Global ETD Search

1	Värdeskapande faktorer med en informationshanteringsplattform genom Internet of Things : En fallstudie med fokus på förebyggande underhåll i en producerande verksamhet Blomqvist, Ellen, Lenegård, Mathilda January 2016 (has links) Internet of Things gör det möjligt att skapa “smarta miljöer” där information kan utbytas mellan olika typer av enheter. Denna teknik kan leda till effektivisering och automatisering på en mängd olika sätt, till exempel i våra hem och för affärsverksamheter. Ett område där intresset för denna teknik är stort är inom industrin, där området benämns som Industry 4.0. Där förväntas tekniken bland annat kunna användas för att effektivisera och förutse underhåll av maskiner, en inriktning som kallas e-maintenance. Denna nya teknik medför anpassning och utveckling av nya affärsmodeller och olika typer av informationssystem baserade på dessa. För att värde ska kunna skapas för verksamheter vid användande av en informationshanteringsplattform bör värdeskapande faktorer utforskas. Syftet med denna studie är att undersöka, utifrån aspekter ur DeLone och McLeans (2003) Information System Success Model, hur värde kan skapas för ett fallföretag vid användning av en informationshanteringsplattform kopplad till sensorer i verksamheten genom Internet of things. Studien har genomförts med en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ ansats. En fallstudie har genomförts på ett kundföretag till Sigma Technology, som studien görs i samarbete med. Utifrån ett urval av de anställda på fallföretaget har uppfattningar kring värdeskapande faktorer undersökts, genom enskilda semi- strukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats och jämförts med Delone och McLeans (2003) Information Systems Success Model för att finna samband eller avvikelser. I studien framkom det att de framstående variablerna för värdeskapande är enkelhet, informationsstruktur, tillgänglighet och pålitlighet. Dessa faktorer ansåg respondenterna vara särskilt viktiga vid utformning av en informationshanteringsplattform. Resultatet visar även att studien till stor del stämmer överens med det teoretiska ramverket och de beroendeförhållanden Information System Success Model presenterar. Faktorer som respondenterna inte ansåg vara lika betydande för värdeskapande och som därmed avvek från modellen är dimensionen servicekvalitet. Baserat på studiens resultat presenteras förslaget att vidareutveckla modellen med den nya dimensionen interaktionskvalité, eftersom att analysen av de värdeskapande faktorerna beskriver detta behov. / Internet of Things enables the creation of “smart environments”, where it is possible to exchange information between objects. This can lead to increased efficiency and automatization in different ways, for example in our homes and for business operations. An area where the interest for this technology is immense is in the industrial sector, and is referred to as Industry 4.0. For this area, the adoption of this technology is expected to, for example, improve efficiency and to predict maintenance, an approach known as e-maintenance. This new technology implies modification and development of business models and enables different types of information systems based on these. To be able to generate value for businesses when using an information management platform, variables that create value should be investigated. The purpose of this study is to examine value-adding variables, with aspects from Delone & McLean’s Information System Success Model (2003), for a specific business case by using an information management platform through Internet of Things and sensors in their operations. This study has been carried out as a case study with one of Sigma Technology’s clients, which this study was made in collaboration with. This study was carried out with an abductive research approach and a qualitative method. To examine the opinions of the company’s employees, individual, semi-structured interview was conducted. The interviews was analyzed and compared with Delone & McLean's Information Systems Success Model, to identify resemblance or divergence. The findings in this study show that the significant variables for value to be created are simplicity, information structure, accessibility and reliability. These factors are considered to be especially important, according to the respondents. Findings also show that the study is mostly consistent with the theoretical model, however, some variance has been discovered and some modifications of the model are presented. A dimension that the respondents did not consider equally important for value creation, and thus deviated from the theoretical framework, is service quality. Based on the significant factors presented in the study, the proposal is to further develop the model by adding an additional dimension, interaction quality, for the reason that the analysis of the value creating factors in this study describes this need. Information management platform Information Systems Success Model Interaction quality Internet of Things IoT Value Informationshanteringsplattform Information Systems Success Model Interaktionskvalitet Internet of things värdeskapande Information Systems
2	Interaktionskvalitet - hur mäts det? Friberg, Annika January 2009 (has links) Den tekniska utvecklingen har lett till att massiva mängder av information sänds, i högahastigheter. Detta flöde måste vi lära oss att hantera. För att maximera nyttan av de nyateknikerna och undkomma de problem som detta enorma informationsflöde bär med sig, börinteraktionskvalitet studeras. Vi måste anpassa gränssnitt efter användaren eftersom denneinte har möjlighet att anpassa sig till, och sortera i för stora informationsmängder. Vi måsteutveckla system som gör människan mer effektiv vid användande av gränssnitt.För att anpassa gränssnitten efter användarens behov och begränsningar krävs kunskaperom den mänskliga kognitionen. När kognitiv belastning studeras är det viktigt att en såflexibel, lättillgänglig och icke-påträngande teknik som möjligt används för att få objektivamätresultat, samtidigt som pålitligheten är av största vikt. För att kunna designa gränssnittmed hög interaktionskvalitet krävs en teknik att utvärdera dessa. Målet med uppsatsen är attfastställa en mätmetod väl lämpad för mätning av interaktionskvalitet.För mätning av interaktionskvalitet rekommenderas en kombinering av subjektiva ochfysiologiska mätmetoder, detta innefattar en kombination av Functional near-infraredspecroscopy; en fysiologisk mätmetod som mäter hjärnaktiviteten med hjälp av ljuskällor ochdetektorer som fästs på frontalloben, Electrodermal activity; en fysiologisk mätmetod sommäter hjärnaktiviteten med hjälp av elektroder som fästs över skalpen och NASA task loadindex; en subjektiv, multidimensionell mätmetod som bygger på kortsortering och mäteruppfattad kognitiv belastning i en sammanhängande skala. Mätning med hjälp av dessametoder kan resultera i en ökad interaktionskvalitet i interaktiva, fysiska och digitalagränssnitt. En uppskattning av interaktionskvalitet kan bidra till att fel vid interaktionminimeras, vilket innebär en förbättring av användares upplevelse vid interaktion. / Technical developments have led to the broadcasting of massive amounts of information, athigh velocities. We must learn to handle this flow. To maximize the benefits of newtechnologies and avoid the problems that this immense information flow brings, interactionquality should be studied. We must adjust interfaces to the user because the user does nothave the ability to adapt and sort overly large amounts of information. We must developsystems that make the human more efficient when using interfaces.To adjust the interfaces to the user needs and limitations, knowledge about humancognitive processes is required. When cognitive workload is studied it is important that aflexible, easily accessed and non assertive technique is used to get unbiased results. At thesame time reliability is of great importance. To design interfaces with high interaction quality,a technique to evaluate these is required. The aim of this paper is to establish a method that iswell suited for measurement of interaction quality.When measuring interaction quality, a combination of subjective and physiologicalmethods is recommended. This comprises a combination of Functional near-infraredspectroscopy; a physiological measurement which measures brain activity using light sourcesand detectors placed on the frontal lobe, Electrodermal activity; a physiological measurementwhich measures brain activity using electrodes placed over the scalp and NASA task loadindex; a subjective, multidimensional measurement based on card sorting and measures theindividual perceived cognitive workload on a continuum scale. Measuring with these methodscan result in an increase in interaction quality in interactive, physical and digital interfaces.An estimation of interaction quality can contribute to eliminate interaction errors, thusimproving the user’s interaction experience. interaction cognitive workload interaction quality measure measurement interaktion kognitiv belastning interaktionskvalitet mätning mäta kvalitet quality EEG Electroencephalography elektroencefalografi SWAT Subjective workload assessment technique NASA TLX NASA task load index pupil dilation Modified Cooper Harper Scale MCH skalan Modified Cooper Harper Skalan MCH scale mätmetoder measures subjektiv objektiv subjective objective Skin conductivity response Heart rate variability Functional near- infrared spectroscopy SCR HRV fNIRS kommunikation communication kognition cognition teknikstödd kommunikation ansikte mot ansikte kommunikation face to face interaktivitet information interactivity workload arbetsbelastning cognitive kognitiv Diagnosticity sensitivity upplösning mätinstrument känslighet utvärdering analys utvärderingsprocedur metod method kalibrering calibration Engineering and Technology Teknik och teknologier

Search results

Värdeskapande faktorer med en informationshanteringsplattform genom Internet of Things : En fallstudie med fokus på förebyggande underhåll i en producerande verksamhet

Interaktionskvalitet - hur mäts det?