Atomer och molekyler kanske är komplext för många, men i en lärarhandledning har jag försökt att lära ut och ge en bild vad atomer kan vara i en klass 3 med tre laborationer. Lärarhandledningen har jag utvecklat i enlighet med uppsatta punkter i metoddel, och en teoridel har jag skrivit för att få en bild av vardagsföreställningar, kunskap och intresse hos elever. Mitt viktigaste resultat är att det går att lära ut om atomer. Laborationerna passade eleverna och de fick goda resultat och vissa elever fick en bild av vad atomer kan vara för något. Eleverna hade bra koll på olika grundämnen, fick intresse för att använda sig av stereolupp för att se närmare på föremål.

This study maps compensation strategies in English as a foreign language used in immediate receptive situations by students of English and other modern languages. By mapping these strategies, language learners’ thinking processes are made visible, which in turn may assist teachers in modifying teaching methods. The study is comparative and highlights the difference in the use of strategies between learners who exclusively study English and learners who study at least one other modern language apart from English. The focus is on two major components of second language acquisition, viz. grammaticality and unknown words in context. Two major strategies have been used: (1) a quantitative analysis, and (2) a qualitative analysis, of sentences and words in context. Data have been collected from two surveys and two sets of recorded introspection with ten informants. This study proposes a classification of receptive compensation strategies including a division of achievement and avoidance strategies. The findings from the comparative study point out the major differences between learners of English only and learners of other modern languages. Finally, a discussion about what these results may imply for teaching is given.

Idag finns det ingen som granskar läroböcker i Sverige. Enligt forskarna spelar matematikläroboken en dominerande roll i matematikundervisning i Sverige. Därför bör mer uppmärksamhet riktas mot läroböckernas kvalitet. Mitt syfte med denna studie är därför att se om och i vilken omfattning alla centrala aspekter inom grundläggande taluppfattning, addition och subtraktion finns med i tre matematikläroböcker för årskurs ett. Med centrala aspekter menas aspekter som är väsentliga för att eleven ska kunna bygga sitt vetande i ett visst ämnesområde. Det kan till exempel handla om strategier, räkneregler och räknelagar, begrepp eller en viss struktur som ligger till grund för att elever ska kunna tillägna sig goda ämneskunskaper. Läroböckerna granskades enligt centrala aspekter som jag valde ur didaktiska ämnesteorier i matematik, utifrån vissa kriterier. Didaktiska ämnesteoerier är teorier som förklarar hur ett visst ämne bör presenteras för eleverna för att ge dessa en adekvat uppfattning av ämnet. De forskningsfrågor som besvaras är: Finns alla centrala aspekter med i läroböckerna? Hur ser ut fördelningen mellan de centrala aspekterna? Resultatet visar att ingen av läroböckerna innehåller alla centrala aspekter inom grundläggande taluppfattning, addition och subtraktion. De förekommande aspekterna visade sig finnas i varierande omfattning. I vissa fall var dessa skillnader stora.

<p>Våra orsakstolkningar är nära relaterade till bland annat vår motivation, vår självuppfattning och våra förväntningar. Med dessa begrepp till vår hjälp kan vi bättre förstå vårt beteende och varför vi ibland misslyckas och ibland lyckas. Det primära syftet med denna studie är att undersöka vilka orsaker elever ser till framgångar och misslyckanden inom ämnet matematik. Hur eleverna uppfattar att lärare och föräldrar förhåller sig till, och tolkar, deras prestationer. Mitt mål är även att försöka förstå vad elever tror måste ske för att de ska bli bättre i ämnet matematik. Mina huvudfrågor lyder: Hur uppfattar eleverna att deras självuppfattning påverkar deras resultat?, Hur beskriver elever orsaker till fram- och motgångar i matematik? Hur ser eleverna på lärarens och föräldrarnas roller? Vad kan man enligt eleverna göra för att bli bättre i matematik?</p><p>Jag har gjort en kvalitativ studie och försökt besvara mina frågor genom att analysera och tolka 6 högstadieelevers berättelser om deras orsakstolkningar till fram- och motgång, hur de ser sig själva som matematikelever och sina tankar om förändring och förväntningar. Jag har genomfört semi-strukturerade intervjuer och analyserat och tolkat resultatet genom att bland annat jämföra vad som skiljer de olika elevkategorierna, hur deras berättelse kan kopplas till teorier om orsakstolkningar och prestationsmotivation och begrepp som självuppfattning och förväntningar. Till stöd för min analys och tolkning har jag även kopplat mina resultat till tidigare undersökningar på området.</p><p>Eleverna som intervjuats var väl medvetna om hur bland annat självförtroende kan påverka studieresultat. De hade många synpunkter på vad som orsakar fram- och motgång i matematik, och även om vad man bör göra för att förbättra sina resultat. Intressant var även resultatet att eleverna nästan aldrig samtalar med vuxna om varför det går bra eller dåligt i matematiken, och det framkom även att eleverna inte verkade medvetna vissa orsaker till misslyckanden som framkommit ur en tidigare studie där lärare intervjuats.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att få en bild av för- respektive nackdelar med att använda sig av skönlitteratur i undervisningen. Vidare vill vi veta hur en sådan undervisningsmetod uppfattas ur ett lärarperspektiv, främst utifrån de frågeställningar som utgör grunden för denna uppsats.</p><p>Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att på ett kvantitativt sätt få en bild av nuvarande utsträckning av undervisningsmetoden. För att på ett kvalitativt sätt undersöka vilka för- och nackdelar de tillfrågade lärarna ser med användandet av undervisningsmetoden har vi använt oss av intervjuer.</p><p>Våra intervjuer visade att de tillfrågade lärarna utgick från att läromedelsförfattarna tagit hänsyn till styrdokument då de skrev läromedlet. Vid val av annat material än lärobok tas hänsyn till den gemensamma kursplanen samt lärarnas erfarenhet. Lärarna angav ett flertal faktorer som de ansåg påverkar elevers motivation t.ex. varierad undervisning och ett varierat arbetssätt. Nackdelar lärarna såg med användandet av skönlitteratur i undervisningen var bl.a. att elever med bristande läsförståelse kunde missgynnas. Fördelar kunde vara sådant som en utvecklad begreppsförståelse samt en verklighetsanknytning till matematiken m.m.</p><p>Utifrån våra resultat samt vår teoretiska bakgrund konstaterade vi att skönlitteratur används i viss utsträckning, då främst i de tidigare åren av grundskolan. Vi märkte även att detta arbetssätt stämmer väl överens med vad som står i kursplanen för matematik.</p>

<p>I gymnasiets fysikkurser ingår som ett moment att eleverna ska planera, genomföra och utvärdera experiment. I dagligt tal kallas detta för ”laborationer”. Under min tid som lärare har jag vid flera tillfällen noterat att de mål man som pedagog ställt upp avseende laborationerna ofta uteblir, eller åtminstone inte uppfylls helt och hållet. Man kan tänka sig en rad orsaker till detta. Instruktionerna kan vara bristfälliga och eleverna är kanske inte bekanta med den utrustning som används vid laborationen.</p><p>För att undersöka hur eleverna uppfattar laborationerna har jag genomfört en undersökning bland eleverna i en klass på Naturvetenskapsprogrammets första årskurs. I undersökningen provades tre olika laborationer som syftade till att ge eleverna kunskap om vilket samband som råder mellan tryck och volym i en innesluten gasmängd – Boyles lag.</p><p>Jag genomförde även en enkätundersökning för att utröna elevernas uppfattning om laborationerna i fysik. Undersökningen genomfördes på två kommunala gymnasieskolor i Malmö.</p><p>Mina observationer visar att utformningen av laborationerna har betydelse för i vilken grad eleverna kan tillgodogöra sig ny teori. Även instruktionerna har betydelse.</p><p>Av enkätundersökningen framgår det att eleverna anser att laborationerna är ett viktigt inslag i fysikundervisningen för att förståelsen för ämnet ska bli så stor som möjligt. Paradoxalt nog verkar det som att eleverna anser sig lära sig mer då läraren förklarar jämfört med när de genomför laborationer på egen hand. Detta faktum tycker jag är värt att beakta.</p><p>Att laborativt arbete och experiment är en viktig del i naturvetenskapligt arbete kan verka självklart. Ändå finns det tidigare forskning som visar att elever som inte fått göra laborationer har tillägnat sig samma kunskaper som de som fått utföra laborationer i sin utbildning. Laborationer görs ofta i mindre grupper och kräver inte sällan dyr utrustning. Om inte laborationerna bidrar positivt till elevernas inlärning kan de inte anses ekonomiskt försvarbara.</p>

Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsförståelse som finns av litteratur från efterkrigstiden och framåt i läroböckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Undersökningen söker svar på följande frågeställningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsförståelse ges av de texter, bilder och övningsuppgifter som finns i de båda läroböckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och övningsuppgifter för att erbjuda fiktionsförståelse? Empiriska data till studien inhämtas genom att de aktuella kapitlen i läroböckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden för att bearbeta och analysera det empiriska materialet är funktionell analys. Analysen av den insamlade empirin från läroböckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen görs med utgångspunkt i receptionsteori och kognitionsteori. Det receptionsteoretiska ramverket som används i studien grundar sig på Judith A. Langers och Wolfgang Isers teorier om samspelet mellan läsare och text. En kognitionsvetenskaplig utgångspunkt i enlighet med Jana Holsanovas resonemang används för att studera förhållandet mellan text och bild i läroböcker. Resultatet av min studie visar att det främst är samverkan mellan texter och bilder som låter eleven bli medskapare av fiktionen. I läroböckerna är det främst korta textutdrag från skönlitterära verk och övningsuppgifter till textutdragen som för eleven bort från fiktionen. De olika inslagen i läroböckerna fyller olika funktioner, på så vis att vissa av dem bidrar till eleven att förs bort från de inre föreställningsvärldar som eleven bygger upp genom möten med fiktionen.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det är någon skillnad i förskolepedagogernas inställning till utomhuspedagogik och arbetssätt beroende på lokalisering av förskolan. Undersökningen grundar sig på en enkätstudie utförd på fem förskolor i Stockholms innerstad och förorter. Resultaten visade att både pedagoger i innerstad och förort var intresserade av utomhuspedagogik och går till skogen med barnen nästan varje vecka året runt. De såg många fördelar, till exempel att använda sig av skogen som ett pedagogiskt verktyg och utnyttja miljön för barnens lärande. Denna studie visade också att en mycket stor del av pedagogerna önskade mer utbildning inom utomhuspedagogik. Pedagogerna hade planerade aktiviteter både i skogen och på förskolegården. Utomhus finns många möjligheter till upptäckande och utforskande tillsammans med barnen och som pedagoger kan vi planera fler aktivteter utomhus och använda oss av utemiljön för barnens lärande.

De övergripande syftena med denna undersökning var dels att lyfta fram vilka olika typer av aktiviteter förskolor använder sig av för att utveckla barnens kunskap om kompostering, djur, bär/svampar och växter, dels att undersöka pedagogernas uppfattning om förutsättningar för detta arbete. Dessutom var syftet att undersöka om det är skillnader i hur förskolorna arbetar och ser på förutsättningar beroende på om de ligger i en stad eller by. Undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som skickades ut till, totalt tretton förskolor, olika förskolor i en större stad, mellanstor stad samt olika byar. Resultaten i denna undersökning visar att det geografiska läget på förskolorna inte behöver ha sådan stor inverkan på hur mycket de arbetar med att utveckla barnens kunskap om naturen. Resultaten visar dock att städer arbetar mer med kompostering än de förskolor som ligger i en by eller i en mellanstor stad. Resultaten då det gällde vissa praktiska förutsättningar visade att förskolorna till stor del ansåg sig ha goda praktiska förutsättningar i arbetet med att utveckla barnens kunskap om naturen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tonåriga grundskoleelever skildrar människor i bild och hur genus påverkar deras bilder. Genom att analysera 71 bilder som föreställer människor tecknade av elever i årskurs 8 har jag funnit att eleverna nästan uteslutande väljer att rita människor av det egna könet, och att det finns en rad aspekter där pojkars och flickors bilder skiljer sig åt. Människorna tar större plats på flickornas bilder medan pojkarna tecknar personer med fler föremål. Vilken typ av föremål de har skiljer sig också mellan könen. Bilderna uppvisar flera tydliga tecken eleverna använder sig av för att markera genus, exempelvis ögonfransarnas synlighet. Elevernas uppgift gick ut på att avbilda en människokropp med riktiga proportioner, men cirka hälften av flickorna har ritat tjejer med en midja som är ungefär lika smal eller smalare än huvudet. Detta fenomen förekommer inte alls på pojkarnas bilder.