<p>Syftet med arbetet var att ta reda på hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Finns det någon skillnad hos pedagogerna om man arbetar med inriktningen I Ur och Skur eller inte. En enkätundersökning utfördes i ett begränsat område i Norra Svealand. Undersökningen visar att alla arbetar med utomhuspedagogik, men de med inriktningen I Ur och Skur gör det i större omfattning och oftare. Den visar även att de flesta anser att det är positivt för hälsan att vara ute och att det negativa i huvudsak är att alla barn inte har rätt kläder för utevistelsen. Som uppföljning på det här arbetet vore det intressant att ta reda på vad kommunerna tycker om utomhuspedagogik.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att diskutera hur lärare i idrottsämnet från Åland och Sverige förhåller sig till hälsa i undervisningen samt till ämnet i stort. En jämförelse kommer även att göras mellan styrdokumenten ur ett hälsoperspektiv. Studien har genomförts i form av en intervjuundersökning där fyra åländska lärare intervjuades, samt genom en analys av styrdokumenten.</p><p>Resultatet visar att både lärarna i Sverige och på Åland främst kopplar hälsa med den fysiologiska kroppen och den fysiska aktiviteten. De ser inte hälsa som ett begrepp i sig utan beskriver den genom faktorer som påverkar hälsan positivt. Lärarna arbetar i stort sett på samma sätt med hälsa i undervisningen, då främst genom den fysiska aktiviteten. Den svenska kursplanen och den åländska läroplanen tar upp samma innehåll i undervisningen i hälsa, men skillnaden finns i texterna som helhet. Den svenska kursplanen nämner hälsa genom hela texten medan den åländska läroplanen tar upp hälsa vid ett tillfälle som ett av alla moment som räknas upp.</p><p>Den övergripande slutsatsen är att trots att styrdokumenten på Åland och i Sverige som helhet skiljer sig från varandra, i hur hälsa kommer till uttryck, så verkar inte lärarnas undervisning eller förhållningssätt till hälsa göra det. De svenska lärarnas undervisning i idrottsämnet borde genomsyras mer av hälsa än de åländska, om man ser till skillnaden i styrdokumenten, men så verkar inte fallet.</p>

<p>Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om elevers motivation och lust till lärandet i ämnet matematik ökar vid olika aktiviteter och ett varierat arbetssätt. Jag har gjort en studie i fyra klasser om sammanlagt 81 elever i årskurs ett i två olika program vid en gymnasieskola i en mellanstor kommun i Sverige. De metoder jag använde mig av för att nå ett resultat var enkätundersökning med blandade frågor och kvalitativa elevintervjuer.</p><p> </p><p>De mest centrala begreppen i detta arbete är motivation och aktivitet. Motivation kan i detta sammanhang definieras som elevens drivkraft till aktivitet, medan aktivitet definieras som en situation där eleven arbetar med en uppgift.</p><p> </p><p>Fokus i detta arbete var elevers motivation för aktiviteter i skolämnet matematik, hur de är motiverade för uppgifter med olika utformning, och hur de är motiverade för aktiviteter i klassen, i mindre grupper eller ensamma. Därefter blev fokuset på sambandet mellan motivation och prestation, och motivation och elevers tankar kring inlärning och aktivitet. Slutligen blev det fokus på elevers motivation i arbetet med problemlösande, konkreta, abstrakta eller teoretiska uppgifter.</p><p> </p><p>Jag kan utifrån resultatet av detta arbete se en tendens till ökad motivation till lärande hos eleverna. I studien finner jag att elevernas trivsel med matematik står i nära sammanhang med deras prestation i ämnet. Även markanta skillnader mellan klassernas matematikkunskaper visade sig. Dessa skillnader kan till stor del bero på skillnaderna i undervisningsmetoder.</p>

No description available.

<p>I den här studien görs ett försök att finna ut varför kommunen väljer cook chill, om det blir någon näringsförlust när man använder metoden och vad pedagogerna anser om maten som serveras. Tre metoder har använts; intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Två personer inervjuades; kommunens kostansvarige och den ansvarige vid centralköket. 50 stycken enkäter skickades till pedagoger vid fyra olika förskolor och 26 stycken kom tillbaka.Det framgår i studien att det är ekonomiskt fördelaktigt i kommunen att använda sig av cook chillmetoden, då många förskolor inte är anpassade för matlagning i eget kök. Det finns dock studier som visar på att metoden medför vissa näringsförluster. Pedagogerna vid förskolor med mottagningskök ansåg att maten som serverade inte var speciellt bra och de var oroliga över näringsinnehållet och hur alla tillsatser påverkar barnen. De påvisade även vikten av eget som kök som en pedagogisk resurs för att skapa matlust och goda matvanor.</p>

<p>Syftet med studien är att belysa buller i förskolans pedagogiska inomhusmiljö och vilken inverkan det kan ha på barnen som vistas där, samt vilka åtgärder som kan vidtas för att få en god ljudmiljö. Som metod har en enkätundersökning och intervjuer med pedagoger utförts. Dessutom har förskolans inomhusmiljö med barn och vuxna observerats. Undersökningen visar att barn, vuxna, aktiviteter och leksaker skapar en bullrig miljö. Som en följd av detta buller upplever pedagogerna att barnen bli trötta och okoncentrerade, men också livliga och högljudda. För att motverka buller har vissa åtgärder utförts i arbetssätt och miljö, men pedagogerna upplever att bristande kunskap, tid och pengar hindrar dem i vidare arbete.</p><p>Trots att det finns lagar och rekommendationer återstår det mycket att göra för att skapa en god ljudmiljö för barnens fortsatta utveckling och lärande.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur ett pedagogiskt spel för grundskolans senare år som övar geometriska begrepp kan utformas samt huruvida det kan fungera som ett givande komplement till befintliga material för geometrisk begreppsinlärning. Spelet, som kom att kallas MATERMINO, testades av 33 elever (15 flickor och 18 pojkar) i skolår 6. Dessa elever samt tre lärare för grundskolans senare år bedömde sedan spelet; de förstnämnda i enkäter och de senare i intervjuer. MATERMINO bedömdes främst passa elever i skolår 6-8. Vidare visade studien att MATERMINO var omtyckt och roligt och att spelet tycktes leda till inlärning gällande geometriska begrepp. Eleverna presterade nämligen signifikant bättre på ett test direkt efter att ha spelat MATERMINO jämfört med ett identiskt test de hade gjort precis innan respektive spelomgång (medelförbättringen var 14 %). Slutsatsen blev därmed att MATERMINO kan fylla en viktig funktion som kompletterande undervisningsmaterial för begreppsinlärning i skolår 6-8.</p>

No description available.

No description available.