• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 941
  • 49
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 996
  • 883
  • 859
  • 136
  • 116
  • 115
  • 98
  • 96
  • 94
  • 86
  • 86
  • 84
  • 81
  • 78
  • 78
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
271

Utbildning och hållbar utveckling : En studie av innehåll och normativitet i utsagor om hållbar utveckling i utbildningssammanhang

Alexis, Engström January 2014 (has links)
Inom utbildning och hållbar utveckling pågår en debatt om det är utbildningensroll att främja enskilda beteenden som av experter definieras som hållbara. Åsikterna kan delas upp i utbildning förhållbar utveckling och utbildning somhållbar utveckling, där den senare är skeptisk till experters förmåga att säkert veta om ett beteende är mer hållbartän ett annat och iställetförespråkar en pluralistisk och kritisk ingång där självständigt tänkande premieras. Valet mellan att främja eller attarbeta kritiskt mednormer har i denna uppsats sammanfattats underdilemmat med normativitet.Studienbestår av två delar: Den första undersöker vilket innehåll som ges till utbildning och hållbar utveckling i utsagor från utbildningsansvariga för lärarprogrammet vid Uppsala Universitet. Den andra undersöker hur innehålleti utbildning och hållbarutvecklingförhåller sig till dilemmat med normativitet som nämns ovan.De slutsatser som kan dras utifrånundersökningen äratt innehållet som detframkommer i utsagornakan sammanfattas i fem olika teman samtatt de temanahar mycket gemensamt med resultatfråntidigare studier. Det visar på att det har börjatväxa fram en ram för vad hållbar utveckling i utbildningssammanhang kan ges för innehåll. I utsagorna framkom även innehåll som skiljer sig från tidigare forskning, t.ex. att utgå från utbildning och hållbarutveckling som en tydlig kompetens kring vilken studenter kan specialisera sig utifrån framtida arbetstillfällen, samt att studenter i större grad kan påverka innehållet, och ansvara för formerna, isin egen utbildning. Resultatet visar även att utbildningen kan utformas på ett sätt som är både normativtoch pluralistiskt. Genom att ha en medveten ingång till i vilket sammanhang fakta omhållbara beteenden presenteras, kan studenterna ges en position där de själva har möjlighet att övervaka överförandet av normer. Genom detta tillsammans med ett diskussionsklimat där läraren är i bakgrunden och låter studenterna själva identifiera ohållbara utvecklingar och värden som ska bevaras,undviksobalanseni makt mellan läraren och studenterna och ett pluralistiskt utbildningsklimat skapas.
272

Eleverna är framtiden! : En studie om vikten av att tillämpa demokratiska värden i samhällskunskapsämnet för årskurs 4-6 / The Students Are Our Future! : A Study About The Importance Of Applying Democratic Values In Citizenship Education In elementary School

Lindell, Maria, Bolmstad, Ebba January 2017 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur undervisningen kring demokratiska värden ser ut i ämnet samhällskunskap i årskurs 4-6. Denna studie syftar även till att svara på varför ett demokratiskt förhållningsätt är viktigt att tillämpa i undervsningen. För att besvara denna kvalitativa studiens frågeställningar har en analys gjorts av en litteraturöversikt över forskning på området. Ämnet samhällskunskap är brett och komplext och uppfattas av många lärare som problematiskt att bedriva undervsining i. Forskningen har visat att kunskapsuppdraget dominerar vilket beror på att samhällskunskapslärare inte är tillräckligt insatta i ämnets alla delar och att styrdokumenten upplevs som svårtolkade. Detta leder till att lärare får ett stort handlingsutrymme vad gäller undervisningens utformning och innehåll. Därmed kan möjligheten att uppnå kunskapskraven gå förlorade för eleverna vilket är allvarligt eftersom att fostransupdraget dels är ett av samhällskunskapsämnets syfte och dels för att det krävs om eleverna ska utvecklas till demokratiska medborgare i samhället. Studien har även visat att vårt område är i behov av mer forskning vad gäller undervisningens praktiska tillämpning.
273

Didaktiken i praktiken : En intervjustudie om kunskaper, förmågor och ambitionerinom historiedidaktik

Hektor, Anders January 2019 (has links)
Det övergripande syftet med föreliggande studie är att bidra med empirisk data till ettområde som förefaller sakna sådan: lärarnas syn på kunskap i sin yrkesutövning. Ytterligareett syfte är att nyansera den skoldebatt som förts kring reformerna 2011. Metoden somanvänds är kvalitativ och studien består av öppna intervjuer med fem lärare.Kunskapsanspråket är subjektivt och tolkande i syfte att utveckla förståelse för lärarnasämnesdidaktiska val. Frågeställningarna som diskuteras är vilka förmågor och kunskapersom lärarna anser är viktigast att utveckla inom ämnet samt hur dessa bedöms, hurämnesdidaktiken ser ut under planering och lektioner och slutligen vilka ämnesdidaktiskaambitioner som kan utläsas ur intervjuerna.Studien finner att den ämnesdidaktik som beskrivs av lärarna inte faller in i den tydligapolarisering som kan utläsas av skoldebatten. Undervisningen består varken av“faktaspäckad förmedlingspedagogik” eller “postmodernistisk kulturrelativism”. Det ärfakta som är den centrala kunskapsdimensionen, men fokus ligger på att förstå och användafakta, inte att minnas och återge. Undervisningen följer ämnesplanen på varierande sätt;kurserna kan anta en ytlig allmänbildande eller djupare tematisk karaktär, men studienfinner inte några klara gränser i didaktiken, exempelvis mellan tematisk och kronologiskstruktur. Studien finner att lärarna undervisar om och i historia, men att det inte läggs fokuspå att lära sig av historia. Studien avslutas med att behandla lärarnas ambitioner och föreslåratt en gemensam begreppsapparat samt ett forum för att diskutera ämnesdidaktiska frågoretableras. / <p>Betygsdatum 2019-01-18</p>
274

Förutsättningar för bildundervisning : En ramfaktorteoretisk studie om bildundervisningens begränsningar / Prerequisites for visual arts education in year 4-6

Stornils, Elin January 2018 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka bildlärares beskrivningar av bildundervisningens förutsättningar för årskurserna 4–6 och vilka faktorer som påverkar den. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Hur beskriver lärarna i bildämnet de möjligheter och hinder som ges för undervisning i bildämnet? Hur beskriver lärarna att ramfaktorerna påverkar elevernas förutsättningar att uppnå kunskapskraven? Och Vad beskriver lärarna att det krävs för att uppnå en likvärdig undervisning? Intentionen är att skapa en bild av hur lärare förhandlar med de förutsättningar som ges för bildämnet i och hur detta påverkar möjligheten att se bildundervisningen som likvärdig på skolorna. Undersökningen utgår ifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och för att hitta de faktorer som påverkar bildundervisningen definieras även kort några ämnesdidaktiska teorier i arbetets bakgrund. Den kvalitativa undersökningen utfördes genom semi-formella och strukturerade intervjuer med fyra undervisande lärare i bildämnet på olika skolor. Resultatet visar att de olika skolorna i samma kommun har olika förutsättningar för undervisningen och eleverna har olika förutsättningar att nå kunskapskraven. Detta resultat jämförs i förhållande till tidigare gjorda studier kring ramfaktorer för bildundervisningen. / <p>Bild</p><p></p>
275

”…just nu känns det i alla fall inte som att kung Karl-Gustav kommer hjälpa mig i framtiden.” : - Elevperspektiv på betyg och bedömning i historieämnet

Leipe, Joakim January 2009 (has links)
<p>I tidigare forskning har det talats om olika former av undervisning för att möjliggöra utvecklandet av elevers historiemedvetande. Men hur uppfattar eleverna själva vad som krävs av dem i historieämnet på gymnasiet? Syftet med denna uppsats är att utifrån ett elevperspektiv studera betyg och bedömningsprocessen inom historieämnet i relation till begreppet historiemedvetande. Uppsatsen bygger på en kvalitativ och fenomenografiskt inspirerad metod samt på konstruktivistiska tankar där elevers egna uppfattningar är av avgörande betydelse då kunskap förstås som något kvalitativt som ständigt skapas och konstrueras av varje individ i sitt sociala sammanhang. Öppna intervjuer med sex gymnasieelever har genomförts och dessa utgör uppsatsens material. I intervjuerna har tre olika problemområden; ”historisk kunskap”, ”betyg, mål och kriterier” samt ”examinationer och feedback” utgjort grunden för diskussion. Resultatet av studien visar att eleverna ofta har en genetisk historieförståelse i relation till historia och historieämnet. Fakta om dåtiden längs en i förväg bestämd tidslinje utgör grunden i elevernas tolkningar. Vidare visar resultaten av studien att det råder ett starkt samband mellan elevernas tolkningar av historisk kunskap och de tolkningar de gör av examinationsformer och betygsättning inom ämnet. Slutsatserna i uppsatsen är att resultatet bekräftar dels tidigare forskning som påpekat att historia i skolan är fakta och dåtid, samt dels påståendet ”alla vet att betygen styr”.</p>
276

Lekande lätt : att lära matematik utomhus på ett sociokulturellt sätt.

Ahlberg, Helena, Grönlund, Maria January 2007 (has links)
<p>Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning. Resultatet på detta examensarbete är de tio lektionsplaneringar som vi arbetat fram samt de kopplingar som vi har sett till de sex aspekterna och utomhusmiljön. Slutsatsen är en bekräftelse för oss och våra teorier om att undervisning utomhus ur ett sociokulturellt perspektiv går att förverkliga i lektionsplaneringar. Vi hoppas att flera lärare kommer att utnyttja vårt material för att få variation i sin undervisning.</p>
277

Hur gymnasieläroböcker i fysik behandlar kursplansmål med kvantmekanisk anknytning

Åman, Ken January 2007 (has links)
<p>Inledningsvis identifieras de mål i kursplanen för fysik B på gymnasieskolan som har kvantmekaniskt innehåll. Syftet med detta arbete är att genom en textanalys utifrån dessa identifierade kursmål, beskriva hur fem gymnasieläroböcker i fysik B tar upp de utvalda målbeskrivningarna. När det gäller hur atomers struktur presenteras, saknar en av böckerna en modern kvantmekanisk beskrivning och tre böcker ger ingen modern kvantmekanisk beskrivning av elektronernas positioner i en atom. Problem med hur spinn ska beskrivas finns överlag i alla böckerna. Alla läroböckerna förankrar sin framställning om sambandet mellan energinivåer och atomspektra i Bohrs atommodell. Alla introducerar också fotonbegreppet på liknande sätt; genom Plancks kvanthypotes och Einsteins ljuspartikelantagande (när han förklarade den fotoelektriska effekten). En sammanfattning av slutsatserna blir att det finns vissa problem med framställningen av kvantmekaniska fenomen i läroböckerna och i synnerhet då det gäller atomers struktur. Detta kan medföra problem när eleverna ska uppfylla kursplanens mål.</p> / <p>In the national syllabus for the B-course in physics for the Swedish upper secondary school, there are some stated objectives to be achieved. This paper identifies the objectives that have quantum mechanical related content. The aim is then to analyse how five Swedish textbooks for the B-course in physics for upper secondary school describe physics that are related to these identified objectives. One of the books do not have a quantum mechanical description of the structure of the atom and two of the other books lack a quantum mechanical description of the positions of the electrons inside an atom. There is a general problem how spin is presented. All books describe the electronic energy levels and atomic spectra in the light of the atomic model of Bohr. All books do also introduce the photon in the quantum hypotheses of Planck and Einstein’s explanation of the photoelectric effect. The main conclusion of this study is that there are some problems how the textbooks present physics that have quantum mechanical related objectives in general, but in particular those parts that are related to the atomic structure. This can lead to problems for the students to fulfil the goals in the syllabus.</p>
278

Laboration i matematikundervisningen : - hur elevers inställning kan påverkas

Sandström, Sara, Mehari, Gaim January 2007 (has links)
<p>Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till känslor av upptäckarglädje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan påverkas genom ett laborativt arbetssätt. Målet var därmed att se om den enskilda elevens synsätt på, och inställning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning. De metoder som användes i studien var enkätundersökningar samt en kvantitativ fältstudie. Denna praxisnära studie utfördes parallellt på två gymnasieskolor. Resultaten tyder på att laborativt arbete inom matematikundervisningen påverkar elevernas motivation och intresse. Omväxlande arbetsformer kan bidra till en förändrad inställning, eftersom majoriteten av eleverna önskade ett större utbud av praktiskt arbete. Även om det idag forskas på alternativ undervisning inom skolan, bör dessa nya former introduceras som komplement till den traditionella undervisningen.</p>
279

Läromedelsanvändning inom textilslöjden

Lindmark, Jessica January 2008 (has links)
<p>Syften med studien är att undersöka läromedelsanvändningen inom textilslöjden. Mina frågeställningar har varit: Vilka läromedel finns det inom textilslöjden? Vilka faktorer är det som påverkat lärarens val av läromedel? Hur använder lärarna läromedel i sin undervisning? Vilken koppling finns det mellan styrdokumenten och läromedlen? Studien har utförts genom att göra kvalitativa intervjuer med lärare, samt undersöka vilka läromedel som fanns att tillgå i textilsalarna. De lärare som deltog i undersökningen arbetar inom ämnet textilslöjd. De är verksamma inom Umeå tätort och undervisar framför allt vid grundskolans senare år. Undersökningen visar att det finns en begränsad tillgång av läromedel att tillgå som är tillverkad specifikt för slöjdämnet. Däremot använder sig textilslöjdslärarna av ett brett läromedelsystem, av vilka den största delen är riktad mot den kommersiella marknaden. Undersökningen visar även att det är vanligt att lärare i slöjdämnen ofta tillverkar eget studiematerial för användning inom undervisningen, vilket i sin tur kan skapa en viss problematik kring den etiska aspekten av läromedelstillverkning. De faktorer som påverkar lärarnas val vid införskaffningen av läromedel är dels ekonomiska, men även vilka läromedel man har möjlighet att få tillgång till styr införskaffningen.</p>
280

Varför väljer flickor bort matematik? : Om flickors matematikintresse på gymnasiets naturvetenskapliga program

Undin, Karin January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att utröna hur väl skolan, med avseende på ämnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jämställdhetsmål som formulerats i skolans läroplan Lpf 94. Data har samlats in i två steg, undersökningen bygger på enkäter som delats ut till elever i årskurs tre på gymnasiets naturvetenskapliga program och på intervjuer där fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fått beskriva sin relation till ämnet matematik samt berätta om varför de inte tänkt studera matematikintensiva utbildningar på universitetsnivå. Resultatet i min studie tyder på att jämförelsevis få flickor ämnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar också att flickor med betygsmässigt goda förutsättningar tycker att det är oklart vilka matematikintensiva utbildningar som står dem till buds. Mina slutsatser är att skolan inte lyckas leva upp till läroplanens jämställdhetsmål i särskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievägledare och lärare bör arbeta mer aktivt med att vägleda elever och ge dem information.</p>

Page generated in 0.09 seconds