När man som TV-tittare ser på sportprogram, kan man lätt förledas att tro att ”alla människor” tycker sport är viktigt, men så är det naturligtvis inte. Man kan dock anta att framställningar av medierad TV-sporten som fenomen, finns i de flesta människors föreställningsvärld. Utgångspunkten för den här uppsatsen är att placera in TV-sport i ett större sammanhang, där TV-sport kan ingå som en del av det som människor tar del av och som i viss mån inverkar på hur individer formar och skapar sin identitet. Den här uppsatsen handlar om hur kön (re-) presenteras genom TV-sport och hur detta kan ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation av den kvinnliga TV-publiken. Uppsatsen bygger på en intervjustudie med en grupp tjejer på en skola i en sydsvensk småstad, som genomfördes i november 1999.   För att belysa detta område har jag valt att utgå från tre huvudteman- urbäddning, återinbäddning och könsidentitet  i syfte att försöka synliggöra och förstå vilken betydelse och mening TV-sport kan ha för unga idrottsaktiva kvinnor. Genom att använda begrepp från bl a Giddens och Thompson tittar jag på hur urbäddning och återinbäddning av TV-sport ser ut för en ung kvinnlig publik. Jag kommer fram till att tjejerna använder idrott och TV-sport när de själva konstruerar sin könsidentitet, som delvis bygger på de manliga värderingarna som återfinns både i samhället och medierna. De unga kvinnorna använder en manlig värderingsnorm, när de bedömer både sina egna och andras sportprestationer, samtidigt som de är kritiska till hur TV återger kvinnligt idrottande. När det gäller den egna könsidentiteten sker en viss förskjutning av det manliga värderingssystemet om hur de själva uppfattar sig själva som idrottande kvinnor. I spänningsfältet mellan den kollektiva och den individuella könsidentiteten skapas ett dubbelt förhållningssätt, som dessa tjejer växlar mellan när de diskuterar idrott och identitet.  Idrotten är en viktig del av den livsstil och smak som utvecklas och skiljer ut de här tjejerna från andra ungdomar, i deras vardag. Gruppen positionerar sig som del i en idrottsaktiv kultur. Den TV-sport och idrott som cirkulerar inom den här samtalskulturen utgör ett riktmärke för grupp- och könsidentitet, som t ex att veta vilka som leder serien eller vann senaste matchen. Vidare visar studien att kunskaper om TV-sport används för att få kontakt och samtala med killar. TV-sporten möjliggör därmed en könsöverskridande kommunikationsprocess. Jag kommer också fram till att förebilder från TV-n och den egna idrottskulturen har betydelse för hur dessa tjejer själva idrottar och att de införlivar TV-sport och använder den i sin egen idrottsutövning. Hur skapandet av könsidentiteter och dess konstruktioner blir till är endast en spegelbild av samhället genom TV-sporten. Medierna verkar i samhället och identiteter skapas av en rad olika faktorer, varav TV-sport endast utgör en av dessa faktorer. Jag valde att begränsa mig till hur kön presenteras genom TV-sport och hur detta kan påverka och ingå i vad som konstruerar en könsidentitet för en yngre generation, och det är mot denna bakgrund den analytiska slutsatsen bör förstås: Slutsats skapandet av en könsidentitet sker i samverkan med en rad olika faktorer där TV-sport endast utgör en del av vad som formar könsidentiteten. TV-sportens framställningsform ingår somen del av det som unga kvinnor tar del av och använder när de själva formar sin egen identitet, som får mening och betydelse för dem i den kultur de verkar och ingår i.

Studiens syfte är att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur flickor, pojkar och funktionsvariationer framställs i TV-program riktade till barn. Totalt har egenskaper, beteenden och attribut analyserats hos 69 karaktärer, fördelade på 10 TV-program och 20 episoder. Undersökningen har utförts med en innehållsanalys och ett analysschema har utformats för att synliggöra karaktärernas köns- och genustillhörighet samt synliga och osynliga funktionsvariationer. Undersökningens huvudsakliga slutsatser visar att de analyserade karaktärerna delvis framställs med normbrytande egenskaper, beteenden och utseendemässigt fysiska attribut. Däremot återfanns fortfarande många stereotypa kvinnliga och manliga utseenden som knyts till könstillhörigheterna. Majoriteten av karaktärerna kunde däremot inte fastställas som stereotypa, och många av dem har identifierats som normbrytande. Fysiska funktionsvariationer framställs nästintill inte alls, bortsett från behovet av glasögon. De få psykiska eller kognitiva variationer som identifierats antyds endast, och ingen fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsvariation kommenteras i programmen. Dessa antydningar har även framställts som problematiskt stereotypa. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning när det kommer till framställningar av funktionsvariationer men skiljer sig i förhållande till tidigare forskning om framställningar av pojkar och flickor

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2016-04-05T12:21:03Z No. of bitstreams: 1 Maíra Carneiro Bittencourt_.pdf: 5751805 bytes, checksum: 33bc36122cf3e281911b0483d93d36c2 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-04-05T12:21:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Maíra Carneiro Bittencourt_.pdf: 5751805 bytes, checksum: 33bc36122cf3e281911b0483d93d36c2 (MD5) Previous issue date: 2010-11-24 / CAPES - Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Considerando a web como um espaço de televisão digital ainda pouco debatido e difundido, esta dissertação dedica-se a discutir a relação audiovisual e internet, perante a Economia Política da Comunicação. Entende-se que a internet reúne um conjunto de condições que a distingue, tornando-se um lócus alternativo para a conformação televisiva, a ser avançado a partir de políticas públicas para sua universalização, medidas na área de educação, soluções tecnológicas e estratégias operacionais de organizações midiáticas. A partir da Economia Política da Comunicação, são analisados os tipos de disponibilização de conteúdos audiovisual na internet, observando diversos sites que provêm produtos audiovisuais, desde aqueles que somente colocam links para outras empresas realizadoras de conteúdos, até os que possuem programação própria, em fluxo e exclusiva. Constata-se que existem seis grandes modelos de disposição de audiovisual na internet, considerando os seguintes fatores: origem dos conteúdos disponibilizados (próprios, terceirizados, exclusivos), estilo de programação (em fluxo, arquivos), acesso a download e possibilidade de interação do receptor com o emissor (interatividade). / Considering the web as a space for digital TV yet little discussed and disseminated, this dissertation is devoted to discussing the relationship between audiovisual and internet before the political economy of communication. Means that the Internet represents a set of conditions that distinguishes it, becoming an alternative locus for conformation TV, to be advanced from its public policies for universal measures in education, technological solutions and operational strategies of media organizations. From the Political Economy of Communication, we analyze the types of audiovisual content available on the Internet, watching several sites that provide audio-visual products, from those who only put links to other companies fulfilling the content, even those with their own programs, flow and exclusive. It appears that there are six major models of provision of audiovisual on the internet, considering the following factors: the origin of the content available (in-house, outsourced, exclusive) way of programming (in flux, files), access to download and possibility of interaction receiver and transmitter (interactivity).

Submitted by Sara Ribeiro (sara.ribeiro@ucb.br) on 2018-01-25T12:06:29Z No. of bitstreams: 1 WatsonOdilonPereiradeFariaDissertacao2016.pdf: 6079136 bytes, checksum: 87c6c5b6aacdf8317c416021850060c8 (MD5) / Approved for entry into archive by Sara Ribeiro (sara.ribeiro@ucb.br) on 2018-01-25T12:07:31Z (GMT) No. of bitstreams: 1 WatsonOdilonPereiradeFariaDissertacao2016.pdf: 6079136 bytes, checksum: 87c6c5b6aacdf8317c416021850060c8 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-01-25T12:07:31Z (GMT). No. of bitstreams: 1 WatsonOdilonPereiradeFariaDissertacao2016.pdf: 6079136 bytes, checksum: 87c6c5b6aacdf8317c416021850060c8 (MD5) Previous issue date: 2016-09-05 / The purpose of this dissertation is to review and complement the tests performed by UFPA, USP and UCB interactive digital TV Healthcare application developed for the Global ITV project to see if verify if this technological innovation, which is the interactive digital TV, is configured as an extension of man. Therefore, we supported in theory and study of applied methods of the new technology incorporated in the digital TV in Brazil that offers interactive services. As corpus of our study we explored the Global ITV project, and more specifically the interactive application that was developed by the team of the Catholic University of Brasilia in which this author participated actively. The methodological approach included tests at UCB and the other two institutions data measurement. The assumptions that guided the reflections followed the light of the contributions of McLuhan, Meyrowitz and Kerckhove, who organized and continued the studies of this theory. / Esta disserta????o se prop??s analisar e complementar os testes realizados pela UFPA, USP e UCB do aplicativo de TV digital interativa Healthcare, desenvolvido para o projeto Global ITV, para verificar se essa inova????o tecnol??gica, que ?? a TV digital interativa, se configura como uma extens??o tecnol??gica do homem. Para tanto, nos amparamos na teoria e no estudo dos meios aplicados sobre a nova tecnologia incorporada na TV digital no Brasil que oferece servi??os de interatividade. Como corpus do nosso estudo exploramos o projeto Global ITV, e mais especificamente o aplicativo interativo que foi desenvolvido pela equipe da Universidade Cat??lica de Bras??lia na qual este autor participou ativamente. Os procedimentos metodol??gicos inclu??ram testes realizados na UCB e os dados das aferi????es das outras duas institui????es mencionadas. Os pressupostos que guiaram as reflex??es seguiram ?? luz das contribui????es de McLuhan, Meyrowitz e Kerckhove, que organizaram e deram continuidade aos estudos dessa teoria.

This essay aims to investigate how Swedish Public Libraries market their activities in video games for youths. It also highlights how the library, on the basis of the unique opportunities of the video game medium, can develop this marketing to build a relationship with youths. The empiric evidence is based on a survey of answers given by 30 librarians responsible for video game collections, and qualitative telephone interviews with three of them. The essay’s theoretical framework is based on Philip Kotler and his co-authors’ marketing theory which consists of five stages: Marketing research, segmentation, marketing mix, implementation and development. Youths were the central target group for the video games activities in two thirds of the libraries. However, there were no differences in marketing between the libraries who had youths as a central target group and those who didn’t. The result showed shortcomings in the library’s long term marketing strategies – for example in goals and development. Many libraries had a marketing strategy characterized by one-way communication and therefore lost out on opportunities to get a response from the youths and involve them in their activities. The main plans for development concerned game events and the possibility of playing games in the building. On the basis of the data collected and from earlier research, it was shown that libraries can use the video game events to their advantage. Through gaming events the libraries can also make use of the mediums’ interactive opportunities and increase its accessibility.

The aim of this thesis is to compare two different classification schemes with each other and see what the differences and similarities are when classifying literature concerning film and television. One of the schemes is of general kind, Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB) and the other is a special system, FIAF Classification scheme for literature on film and television. The focus of the examination is on comparing the structure, contents and division of firstly the main classes and secondly on comparing the notation and the auxiliary tables in the schemes. The theoretical framework of the comparison is based upon theory of classification but the conclusions drawn are though mostly of a more subjective character. In addition to the comparison itself interviews have been made with four libraries, two with experiences of SAB and two with experiences of FIAF. The results of the study showed that the special system had a better breadth overall and that the possibilities for better specificity were much greater with that system, as expected. When comparing the overall structure of the schemes and how the classes were divided, the differences were negligible. The comparison of notation showed that the notation of the universal system was generally shorter and that the elements within it could be more easily distinguished. With the help of its auxiliary tables, the universal system turned out to make use of its resources in an even better way than expected. The interviews showed that both classification schemes were suitable in each organization. / Uppsatsnivå: D

The aim of this thesis is to study how the recent introduction of video games in Swedish public libraries compares to past introductions of other medias, namely music records, sequential art, manga (Japanese comics), and films on video. In what ways does the introduction of video games differ from the other examples of introductions and in what ways are they alike? In what manner have the medias been introduced? How does the librarians views on video games differ from their views on other medias? The purpose of doing this is that by investigating how new medias have been evaluated in the past, we might gain an understanding of how the introduction of video games links into that tradition. Theoretically, this thesis is grounded in Sanna Talja’s theory of the interpretative repertoires of the music library. Qualitative interviews have been used as the basic method alongside content analysis. The results show that some of the historical “new” medias were debated for some time at the time of their introduction, whilst others gained more immediate acceptance. The difference seems to lie in whether there previously existed a similar media in the public library. We call the first category “debated introduction” and the second “introduction of similarity”.Video games can be considered as belonging to the second category. / Uppsatsnivå: D

Vi hade som avsikt att med denna uppsats undersöka vilka effekter berättande tv-reklam har på konsumenter. Mer specifikt var syftet att studera vad konsumenter kommer ihåg av tv-reklam som är uppbyggd av storytelling, men även hur de beter sig då reklamerna visas och vad som gör berättande tv-reklam intressant. Studien utgick ifrån fyra företag som använder sig av berättande tv-reklam, dessa företag agerar på den svenska marknaden och är: ICA, Din El, Norrlands Guld samt Telia.Undersökningen var av kvantitativ art, med en enkät som underlag för insamlingen av empiri. Även teorier har granskats och sammanställts för att bygga en stadig grund och har fungerat som utgångspunkt inför analys och slutsatser. I studiens resultat fann vi att det är viktigt att varumärket har en tydlig koppling till tv-reklamen. Det grundläggande syftet med reklam är att förmedla ett budskap om varumärket, skapa en positiv känsla till det för att därefter få konsumenten att välja just den varan eller tjänsten. Finns det då ingen klar koppling mellan varumärket och reklamen blir det svårt för konsumenten att ta till sig reklamen, även om den uppskattats av konsumenten skapas det ingen effekt. Studien visar även att konsumenter överlag upplever karaktärerna och historierna i respektive reklamfilm som mer intressanta än produkten i den. Detta tyder på att företag som använder sig av storytelling i tv-reklam framför allt vill förmedla sin identitet vilket gör att varan inte blir det primära. Återigen pekar detta på vikten av att vara tydlig med vem som ligger bakom reklamen så att inte varumärket glöms bort helt och exempelvis karaktärerna tar över.Storytelling är framför allt ett sätt för marknadsförare att beröra människor på ett emotionellt plan och något som ofta ger positiv effekt, vilket vi märkt i samtliga reklamer vi har studerat. Näst intill alla respondenter har svarat att de uppskattar story-inslagen mer än erbjudanden eller annan typ av information om produkterna. Om berättande reklam är mer effektiv än reklam av annan karaktär är inget vi kan uttala oss om då vår studie inte var jämförande, dock ser vi att det är ett effektfullt knep som marknadsförare kan ta till då de vill beröra en känsla hos sin målgrupp.

This thesis presents a series of three case studies of the Chinese Spring Festival Eve Variety Show selected between 1983 and 2010. The case studies were chosen to exemplify the overall trend in how China’s television has developed against the broader socio-political context of major economic reforms taking place since the late 1970s.

No description available.