Denna uppsats ingår inom det vetenskapliga fältet Fat Studies där målet är att utmana den stigmatisering som överviktiga individer upplever socialt och psykiskt. Syftet med denna uppsats är att studera hur överviktiga karaktärer porträtteras i den amerikanska reality-serien Here Comes Honey Boo Boo samt hur genus och klass representeras i relation till fetma. Mina frågeställningar är följande: 1) På vilket sätt porträtteras de överviktiga karaktärerna i tv-serien Here Comes Honey Boo Boo? samt 2) Hur representeras genus och klass i relation till fetma Here Comes Honey Boo Boo? Mitt metodval ingår inom den kvalitativa innehållsanalysen. Jag har applicerat en textanalytisk metod på mitt studieobjekt där jag kartlagt nyckelscener och huvudteman. Jag har i relation till uppsatsens syfte försökt finna återkommande mönster att bygga min analys på. Den teoretiska begreppsramen består av Stuart Halls (2013) representationsteorier samt Bakthins (1984) begrepp carnivalesque. Sedan vävs begreppet panopticism in med understöd av Betterton (1996) och Kristevas (1982) teoretiseringar för att erhålla en allmän bild om hur kvinnan relateras till sin vikt. För att teoretisera begreppen klass och genus i relation till fetma används begreppsförklaringar tagna från Rothblum och Solovays (2009) antologi The Fat Readers studie. Studien visar flera intressanta resultat i relation till teoretiseringen. Det mest utmärkande resultatet är att serien Here Comes Honey Boo Boo försämrar den rådande bilden som finns av överviktiga individer genom att porträttera dem på ett förlöjligande, humoristiskt och groteskt sätt. Kroppsliga reaktioner och andra djuriska instinkter är ett genomgående inslag i serien och tyder på att Here Comes Honey Boo Boo är en serie vars handling utgår från begreppet carnivalesques grunder. Ett överraskande resultat är det faktum att överviktiga män och kvinnor porträtteras på olika sätt i serien trots att kroppshyddorna är lika stora. Det var svårt att borste från aspekter som klass och genus i relation till fetma, de är närvarande i form av kroppen som klassbeteckning och skillnader i representationer mellan könen.

No description available.

Populärkulturella medier som tv och filmer är något som under många år har granskats inom vad de berättar för dess konsumenter samt vilka strukturer och sociala konstruktioner som de representerar och reproducerar. Ett populärkulturellt fenomen som inte granskats lika tydligt är det idag växande tv-spelandet. Forskningen finns inom ämnet men har främst gjorts på sambandet mellan våld och tv-spel. Jag anser att det är tid att undersöka djupare om jämställds aspekter och genus i tv-spel. Syftet med denna uppsats är att identifiera de manliga och kvinnliga karaktärernas egenskaper och hur de ställs i relation till de motsatta könen utifrån tv-spel riktade till olika publiker. Detta har gjorts genom att undersöka två scener, en spelsekvens och en filmsekvens ur respektive spel utifrån karaktärernas egenskaper, kameravinklar samt dialoger. Studien utgår från en teoretisk referensram som handlar om maskulinitet/femininitet, tv-spel och postfeminism. Till undersökningen används en filmanalys inspirerad av ”How to study televison” med Selby & Cowdery samt inslag ur ”Visual pleasure and narrativ cinema” där Laura Mulvey redogör för ”the male gaze” och hur kameran vinklar blicken utifrån den manliga karaktären i scenen eller publiken. Materialet baseras på scener tagna ur två tv-spel, Grand Theft Auto V som riktar sig mot en manlig publik och Tomb Raider, definitiv edition, vilket istället är skapad för en kvinnlig publik. De valda scenerna har gjorts utifrån tillfällen i spelet där båda könen möts. Resultatet visade att kvinnor i spel utformade för en manlig publik ofta framställs som sexobjekt och att deras karaktärer utgår från deras relation till mannen. I spelet utformat för kvinnor är det fortfarande fokus på kvinnans kropp, men hon kan samtidigt agera som en postfeministisk förebild. Män framställs i båda spelen som aggressiva och dominanta medan kvinnor är deras objekt att styra, äga och erövra. I spelen som riktar sig till både män och kvinnor, ligger den sexuella framställningen i fokus. Min slutsats är att gamla föreställningar om maskulina och feminina representationer och egenskaper ligger till grund för spel riktade till en manlig publik. I spel riktade till kvinnor har ett steg närmare en jämställd spelvärld tagit form.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra förskollärare upplever att tre- till femåriga förskolebarns samspel påverkas av deras TV- och filmupplevelser. Frågeställningarna berör på vilket sätt förskollärarna upplever att TV och film påverkar barns samspel positivt och/eller negativt. Fyra förskollärare vales med hjälp av idealtypiskt urval och intervjuades med hjälp av öppna frågeställningar vilka förväntades ge oss möjlighet att fördjupa oss i vad informanterna sett och upplever när det gäller förskolebarnens TV- och filminspirerade samspel. Det teoretiska ramverk som använts i analysen av intervjuerna är Sociala aktiviteter, Medierade aktiviteter samt Kreativa aktiviteter. Dessa bygger på Strandbergs tolkning av Vygotskij och den Sociokulturella teorins tankar kring utveckling och lärande. Resultaten visar på att förskollärarna upplever att TV och film bidrar med delad kunskap, artefakter, karaktärer samt regler vilka blir verktyg som hjälper barnen att hitta vägar in i samspel. Brist på delad kunskap kring TV och film, samt okreativa förhållningssätt till regler och karaktärer hämtade från TV och film blir hinder för barnen i deras samspel.

Vintern 2008 var hård mot svenska Sápmi. Tidigt föll snöblandat regn som när temperaturen föll frös till ett för renar ogenomträngligt lager av is över det som annars skulle varit den föda som skulle räcka fram till vårens tö. I desperation spred sig renhjordar över enorma ytor, och för Saila-Marie Persson och hennes familj gjorde det till slut att de inte längre hann med att ta sig runt flocken på en dag, och de blev tvungna att arbeta i princip dygnet runt för att överleva. Arbetet gav resultat, och när våren slutligen började smyga sig på igen var familjens renhjord, som sköttes av Saila, hennes föräldrar, hennes syskon och hennes systers pojkvän, tillbaka på fjället där de skulle kalva. Kalvningen representerar en nystart, en chans för hjorden att fylla de hål efter de djur som gått förlorade under de hårdare månaderna, och för renskötarna är det en period av andrum och återhämtning. Det var också den tidpunkt då Sailas systers pojkvän valde att ta sitt eget liv. Sailas värld skakades om, och i sviterna efter självmordet började hon själv må dåligt. Hon slets mellan gymnasiegången i Östersund och familjen som nu var tvungna att hantera både stor sorg och dessutom ökad arbetsbörda. När hon vände sig till skolkuratorn med ett rop på hjälp möttes hon av oförstående: kunde hon inte bara sluta åka efter renarna? För Saila var svaret ett enkelt nej, eftersom renarna var en del av hennes identitet och det hon ville hålla på med i framtiden. Renarna var lika mycket en del av hennes utbildning som gymnasieskolan. Till slut såg hon som enda utväg att försöka följa sin systers pojkvän, att helt enkelt inte längre leva. Vårt arbete är en dokumentär om de människor som lever och bor i Sápmi och som på olika sätt drabbats eller påverkats av psykisk ohälsa och självmord. Den här reflektionsrapporten är en studie av de metoder vi vi använt under arbetets gång. I den här reflektionsrapporten har vi valt att titta närmare på många av de etiska aspekter som rör rapportering om självmord och psykisk ohälsa, däribland den risk för inspiration till självmord som kommer med att berätta om självmord i media. Vad vi kommit fram till är att en vanlig uppfattning bland journalister är att det dels är riskfyllt att rapportera om självmord i tryckt media, men att det också kan finnas en tendens till minskad självmordsstatistik om tystandens bryts och det rapporteras om på ”rätt sätt”. Dessutom sätter vi oss in i och reder ut begreppen dokumentär och reportage, samt diskuterar journalistens, intervjupersonens och källornas roll i de olika situationerna.

The aim of this study was to examine what roles media gave women and men during the civil war in Syria. It focuses on what the Swedish news television (TV4) chose to show to the public. With the use of a qualitative analysis and tools like Fairclough CDA (critical discourse analysis) and feminism theories, this study discovered that TV4 gives stereotypical roles to the genders. Women are portrayed mostly as victims and are sourced for how the war affects them and their family. Men, on the other hand, are seen as active and warrior-like and speak to how the war affects their people beyond just their family and personal situation. These gender rolls are common, however, this analysis also relived TV4 publicizing some strong and powerful women as well.

As a result of changing cultural, economic and technological factors, television always exists in a perpetual state of transformation. The fragmentation of the mass audience and the disintegration of the network oligarchy catalyzed the emergence of a multi-channel universe and niche cable markets in the post-network era. HBO, perhaps the most successful premium cable channel to emerge during the changing TV landscape, implemented a subscription-service economic model, enabling it to produce uncensored, commercial free content unavailable on broadcast television. HBO has since been labeled as the leading purveyors of quality, auteurist-centered TV. For this report, I analyze how HBO has been constructed in the realm of academic discourse. Using Enlightened and showrunner Mike White as a case study, I examine how the series conforms to and deviates from HBO's established brand and reflects the network's struggle to redefine itself in the post-network era. Ultimately, I aim to reveal the mythologized, idealized and manufactured culture of production at HBO and examine how journalistic discourse surrounding the series presents the HBO brand identity in a state of crisis and transition. / text

<p>Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie titta på TV4 Sveriges säljprocess av deras annonspaket Sumo, genom en modell bearbetad utifrån Roger Bests (2005) andelsutvecklingsträd (eng. Share Development Tree) samt marknadsföringssmixen (eng. Marketing Mix)utifrån Kotler et al. (2002).</p><p>Metod: Metoden som har använts i denna uppsats är kvalitativ, då syftet var att göra en fallstudie av ett företag. En personlig semistrukturerad intervju med bandspelare genomfördes och två intervjuer via e-post gjordes då dessa två respondenter inte hade tid att träffas personligen. Även en stor del sekundärdata användes i form av teoriböcker, årsrapporter, uppslagsböcker etc.</p><p>Slutsats: Säljprocessen som TV4 Sverige har ingen teori som grund och de har inte gjort någon djupare analys av sin position. Trots detta har de lyckats sälja in Sumopaketet till den utvalda målgruppen, detaljisterna. För framtida produktutveckling kan det vara TV4 Sverige till gagn att se över sin position och ta hjälp av de teorier som finns på området.</p>

<p>This study is based on the feminist belief in the importance of a reorganization of the existing gender hierarchy, where women have less power than men. Since news media reflect as well as contribute to create the reality we live in has the purpose with this study been to shed some light on how the gender structure is expressed in Sweden’s most popular television news program. I chose to examine one broadcast per day from the Public Service SVT news program Rapport during January 2010 using quantitative content analysis and the result was as follows:</p><ul><li>65 % of the news programs was presented by a woman news anchor </li><li>36 % of the news reports was carried through by a women journalist </li><li>31 % of the interviews contained a female participant </li><li>The representation of female participants in interviews did not depend onif the journalist was a woman or a man</li><li>The representation of female participants in interviews did not depend on if the report was from Sweden or abroad</li><li>Women were more often than men interviewed in the role as nursing staff, development aid worker, teacher or principal, parent of a son, retired and sick or sick leave</li><li>Only men were interviewed in the role as rescue worker, custom staff, member of the armed forces, house owner and tourist.</li></ul>

近年來，智慧型互動電視是不少數位生活研究的焦點。我們認為，一個好的互動電視系統設計，必須了解使用者觀看電視時的行為與周遭情境。因此，在本研究中，我們以Windows Media Center為基礎，提出一套互動電視的實驗平台系統─「SITV」，希望可輔助我們找出使用者在觀看電視時的行為特徵以及主觀上的需求反應。在SITV上，實驗設計者可以模擬一般有線電視節目的瀏覽方式，安排頻道順序與節目流程，定義電視上的功能，收集使用者的操作資訊，以及整合其他外部應用系統。我們亦設計了幾個實驗來評估我們所設計的電視新功能之效用性，包括新的音量控制方式，快速地檢視最近觀看過的頻道，個人化的節目推薦功能以及幾個具情境感知的應用規則(以電腦視覺技術為主)。我們相信SITV將作為一個創新的實驗平台，可以使得智慧型互動電視的設計更為容易。我們也將持續的進行更多的心理實驗來了解使用者的行為，以及如何設計出有用的電視新功能。 / Smart interactive TV has been the focus of much research on digital life in recent years. We regard that a good design for interactive TV should be based on better understanding of user behaviors and viewing contexts in TV watching. Therefore, in this research, on top of the Windows Media Center, we propose to build an experimental platform called Smart Interactive TV (SITV) to help us find out the characteristics of user behavior and subjective needs when watching the kind of TV. On SITV, designers are allowed to emulate broadcasting programs, schedule the programs, define control functions, collect user interaction data, and incorporate external application systems. We have designed several experiments to evaluate the effectiveness of our new context-aware control functions including volume control, fast retrieval of newly viewed programs, personalized program recommendation, and rule-based context-aware functions by the use of computer vision techniques. We believe that SITV will serve as a novel experiment platform to facilitate the design of smart interactive TV. We will continue to conduct more psychological experiments to better understand user behaviors and how to design effective functions on this kind of TV environment.