Rapporten behandlar en produktutveckling av framtidens TV-fäste. Teknik och form hos TV-apparater utvecklas varje dag, detta leder till att TV-fästen måste anpassas för att följa trenderna. I samarbete med företaget People of Lava har en designprocess utförts för att utveckla framtidens TV-fäste. Rapporten behandlar en djup marknadsundersökning där statistiska, kvalitativa samt kvantitativa undersökningar utförs. Detta ligger sedan som grund för en target cost där ett produktionspris söks för att försäkra sig om en önskad vinstmarginal för företaget. Utifrån den bestämda kostnaden genomförs konceptgenereringar där form och funktioner utvecklas. De genererade koncepten utvärderas via konceptvalsmatriser och diskussion med såväl företaget som möjliga köpare av produkten. Resultatet av processen är ett TV-fäste som inte är anpassad till den standard som vanligtvis används hos TV-fästen. Ett exklusivt fäste med integrerad förvaring som står ut på marknaden och blir en del av inredningen. Fästet erbjuder företaget en miljövänlig tillverkning i Sverige, då närproducerat material valts för produkten.

Made available in DSpace on 2014-06-12T16:01:33Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo9567_1.pdf: 1382446 bytes, checksum: 25c5ee71b7b6c5f3985d0a6b34ccc3a6 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2011 / Atualmente, com o advento da TV Digital no Brasil, o perfil dos telespectadores vem sendo modificado, fazendo com que deixem de ser tratados de forma passiva, ou seja, no qual só recebem informações das emissoras de TV, sem poder agregar valores a estas. Com a TV Digital, os telespectadores podem atuar de uma forma mais direta com a TV através da participação dos conteúdos apresentados. No entanto, grande parte das aplicações interativas voltadas para o Sistema Brasileiro de TV Digital (SBTVD), na maioria das vezes só permitem uma interatividade local sem conexão com a Internet, pela carência de um canal de retorno específico. Com a convergência de mídias, pode-se proporcionar um processo de inclusão digital, pois, os conteúdos estarão ao alcance de todos sem a necessidade de centralizar a informações. No entanto, o enriquecimento da experiência do telespectador no contexto de televisão será mais intenso se os conteúdos e usos de TV Digital, TV Conectada e TV Social forem bem articulados. Este trabalho trata da integração e uso de mídias sociais no contexto de TV Digital através da TV Conectada. Neste trabalho será descrito o processo de construção de uma ferramenta que forneça mecanismos de interação colaborativa através da integração da TV Digital com a mídia social do Twitter, permitindo comentários e/ou sugestões sobre os programas que estão sendo exibidos, agregando conceitos de TV Social voltados para o âmbito da TV Interativa no Brasil, levando em consideração as limitações e os aspectos do contexto abordado

Syftet med denna uppsats var att undersöka ett biblioteks tv-spelsamling och se hur samlingen växt fram och utvecklats utifrån de utmaningar man mött och kan tänkas möta i framtiden då tv-spel är ett medium som sedan några år finns på allt fler bibliotek, men inte är helt okontroversiellt. Frågeställningarna i denna uppsats var: Hur såg starten för tv-spelssamlingen ut? Hur ser arbetet med tv-spelssamlingen ut och hur har det utvecklats genom åren? Möter tv-spelssamlingen utmaningar som inte andra samlingar gör? För att besvara dessa frågor gjordes en semistrukturerad intervju med två bibliotekarier som arbetat med en tv-spelssamling sedan start. De svar som framkom var att arbetet med att bygga grundbeståndet skedde likt det sätt som föreslås av litteraturen genom att en policy skapades samt att man tog hjälp av spelare för att välja spel. Biblioteket valde att ha en stor bredd på samlingen för att locka många låntagare och man strävar efter god kvalitet på spelen genom att titta på sammanställningar av recensioner. Den största förändringen som skett med spelsamlingen var att spelen fick lov att flyttas bakom disk och utlånen av dem sker numera helt manuellt. Detta för att problemen med stölderna innan denna förändring var så pass svåra att man funderade på att sluta med spel. Andra utvecklingar som skett är att lånetiden förlängts från en vecka till två. De konsoler man köper in spel till har förändrats då en ny generation av konsoler släppts sedan starten av samlingen. De spelarrangemang man anordnade regelbundet i början har försvunnit, men detta kopplas till att spelen inte längre ses som något speciellt utan nu är en vanlig del i samlingen. Utmaningar som är specifika för denna samling är att spelen måste ha licens för att få lånas ut och att många spel med god kritik inte kommer med licens. Kostnaden är även den stor, men det är inte längre ett lika stort problem då stölderna minskat och man har en fast summa man får för inköp. Inköpen av spel till de äldre generationerna blir svårare då det blir färre spel som släpps till dem och färre recensioner skrivs. De intervjuade bibliotekarierna tror även att det krävs lite extra när man arbetar med denna samling då inköpsvägarna inte är samma som för spel. Som avslutning på uppsatsen gavs tre råd att tänka på vid arbete med en tv-spelssamling på bibliotek: skaffa kunskap om PEGI, ha åldersgräns på utlånen och läs spelrecensioner.

Denna uppsats har som syfte att belysa vad två musiker har för tankar och åsikter om att, i symfoniorkester, framföra och lyssna på tv-spelsmusik. Metoden som används är kvalitativa intervjuer och frågorna som ställs till empirin handlar om tv-spel och tv- spelsmusiken som sådan, hur den upplevs i förhållande till musikernas kvalitetsreferenser, hur den upplevs att spelas, hur konsertarrangemangen upplevs, hur publiken upplevs och vad medmusikernas åsikter är. Frågorna ställs dels med utgångspunkt från musikernas generella åsikter om tv-spelsmusiken och dels utifrån musikernas erfarenheter av att spela tv-spel samt i jämförelse med musikernas erfarenheter av att framföra annan typ av musik. Utifrån svaren får man se vilka slutsatser om tv-spelsmusik man kan dra. Uppsatsen visar på att det krävs fler informanter än de två musiker jag intervjuade för att man ska kunna dra några större slutsatser. En slutsats jag ändå kunde dra var att även om informanterna uppfattar tv- spelsmusiken som enkel och repetitiv så tyckte de om den. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

The linear televison have dominated the supply of moving pictures, but this is about to change with the possibility to consume it via the Internet.I n this thesis we have studied how the two Swedish tv-network companies, SVT and TV4 are working with their web TV and if their online services have affected the linear TV. To limit the size of the study we chose two network companies that provide the most popular tv channels and web services in Sweden. To gather data from these two companies we conducted qualitative interviews with people at the networks. We came to the conclusion that SVT and TV4 doesn't find that their web TV services (called SVT Play and TV4 Play) are competing with the linear TV. They rather regard them as assets to broaden their services. We also found that even though web TV is growing in popularity, the majority of the consumtion of movable pictures still comes from the linear TV. Therefore web TV hasn't affected the linear TV significally yet, but we think that the TV as a medium will be consumed different in the future.

Abstract Since the policy of National Information Infrastructure(NII) was brought up by U.S in 1993, medium, internet, telecommunication begins to converge. Industries around the world start to construct new services. The result all comes from the technology progress of broadband network. Cable companies only offer program services before, today they can play an important role in NII blueprint by their competence of last mile and large customer base. Cable companies can offer a lot of valued added service, especially as ITV service. From 90 years the discussion about how ITV will change the human life has never stopped. People living in Europe and U.S have had a chance watch ITV, but ITV in Taiwan seems still can¡¦t be possible. This research explore the straits by using Porter¡¦s competitive advantage of nations model and combines the first mover advantage theory by Wernerfelt, Birger and Karnani, Aneel. Lastly the research constructs a six frames analysis model. Major result of this research tells us each frame has many limiting factors to obstruct the development of cable ITV. And the limiting factors under the government, corporate, supported industry fames are more critical. The intervention by government is the most important limiting factor. Lack of demand, lack of technology, incorrect strategy and incorrect management are not the reason that ITV didn¡¦t happen in Taiwan. The research makes the conclusion that the straits in Taiwan are coming from the vicious circle caused by the government intervention and the bad situation in the cable industry. The research considers if we want the ITV carry out in Taiwan, We must stop the vicious circle. The government policy is the key point to solve the problem. So finally the research provides the four steps policy trying to change the situation of cable industry.

This work is about creation of system which allows for cable TV to manage and monitor their internet subscribers and equipment (modems, servers, routers) over database. Created system allows add remove and manage subscribers over internet browser interface. Operator can monitor each subscribers downloaded and uploaded data amount. This system automatically updates routers and servers configurations as subscriber is being added removed or edited. This system also monitors servers and routers state: traffic, packets transmitted, CPU use, system load, RAM use and disk use. Main router periodically updates database with information about each subscribers downloaded and uploaded data amount, and if subscriber has reached its data limit database server responds to this information by sending new configuration to main router for this subscriber. This system allowed company install cheaper services with restricted data amounts for subscribers and subscribers number increased about twice over a year.

Diss. Linköping : Univ., 2001.

Inledning: Tv-reklam för söta drycker kan leda till ökad konsumtion av ohälsosamma och energirika drycker med högt sockerinnehåll. Under år 2014 inhandlades i genomsnitt 92 liter läskedryck i Sverige per konsument, vilket är en ökning med tio liter jämfört med år 2000. Vid regelbunden konsumtion av söta drycker ökar risken för att utveckla såväl övervikt och fetma som karies. Syfte: Syftet är att undersöka om antalet reklaminslag för söta drycker på tv har förändrats under åren 1999-2014 och om det finns några skillnader mellan olika tv-kanaler när det gäller antalet reklaminslag. Material och metod: I studien undersöks tv-reklam för de söta dryckerna läsk, saft och juice med utgångspunkt från ett Exceldokument baserat på reklamdata från TvChecks databas. Genom att filtrera data efter livsmedelsnummer och år kunde olika tabeller och diagram skapas för att se vilka förändringar som skett i antalet reklaminslag för söta drycker under åren 1999-2014. Resultat: Tv-reklam för söta drycker har ökat markant mellan åren 2013 och 2014. De tv-kanaler som i genomsnitt visat mest reklam för söta drycker är Kanal 5 och TV3, samtidigt som TV4 och TV7 sänt minst tv-reklam i genomsnitt under åren 1999-2014. Utöver detta syns en tydlig ökning av antalet reklaminslag för drycker sötade med sötningsmedel under perioden 1999-2014 från 586 till 8716 reklaminslag. Slutsats: Antalet reklaminslag för söta drycker har ökat markant under åren 2013-2014, samtidigt som antalet reklaminslag under åren 1999-2009 legat på en relativt konstant nivå. / Introduction: TV commercials for sweetened drinks may result in an increased consumption of unhealthy and energy dense drinks with a high content of sugar. In 2014 the swedes purchased an average of 92 litres of soft drinks per consumer, which is an increase by ten litres compared to the year 2000. Regular consumption of sugary drinks increases the risk of developing overweight, obesity and caries. Aim: The aim of the study is to investigate whether the number of commercials for sweetened drinks on TV has changed during the years 1999-2014 and if there are any differences between various TV channels regarding the number of commercials. Material and method: The study examines TV commercials for sweetened drinks such as juice and soft drinks (with and without carbonic acid) using an Excel document based on data from TvChecks database. By filtering the data by different food numbers and year various tables and graphs were created to show what changes occurred in the number of commercials for sweetened drinks during the years 1999-2014. Results: TV commercials for sweetened drinks has increased largely between the years 2013 and 2014. The TV channels that in average showed the most commercials for sweetened drinks are the Swedish Channel 5 and TV3, while TV4 and TV7 showed the least commercials in average during the years 1999-2014. Moreover, the TV commercials for drinks sweetened with sweeteners shows a clear increase during the years 1999-2014 from 586 to 8716 commercials. Conclusion: The number of TV commercials for sweetened drinks has increased considerably over the years 2013-2014, while the number of commercials during the years 1999-2009 was relatively constant.

Tese de mestrado integrado. Engenharia Electrotécnica e de Computadores (Major Automação). Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2010