure.This design science artifact which results from this thesis shows that the Eclipse Arrowhead framework is suitable for a scalable infrastruc-ture though some shortcomings of the framework were found during the implementation. And though it is a suitable infrastructure, the usage ofthe framework should depend on the specific needs of the infrastructureand should not be used as a “one size fits all” solution.

The rapid development of Internet of Things (IoT) devices has brought unparalleled convenience and efficiency to our daily lives. However, with this exponential growth comes the pressing need to address the critical security challenges posed by these interconnected devices. IoT devices are typically resource-constrained, lacking the robust computing power and memory capacity of traditional computing systems, which often leads to a lack of adequate security mechanisms and leaves them vulnerable to various attacks. This master’s thesis contributes by investigating a secure mechanism that utilizes the hardware isolation provided by the TrustZone technology found in ARM’s Cortex-M processors. TrustZone is a hardware-based security extension in ARM processors that enables a secure, isolated environment for executing sensitive code alongside a regular, non-secure operating system. This thesis uses this mechanism and implements a Trusted Execution Environment (TEE) in the secure environment of TrustZone that monitors the resource usage of applications running in the non-secure operating system. The aim of the TEE is to monitor the network communication and the CPU usage of the applications running on the IoT device, protecting its integrity and detecting any abnormal behavior. The implementation is done inside the Contiki-NG operating system, a well-known operating system designed for constrained IoT devices. The thesis conducts a comprehensive evaluation of the developed security solution through extensive experiments using two micro-benchmarks. It analyzes the impact of the security mechanism on various aspects of the IoT device, such as runtime overhead, energy consumption, and memory requirements, while taking into account the resource constraints. Furthermore, the effectiveness of the security solution in identifying malicious activities and abnormal behaviors is thoroughly assessed. The findings demonstrate that the TrustZone-based security mechanism introduces relatively minimal overhead to the device’s operation, making it a viable option for IoT devices that can accommodate such slight performance impacts. The research sheds light on the critical issue of IoT device security, emphasizing the need for tailored solutions that consider the resource constraints of these devices. It presents an alternative solution that utilizes TrustZone’s hardware isolation to effectively monitor the applications running in IoT devices and opens a new approach to securing such kinds of devices. / Den snabba utvecklingen av Internet of Things (IoT)-enheter har gett oöverträffad bekvämlighet och effektivitet i våra dagliga liv. Men med denna exponentiella tillväxt kommer det trängande behovet att ta itu med de kritiska säkerhetsutmaningarna som dessa sammankopplade enheter utgör. IoT-enheter är vanligtvis resursbegränsade och saknar den robusta datorkraften och minneskapaciteten hos traditionella datorsystem, vilket ofta leder till brist på adekvata säkerhetsmekanismer och gör dem sårbara för olika attacker. Denna rapport bidrar genom att undersöka en säker mekanism som använder hårdvaruisoleringen som tillhandahålls av TrustZone-teknologin som finns i ARMs Cortex-M-processorer. TrustZone är ett hårdvarubaserad säkerhetstillägg i ARM-processorer som möjliggör en säker, isolerad miljö för exekvering av känslig kod tillsammans med ett vanligt, osäkrat operativsystem. Denna rapport använder denna mekanism och implementerar ett Trusted Execution Environment (TEE) i den säkra miljön i TrustZone som övervakar resursanvändningen av applikationer som körs i det osäkra operativsystemet. Syftet med TEE är att övervaka nätverkskommunikationen och CPU-användningen för de applikationer som körs på IoT-enheten, skydda dess integritet och upptäcka eventuellt onormalt beteende. Implementeringen görs i operativsystemet Contiki-NG, ett välkänt operativsystem designat för begränsade IoT-enheter. Rapporten genomför en omfattande utvärdering av den utvecklade säkerhetslösningen genom omfattande experiment med två mikroriktmärken. Den analyserar effekten av säkerhetsmekanismen på olika aspekter av IoTenheten, såsom overhead under drift, energiförbrukning och minneskrav, samtidigt som resursbegränsningarna tas i beaktande. Dessutom utvärderas effektiviteten grundligt hos säkerhetslösningen för att identifiera skadliga aktiviteter och onormala beteenden. Resultaten visar att den TrustZonebaserade säkerhetsmekanismen introducerar relativt minimal overhead för enhetens drift, vilket gör det till ett genomförbart alternativ för IoT-enheter som kan hantera en liten prestandapåverkan. Forskningen belyser den kritiska frågan om IoT-enhetssäkerhet och betonar behovet av skräddarsydda lösningar som tar hänsyn till dessa enheters resursbegränsningar. Den presenterar en alternativ lösning som använder TrustZones hårdvaruisolering för att effektivt övervaka applikationer som körs i IoT-enheter och öppnar ett nytt tillvägagångssätt för att säkra sådana typer av enheter.

Embedded devices in the Internet of Things world mostly only have one connection channel, and smaller consumer devices usually communicate with other devices only over a wireless connection. Developers constantly upgrade the Internet of Things devices with Android phones connecting to the devices. If developers break the only possible connection, the devices become unusable, because the devices do not have a wired port. This study explores the options to test the wireless upgrade channel during the development workflow and implements a continuous integration pipeline for the devices. Literature in the field of continuous integration focuses primarily on Cloud and Web-related workloads. The few papers targeting embedded devices with continuous integration are primarily theoretical and discuss the possible advantages of utilizing continuous integration but do not implement a prototype. Our contribution creates a continuous integration pipeline for embedded devices, which automatically tests the update channel between Android phones and embedded devices over Bluetooth on every commit. To verify the correct functionality, we use previously faulty commits from the git history and run the pipeline with the buggy commit to check the pipeline’s functionality. The pipeline evaluation shows that the time improvements for our update validation process with continuous integration is insignificantly faster for the upgrade procedure. However, developers are required to test a combination of versions and here, the automated testing setup excels over the human testing method by being scalable. Furthermore, automated testing enables easier identification of the root cause for an issue and a faster delivery time of fixes. While the pipeline works reliably, we identify issues in adopting the continuous integration process by the developers. Additionally, the analysis summarizes essential tools and features to run the pipeline with an overview of required elements for similar projects. The work was created in cooperation with Wrlds Creations AB and we used the devices actively developed by the company. / Inbäddade enheter i Internet of Things världen har oftast bara en kommunikationskanal, och mindre konsumentenheter kommunicerar vanligtvis via en trådlös Bluetooth-anslutning. Utvecklarna uppgraderar ständigt enheterna med Android-telefoner som ansluts till enheterna. Om utvecklarna bryter den enda möjliga kommunikationskanalen blir enheterna obrukbara. Denna studien undersöks alternativen för att testa den trådlösa uppgraderingskanalen under utvecklingsarbetsflödet och implementeras en continuous integration pipeline för enheterna. Litteraturen inom området continuous integration fokuserar primärt på Cloud och webbrelaterade arbetsbelastningar. De få artiklar som är inriktade på inbäddade enheter med continuous integration är främst teoretiska och diskuterar de möjliga fördelarna med att använda continuous integration, men implementerar inte någon prototyp. Vårt bidrag skapar en continuous integration pipeline för inbäddade enheter, som automatiskt testar uppdateringskanalen mellan Android-telefoner och inbäddade enheter via Bluetooth vid varje commit. För att verifiera den korrekta funktionaliteten använder vi tidigare felaktiga commits från git-historiken och körde pipelinen med den felaktiga commit för att kontrollera funktionaliteten av pipelinen. Utvärderingen av pipelinen visar att tidsförbättringarna för valideringskanalen är obetydligt snabbare för hela uppgraderingsproceduren. Utvecklarna krävs dock testa en kombination av versioner och här är den automatiska testuppställningen bättre än den mänskliga testmetoden eftersom den är skalbar. Automatiserad testning gör det dessutom lättare att identifiera grundorsaken till ett problem och att leverera korrigeringar snabbare. Även om pipelinen fungerar på ett tillförlitligt sätt identifierar vi problem när det gäller utvecklarnas antagande av continuous integration-processen. Dessutom sammanfattas i analysen de viktigaste verktygen och funktionerna för att driva pipelinen med en översikt över vad som krävs för liknande projekt. Arbetet skapades i samarbete med Wrlds Creations AB och använde de enheter som företaget aktivt utvecklat.