This thesis concerns the process of student teachers´ learning to teach primary scienceand is based on four studies involving primary science student teachers during theirteacher education program. The overall question that the thesis intends to investigate isin which ways student teachers‟ learning about teaching can be illustrated andunderstood in terms of the critical aspects that are experienced within their teachingand learning practices. The four papers in the thesis purposefully explore studentteachers‟ complex journey from learners to teachers and illustrate the processes oflearning to teach by highlighting important aspects within that process. Further to this,the thesis brings into focus the importance of teacher educators‟ professionalknowledge and how that knowledge must impact teacher education practice. The firstpaper explores four student teachers´ learning to teach in a primary school context. Inconnection to their teaching they were interviewed as they reflected on the video inorder to portray their knowledge needs and how they impacted their abilities to handleclassroom situations. The second paper investigates a group of primary science studentteachers‟ experiences from planning, teaching and reflecting on a science lesson withpupils aged between six and eleven in a science learning centre at the university. Thesestudent teachers identified critical incidents within their teaching which led them tofurther portray their own concerns for teaching and their teaching needs. The thirdpaper investigates the joint learning between two primary science student teachers andtheir mentors during a four week school based practice. Finally the fourth paperinvestigates primary science student teachers‟ development of subject matter of, and apositive attitude towards, physics in a specific physics course at the university, andfurther discusses the importance of subject matter knowledge and self-confidence inteaching primary science. In making explicit student teachers‟ experiences andconcerns for teaching and learning science, the practices and processes highlighted inthis thesis help to inform how to involve student teachers in developing a knowledgebase for primary science teaching. / Syftet med denna avhandling är att bidra till förståelsen av hur lärarstudenter utvecklar ämnesdidaktisk kunskap (PCK) för att undervisa yngre elever i naturvetenskap. Avhandlingen belyser och diskuterar lärarutbildningens komplexitet samt olika aspekter av den resa lärarstudenten upplever under sin väg från lärarstudent till lärare. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling med fyra artiklar och en kappa. Den övergripande frågeställningen är: På vilka sätt kan lärarstudenters lärande om undervisning i naturvetenskap för grundskolans tidigare år illustreras och förstås i termer av de kritiska aspekter de erfar i sin undervisningspraktik? De fyra artiklarna bygger på empiriska studier av lärarstudenter (F-5) i interaktion med barn och VFU-lärare i undervisning i naturvetenskap. I samtliga artiklar samt i kappan analyseras och diskuteras vilken kunskap som behövs för att undervisa små barn i naturvetenskap. Resultatet i artiklarna visar bland annat på: Hur såväl lärarstudenter som VFU-lärare utvecklar sin förmåga att undervisa naturvetenskap genom att planera, undervisa och reflektera tillsammans; vikten av olika metoder för att stimulera reflektion och därmed utveckla lärarstudenters och VFU-lärares förmåga att undervisa yngre elever i naturvetenskap; de kritiska aspekter som lärarstudenter erfar i sin undervisning samt hur dessa aspekter bidrar till en ökad förståelse för komplexiteten i såväl den undervisning och lärande i naturvetenskap; betydelsen av olika kunskapselement samt hur (behovet av) dessa identifieras i undervisningssituationen; exempel på hur lärarstudenter "lär sig" om naturvetenskaplig undervisning genom att undervisa (lär från eleverna).

<p>Flera elevundersökningar påvisar ett minskat intresse för naturvetenskap. Ämnet kemi upplevs som abstrakt och antalet sökande till fortsatta studier i kemi avtar. Detta är en oroande trend då mycket i samhället idag har sin grund inom naturvetenskapen och kemin. Individen behöver naturvetenskaplig kunskap för att kunna deltaga i ett demokratiskt samhälle, såväl lokalt som globalt. Vidare är samhället i behov av en naturvetenskaplig yrkeskår. För att underlätta elevers lärande framhåller nuvarande ämnesdidaktisk forskning vikten av en verklighetsanknutet undervisningen samt att en helhetsbild skapas för eleverna. Med mål att främja verklighetsanknytning och helhetsförståelse har vi i detta arbete undersökt möjligheten att integrera Kemi A med de gemensamma kurserna på det naturvetenskapliga programmet utifrån gymnasieskolans kursmål. Våra förslag på de ämnesintegrerade momenten har därefter, genom kvalitativa intervjuer, utvärderats av fyra lärare vars ämnesbehörighet täcker de i momenten ingående ämnena. Vi visar att det finns tydliga beröringspunkter i kursmålen för Kemi A med de övriga naturvetenskapliga ämnena, men även med ämnen inom övriga discipliner. De flesta intervjuade lärare ser en vinst för det egna ämnet med de förslagna ämnesintegreringarna. De hinder som klarlades under intervjuerna var av praktisk karaktär där faktorer som tid och schema ansågs vara begränsande. Vidare tror de att för att öka intresset för kemi och naturvetenskap så behöver undervisningen kopplas till verkligheten.</p><p>För att bemöta ett sviktande intresse hos elever samt för att underlätta elevers lärande anser vi att undervisningen i kemi behöver förändras. Med detta arbete vill vi lyfta fram ämnesintegrering som en lämplig förändring. De presenterade ämnesövergripande momenten visar på möjligheter till en helhetsgivande undervisning och är tänkt till att inspirera verksamma gymnasielärare samt underlätta lärarens dubbla uppdrag att bedriva en undervisning som främjar ämneskunskaper och elevens värdegrund.</p>

Flera elevundersökningar påvisar ett minskat intresse för naturvetenskap. Ämnet kemi upplevs som abstrakt och antalet sökande till fortsatta studier i kemi avtar. Detta är en oroande trend då mycket i samhället idag har sin grund inom naturvetenskapen och kemin. Individen behöver naturvetenskaplig kunskap för att kunna deltaga i ett demokratiskt samhälle, såväl lokalt som globalt. Vidare är samhället i behov av en naturvetenskaplig yrkeskår. För att underlätta elevers lärande framhåller nuvarande ämnesdidaktisk forskning vikten av en verklighetsanknutet undervisningen samt att en helhetsbild skapas för eleverna. Med mål att främja verklighetsanknytning och helhetsförståelse har vi i detta arbete undersökt möjligheten att integrera Kemi A med de gemensamma kurserna på det naturvetenskapliga programmet utifrån gymnasieskolans kursmål. Våra förslag på de ämnesintegrerade momenten har därefter, genom kvalitativa intervjuer, utvärderats av fyra lärare vars ämnesbehörighet täcker de i momenten ingående ämnena. Vi visar att det finns tydliga beröringspunkter i kursmålen för Kemi A med de övriga naturvetenskapliga ämnena, men även med ämnen inom övriga discipliner. De flesta intervjuade lärare ser en vinst för det egna ämnet med de förslagna ämnesintegreringarna. De hinder som klarlades under intervjuerna var av praktisk karaktär där faktorer som tid och schema ansågs vara begränsande. Vidare tror de att för att öka intresset för kemi och naturvetenskap så behöver undervisningen kopplas till verkligheten. För att bemöta ett sviktande intresse hos elever samt för att underlätta elevers lärande anser vi att undervisningen i kemi behöver förändras. Med detta arbete vill vi lyfta fram ämnesintegrering som en lämplig förändring. De presenterade ämnesövergripande momenten visar på möjligheter till en helhetsgivande undervisning och är tänkt till att inspirera verksamma gymnasielärare samt underlätta lärarens dubbla uppdrag att bedriva en undervisning som främjar ämneskunskaper och elevens värdegrund.

I denna studie har jag använt mig av de ämnesdidaktiska principerna som en teoretisk modell för att möjliggöra förståelsen för hur lärare i ämnet samhällskunskap använder sig av digitala medier i sin undervisning. Det empiriska materialet i studien kommer ifrån sex intervjuade lärare som arbetar på tre olika högstadieskolor. Två av de intervjuade lärarna i studien arbetar även som IKT inspiratörer. Två av skolorna i studien som de intervjuade lärarna arbetar på bedrivs av kommunal regi medan en är en friskola. Resultatet som jag har kommit fram till i studien visar att lärarna använder olika former av digital media i sin undervisning. En annan viktig aspekt i resultatet är lärarnas upplevda kompetens kring digitala medierna. Lärarna upplever brister i kompetensen kring digitala medier men kan samtidigt hantera olika former av dessa medier i undervisningen. Lärarna i studien lyfter fram samt berör ämnesdidaktiska principerna när de samtalar kring planering av lektioner som inkluderar digitala medier.

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av ämnet medicin. Inom ämnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera människokroppens uppbyggnad och funktion såväl vid hälsa som vid sjukdom. Ämnesområdet studerar också alla organisationsnivåer i människokroppen från molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det ännu inte finns någon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas ämnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi. Föreliggande examensarbete har som huvudsyfte att göra en inventering av ämnet biomedicin, för att på sikt kunna utveckla en ämnesdidaktisk modell ämnad för gymnasieskolan. I arbetet redovisas resultat från en mindre empirisk undersökning avseende en kartläggning av elevernas förkunskaper och förförståelse av några centrala funktioner i människokroppen. Dessutom redovisas en inventering av såväl ämnesspecifik som didaktisk litteratur, av relevans för utformningen av den ämnesdidaktiska modellen. Innehållsmässigt föreslås undervisningen att struktureras upp i sex separata avsnitt – cellbiologi och genetik, utvecklingsbiologi, anatomi och fysiologi, mikrobiologi och immunologi, patobiologi och farmakologi. Den didaktiska delen kommer till stora delar att inkludera många av de tankar och idéer, som är utmärkande för den entreprenöriella lärandemodellen (EPL) med fokus på ett elevstyrt och processorienterat lärande.

This thesis concerns the process of student teachers´ learning to teach primary science and is based on four studies involving primary science student teachers during their teacher education program. The overall question that the thesis intends to investigate is in which ways student teachers’ learning about teaching can be illustrated and understood in terms of the critical aspects that are experienced within their teaching and learning practices. The four papers in the thesis purposefully explore student teachers’ complex journey from learners to teachers and illustrate the processes of learning to teach by highlighting important aspects within that process. In the thesis the concept of pedagogical content knowledge (PCK) is used as the knowledge a teacher needs to construct and implement science learning experiences for pupils. Further to this, the thesis brings into focus the importance of teacher educators’ professional knowledge and how that knowledge must impact teacher education practice. In making explicit student teachers’ experiences and concerns for teaching and learning science, the practices and processes highlighted in this thesis help to inform how to involve student teachers in developing a knowledge base for primary science teaching. / Syftet med denna avhandling är att bidra till förståelsen av hur lärarstudenter utvecklar ämnesdidaktisk kunskap (PCK) för att undervisa yngre elever i naturvetenskap. Avhandlingen belyser och diskuterar lärarutbildningens komplexitet samt olika aspekter av den resa lärarstudenten upplever under sin väg från lärarstudent till lärare. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling med fyra artiklar och en kappa. Den övergripande frågeställningen är: På vilka sätt kan lärarstudenters lärande om undervisning i naturvetenskap för grundskolans tidigare år illustreras och förstås i termer av de kritiska aspekter de erfar i sin undervisningspraktik? De fyra artiklarna bygger på empiriska studier av lärarstudenter (F-5) i interaktion med barn och VFU-lärare i undervisning i naturvetenskap. I samtliga artiklar samt i kappan analyseras och diskuteras vilken kunskap som behövs för att undervisa små barn i naturvetenskap. Resultatet i artiklarna visar bland annat på: Hur såväl lärarstudenter som VFU-lärare utvecklar sin förmåga att undervisa naturvetenskap genom att planera, undervisa och reflektera tillsammans; vikten av olika metoder för att stimulera reflektion och därmed utveckla lärarstudenters och VFU-lärares förmåga att undervisa yngre elever i naturvetenskap; de kritiska aspekter som lärarstudenter erfar i sin undervisning samt hur dessa aspekter bidrar till en ökad förståelse för komplexiteten i såväl den undervisning och lärande i naturvetenskap; betydelsen av olika kunskapselement samt hur (behovet av) dessa identifieras i undervisningssituationen; exempel på hur lärarstudenter "lär sig" om naturvetenskaplig undervisning genom att undervisa (lär från eleverna).

Det saknas, i stor utsträckning, forskning om läromedlens roll i grammatikundervisningen på lågstadiet i svenska skolor. Samtidigt framkommer grammatikens betydelse, om än inte explicit, i kursplanen för ämnet svenska och mycket tyder samtidigt på att läromedlen spelar en central roll för planeringen och genomförandet av undervisningen. Den här studien syftar till att bidra till en ökad förståelse för läromedlens funktion i grammatikundervisningen på lågstadiet samt hur lärare beskriver användningen av och uppfattningen om de läromedel de använder. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i det sociokulturella lärandeperspektivet som kompletteras med Shulmans didaktiska pedagogical content knowledge. Genom fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lågstadielärare samt utdrag av de läromedel de använder, framkommer efter en tematisk analys, uppfattningen om läromedel som ett stöd men även en begränsning för grammatikundervisningen. Ett stöd så till vida att det bidrar till ökad trygghet för lärarna, men en begränsning utifrån dess utformning och avsaknad av flexibilitet. Vidare utkristalliseras en bild av grammatiken som ett begrepp vilket lärare, samt läromedlen, använder med stor försiktighet. Med anknytning i tidigare forskning samt det teoretiska ramverk som studien hänvisar till förs en diskussion kring läromedlens roll i grammatikundervisningen idag, samt dess roll i framtiden. / There is, to a large extent, a lack of research regarding the role of teaching materials as a resource in grammar teaching at a primary level in L1 education in Sweden. At the same time, the importance of grammar education appears, if not explicitly, in the curriculum for the Swedish subject. Much indicates that teaching materials play a large role in the planning and implementing of the teaching. This study aims to contribute an increased understanding of how teaching materials are used in grammar teaching in primary education, and how teachers describe the use of and the perceptions they have regarding the teaching materials they use. The theoretical framework for this study is based on the sociocultural learning theory, which is supplemented by Shulman's didactic pedagogical content knowledge. The data was collected through four qualitative interviews with practicing primary school teachers, along with excerptions from the teaching materials they use. After analyzing the data through a thematic analysis, the perception of textbooks as both a support but also a limitation for grammar education was discerned. A support to the extent that it contributes to an increased security for the teachers, but a limitation based on its design and lack of flexibility. Moreover, a perception of grammar as a concept appears, which teachers as well as textbooks handle with caution. With regards to previous research and the theoretical framework this study relies on, a discussion is initiated where the role of  teaching materials in grammar education on a primary level today, and in the future is in focus.