The thesis is made up by four studies, on the comprehensive theme of integrated and subject-specific science education in Swedish compulsory school. A literature study on the matter is followed by an expert survey, then a case study and ending with two analyses of students' science results from PISA 2003 and PISA 2006. The first two studies explore similarities and differences between integrated and subject-specific science education, i.e. Science education and science taught as Biology, Chemsitry and Physics respectively. The two following analyses of PISA 2003 and PISA 2006 data put forward the question whether there are differences in results of students' science literacy scores due to different types of science education. The expert survey compares theories of integration to the Swedish science education context. Also some difference in intention, in the school case study, some slight differences in the way teachers plan the science education  are shown, mainly with respect to how teachers involve students in their planning. The statistical analysis of integrated and subject-specific science education comparing students' science results from PISA 2003 shows no difference between students or between schools. The analysis of PISA 2006, however, shows small differences between girls' results with integrated and subject-specific science education both in total scores and in the three scientific literacy competencies. No differences in boys' results are shown on different science education.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om hur andraspråkselever utvecklar kunskap i kemi utifrån elevers eget perspektiv. Vidare ställs intervjuerna mot olika modeller och strategier beskrivna i texten för att se ifall det finns någon röd tråd i elevernas upplevelser av inlärning och relation till läraren. Studien genomfördes med intervjuer av en grupp elever på gymnasiet som läser svenska som andraspråk på Naturvetenskapsprogrammet och det var både flickor och pojkar som deltog. Tanken bakom denna studie är att undersöka problematiken som kan uppstå för andraspråkselever och kemiinnehållet med hänsyn till begrepp och språkliga svårigheter, sett ur ett elevperspektiv. Det studien visar är att eleverna trots språksvårigheter klarar av inlärningen med hjälp av olika strategier. De olika styrkor som eleverna har kan även styrkas med hjälp av de olika modeller som presenteras i studien. Dessutom pekar studien på att relationen till läraren är högst väsentlig för att eleven ska ta till sig ämnesstoffet och komma framåt i inlärningen vilket även styrks i texten. Men det räcker inte endast med att ha en bra relation till läraren, läraren måste också besitta en sådan kunskap som gör att eleven utvecklar sin kunskap. Vilket i dessa fall gjorde att det byggdes upp en ömsesidig respekt mellan lärare och elev vilket visade sig vara en bra grund för ett bra samarbete / The purpose with this study is to contribute with knowledge regarding bilingual students and how they develop knowledge in chemistry out from there perspective. The study was made by interviewing a group of students that read the natural science program in the gymnasium in Sweden. The thing in common with the students that participated in this study was that they read swedish as a secondlangue wich isa course for students that want to learn more swedish. The interviews that were made included both girls and boys and the thought of the study was to investigate the problems that can arise for bilingual students and the content of the chemistry lessons. This regarding to the context of the subject versus language difficulties seen from a student perspective. Further on the interviews is compared to studies performed on the subject to investigate if my study and different models described in the studu y had things in common. The study shows that the student regardless to their language difficulties manage the studies with help of different strategies. The different strengths that the students have kan even strengthened by different models that is presented in the study. An other thing that is presented in the study is the importance of a good relation between the student and the teacher to help the student to advance forwards in their own studies, wich can be strengthened in the text. But it is not enough to only have a good relationship with the teacher. The teacher must posses such knowledge that makes the student develop his/her own knowledge. In this case there were also a mutual respect that was built between teacher and student which seemed to be a good base for a cooperation between the two. / Subject teaching, second language students

Detta arbete är en uppsats på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga fältet och undersöker hur skolämnet filosofi legitimeras utifrån Unesco:s filosofiarbete. Utgångspunkten är vad som kallas de didaktiska grundfrågorna – eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst ämne studeras  – och uppsatsen berör således även filosofididaktik i stor utsträckning.  Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur filosofiämnet legitimeras eller rättfärdigas, och mer specifikt hur Unesco  rättfärdigar filosofiundervisning. Forskningsfrågorna för uppsatsen är: Hur ser Unescos svar på legitimitetsfrågan ut?, Hur argumenterar Unesco  för svaret? och Vad får Unescos svar på legitimitetsfrågan för innebörd på filosofiundervisningen? Tillvägagångssättet för att kunna svara på dessa frågor har varit en beskrivning, tolkning och värdering av Unescos filosofiarbete.  Studieobjektet är i första hand Unescos rapporter om filosofi. Unesco har under hela verksamhetens historia gjort undersökningar och släppt rapporter om filosofins ställning i världen och skolsystemen, och under 2000-talet har ett omfattande arbete  gjorts  i hopp om att  öka filosofi och filosofins roll i utbildningsväsendet världen över.  Unescos svar på legitimitetsfrågan blir enligt undersökningen att filosofiundervisning är ett redskap för att skapa fritänkande individer och en mer demokratisk värld. Detta svar på legitimitetsfrågan problematiseras avslutningsvis.

This study is a qualitative didactic study, the combination of a hermeneutic phenomenological approach and a qualitative oriented content analysis. The overall aim of the study is the contribution of knowledge of the mother tongue in the Swedish school. The more specific objectives: on the one hand to examine the intentions of mother tongue education for second language students both from the content of the policy document and based on the stories of the interviewed mother tongue teachers and on the other hand to look at the different framework factors that influence the subject. The main empirical study consists of interviews with mother tongue teachers. Study results show that both policy documents and mother tongue teachers' intentions of the subject is to strengthen students' native language, to contribute to the development of a second language and the development of the other school subjects. Moreover, the results indicate that mother tongue proficiency is considered to contribute to better understanding of the world outside, different languages ​​and cultures, influence students’ identity and self-confidence in a positive way. The study results indicate a number of frame factors (heterogeneous student groups, teacher competence & curriculum, limited teaching time and schedule, attitudes, approaches & cooperation, lack of / inadequate educational facilities and teaching materials) that enable or limit the possibilities for mother tongue education in the Swedish school.  Based on the analysis and the conclusion it becomes obvious that the mother tongue education is downgraded in the school context.

<p>Denna studie har genomförts i år 4, 6, 7 och 9. Målet för undersökningen har varit att ta reda på vilka attityder elever i dessa årskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de går att påverka/förändra. För att ta reda på vilka attityder som finns hos elever, har jag låtit jämföra min studie med vad annan litteratur säger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger på en enkätundersökning genomförd i de tidigare nämnda skolåren. Jag har sedan ställt enkäterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolåren. Som komplement till min studie och till litteraturen har jag även genomfört en lärarintervju. Den har jag i huvudsak använt för att försöka ta reda om klassläraren arbetar aktivt med att påverka sina elevers attityder till matematiken.</p><p>Resultatet visar i huvudsak att eleverna i år 4 anser matematiken vara ett av de roligaste ämnena i skolan. I år 6 är matematiken viktig snarare än rolig. Eleverna kan tidigt förstå vikten av att lära sig räkna för att klara sig bra genom livet. Matematiken anses av eleverna vara "kul när man fattar och tråkig när man inte förstår" – det vill säga, ett ämne där förståelsen är av vikt för uppkomsten av attityden.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur NTA fungerar på förskolenivå. Detta gjordes via intervjuer och en observation. Samtliga pedagoger i undersökningen menar att NTA fungerar bra även på förskolenivå, sålänge man bryter ner det till barnens nivå.</p>

<p>Examensarbete handlar om hur förskolan arbetar med antalsuppfattning. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av litteratur och en enkätundersökning som behandlar antalsuppfattning.</p><p>I enkätundersökningen har 16 förskollärare medverkat, en från varje förskola i den tillfrågade kommunen, där jag har valt att göra min undersökning. Förskollärarnas ålder varierar och ungefär hälften av förskollärarna har utbildning i matematik. I enkäten har jag fått fram bakomliggande motiv som förskollärarna anser aktuella för att aktivt kunna arbeta med antal i förskolan.</p><p>Resultaten av denna undersökning visar att alla förskollärare i den tillfrågade kommunen, tycker att det är viktigt att arbeta med antal. Genom enkätundersökningen kan vi ta del av hur förskollärarna arbetar med antalsuppfattning i de olika rutinsituationer som finns i förskolans verksamhet. Vi får även tips och idéer på hur en förskola kan arbeta med antal.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande läs-och skrivinlärning går till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta är på grund av att mycket av den litteratur vi läst om, inom detta område, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen använder en lärare sig antingen av en syntetisk metod, så kallad traditionell metod där man börjar med delar för att gå vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod där man går från helheten till delarna. Detta hade vi svårt att tro på, mycket på grund av att under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lärare blandar dessa metoder under inledande läs-och skrivinlärning. För att vi skulle kunna få en inblick i vad som är syntetisk- eller analytisk metod har vi läst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska. För att få reda på om lärare använder sig av en "ren" metod under inledande läs-och skrivundervisning har vi gjort en etnografiskt orienterad studie där vi under tre dagar observerat hur en lärare lär sina elever att läsa och skriva. Vår undersökning gav oss bekräftelse på att i alla fall vår valda lärare blandar olika metoder vid inledande läs- och skrivinlärning. Vi fick även bra och motiverade svar på hennes resonemang kring metodval.</p>

<p>Alla elever borde få möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som både är lärorik och rolig på samma gång. Under min tid i grundskolans tidigare år (årskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett väldigt roligt ämne, men någonting hände, i årskurs fyra försvann den glädje jag förknippat med matematik och jag fann ämnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrån att titta i facit, och läraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbättra matematikundervisningen genom att ändra innehållet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för några olika matematiklekar som läraren kan ta in i sin undervisning för att underlätta lärandet för eleverna. Med små enkla medel visar jag att det inte behövs en enorm ändring för att få in lite mer glädje i ämnet. Ett papper och en penna kan användas till mycket, inte bara för att skriva ner ett tal man skrivit av från en bok.</p>

<p>This thesis tries to describe the use of mathematics in some workplace tasks. In particular the math corresponding to subjects of high school math courses B, C and D, is identified. Furthermore, the study attempts to analyze the nature of the way in which this math comes to use. This is represented by six different competences. Interviews with five (5) professionals, within different areas, are the main sources of information for this study. The aim has also been to find tasks that are common in the sense of not being isolated and solely performed by a small group of professionals, on a nationwide basis. Analyzing the result gives a narrow and fragmented view of what out-of-school mathematics do look like. Nevertheless there are some good examples, from different workplaces, of use of statistics and annuities. Most widely employed, according to the analysis, are the competences for handling communication, algorithms, and modeling. Some ‘hidden’ mathematics were observed and that will also be discussed. Perhaps in the future math will be performed by computer programs only?</p>