<p>Denna studie handlar om teknik i förskola. Teknik finns i vår vardag och något man kommer i kontakt med dagligen. Barn behöver få undersöka och uppleva teknik i tidigare åldrar för att de lättare ska kunna sätta in teknik i olika sammanhang. Syftet med undersökningen är att studera hur spelet påverkade barnens lärande inom teknik och om spelet kan användas som inlärningsmaterial. Målet är att öka förståelsen av teknik och att väcka teknikintresset hos både barn och vuxna. Målgruppen är från 5 år och rapporten bygger främst på barnens förståelse, intresse, motivation och nyfikenhet. Arbetet genomfördes utifrån ”Learning Study” modellen: Förtest – testa spelet – eftertest. Studien är en fenomenografisk undersökning, barnens uppfattning och tolkning. Slutsatsen av resultatet, är att barnen har många företeelser som de förknippar med teknik, men har svårt att förstå vad begreppen står för. Det belyses i rapporten att barnen behöver konkreta exempel för att öka sin medvetenhet.</p>

<p> <p><strong>Sammanfattning:</strong> Den här studien syftar till att ta reda på om föräldrars utomhus vanor påverkar valet av att sätta sina barn på en I Ur och Skur förskola respektive på en kommunal/allmän förskola. Tidigare forskning visar att det är bland annat närheten till hemmet som är avgörande. För de som sökte sig till andra förskolor/skolor var det också pedagogiken och inriktningen som spelade en avgörande roll. Den här uppsatsen bygger på en kvantitativ undersökning där fyra förskolors föräldrar har deltagit, två kommunala och två I Ur och Skur. Sammanlagt har 180 föräldrar tillfrågats och 44 deltagit. Undersökningen visar att det finns vissa skillnader mellan föräldrar som har sina barn på en I Ur och Skur förskola och kommunal förskola. Den tydligaste skillnaden var att föräldrar till den senare nämnda förskola angav närheten som en avgörande faktor medan föräldrar till barn på I Ur och Skur angav pedagogiken som avgörande att de sökte sig till den nuvarande förskolan.</p></p>

<p>Syftet med undersökningen är att se om idrottslärares tidigare erfarenheter av friluftsliv, både under uppväxten och för närvarande påverkar i vilken omfattning man utövar området inom idrott och hälsa, samt vad man har för förhållningssätt till friluftsliv. En kvalitativ metod har använts för att besvara frågeställningarna och en fenomenografisk ansats har tillämpas vid analysen av materialet. Alla idrottslärare instämmer med att det påverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhåller sig till det berörda området. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger främst i de problem som rör lektionstid, pengar, närhet till naturen och definition i kursplanen.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka om det är möjligt att bygga en modell över innerörat med dess basilära membran. Om detta skulle visa sig vara möjligt, är nästa frågeställning hur en sådan modell skulle kunna fungera pedagogiskt och uppfattas av elever.</p><p>Modellen som arbetet lett fram till är konstruerad som en låda, gjord av plexiglas, vilken skall motsvara en utrullad hörselsnäcka. Som membran har en uppsättning gummiband använts. Vidare aktiveras modellen med hjälp av en högtalare som får motsvara örats trumhinna. Det har visat sig att modellens membran beter sig på ett sätt som liknar det basilära membranet i hörselsnäckan. De vibrationer som bildas på modellens membran förflyttar sig, beroende på inkommande frekvens. Detta förlopp sker även på det basilära membranet.</p><p>Modellen har testats på en niondeklass som har fått utföra laborationer med hjälp av modellen. Eleverna har observerats under arbetet och har efter laborationen fått skriva en utvärdering, i form av en laborationsrapport och en enkätundersökning. Observation och utvärdering visar att modellen har ett pedagogiskt värde, men att det krävs förkunskaper inom området för att laborationen med modellen skall bli ett givande medel för inlärning.</p>

No description available.

<p><p>Syftet med examensarbetet är att få reda på förskollärarens roll vid utevistelse. Har de någon</p><p>planerad utevistelse? Vad anser de om sin egen roll vid utevistelse och varför har man</p><p>utevistelse? Jag har gjort en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare har intervjuats och</p><p>observationer på två förskolor har gjorts. Resultatet visar att man som förskollärare ska vara</p><p>medforskare, inspiratörer, och aktiv med barnen. Det förekommer planerad utevistelse men i</p><p>olika utsträckning. Den fria leken och styrda aktiviteter tas upp som positiva.</p></p>

No description available.

<p>Studien syftar till att undersöka om ett egentillverkat brädspel om kost och hälsa, är ett bra inlärningsmaterial att använda sig av och om kön har någon betydelse vid användandet av spel. Spelet (vid namn, <em>Hälsostigen</em>) som användes i studien är planerat och utformat av mig och en kurskamrat. För att utföra undersökningen och få ett bra resultat spelades spelet med 31 barn vid tre olika tillfällen uppdelade i grupper om fyra barn i varje grupp (förutom en grupp som bestod av tre barn.) Barnen var från två olika förskolor uppdelade på totalt fyra avdelningar (ålder 4-5 år) samt från en skola. Barnen från de två olika förskoleklasserna var även från två olika städer. Studien visade att barnen höjde sitt resultat signifikant efter att ha spelat detta spel. Denna studie visade även att placeringen i spelet inte hade någon betydelse för hur mycket barnen lär sig, det viktigaste är att delta i spelet. Vidare visade denna studie att spel är lika bra för pojkar som för flickor, eftersom det inte gick att se någon skillnad mellan könen, varken rent kunskapsmässigt eller vilken som var initiativtagare i spelet. Med stöd från denna studie anser jag att spel är ett bra verktyg att använda sig av för inlärning av olika slags kunskap. Det är ändå viktigt att man kan använda spel i kombination med annan typ av inlärning, så att man når ut med kunskapen till alla barn trots olika inlärningsstilar.</p>

No description available.

<p> </p><p>Syftet med studien är att göra tydligt vilken kunskap förskollärare behöver om motoriska  reflexer i sitt arbete med barn samt ge en bild av verkligheten ute på fältet, vilken kunskap om reflexer finns hos förskollärare? I studien har fem intervjuer genomförts samt en rikstäckande enkätundersökning riktad till 400 förskollärare. Resultatet visar att förskollärare behöver en grundläggande kunskap om reflexer för att kunna observera, förstå och vidta alt. hänvisa till nödvändiga åtgärder. Det framgår även att kunskap om de kvarvarande primitiva reflexernas alt. de icke etablerade posturala reflexernas inverkan på inlärning och koncentration behövs. Enkätundersökningen visar att en majoritet av de respondenter som svarat har en ytlig kunskap om reflexer vilket innebär att de inte vet innebörden om sju av de mest kända reflexerna. Det framgår att deltagande förskollärare, färdigutbildade mellan 1985 och 1989, har djupast kunskap om reflexer medan de som färdigutbildade sig 2006-2008 har minst kunskap.</p><p> </p>