Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten. Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Det framgår att immigration och emigration har påverkat befolkningstillväxten i Sverige under olika perioder. Sverige har sedan mycket lång tid tillbaka varit ett ut- och invandringsland därmed hög invandring är det största bidrag till befolkningstillväxten i Sverige.

<p>Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten.</p><p>Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder. Det framgår att immigration och emigration har påverkat befolkningstillväxten i Sverige under olika perioder. Sverige har sedan mycket lång tid tillbaka varit ett ut- och invandringsland därmed hög invandring är det största bidrag till befolkningstillväxten i Sverige.</p>

Bakgrund: Äldre är en växande befolkningsgrupp globalt och sjuksköterskors möte med äldre sker mer eller mindre överallt inom hälso- och sjukvården. Denna patientgrupp lider i många fall av multisjuklighet med fokus på fysiska symtom, därav kan det vara svårt för vårdpersonal att tolka symtom på depressivitet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar och erfarenheter av att identifiera depressiva symptom hos äldre personer. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats baserat på åtta vetenskapliga artiklar vilka har analyserats med tematisk analys. Resultat: Två teman utvecklades med fyra underteman. ”En känsla av att vilja men inte kunna” – med underteman ”att sakna rätt förutsättningar” och ”att ha svårigheter att upptäcka symtom”; samt ”en vilja att förstå personen bakom patienten” – med underteman ”att skapa en trygg vårdrelation” och ”att skapa sig en helhetsbild”. Slutsats: Komplexiteten det innebär i vårdmötet för att identifiera depressiva symtom ställer krav på ett öppet förhållningssätt hos både den äldre och sjuksköterskan. Med kontinuitet, tid och lyhört lyssnande kan en trygg vårdrelation byggas, vilket är en förutsättning för att identifiera depressiva symtom. Att ta vara på tiden i alla omvårdnadssammanhang är en väg framåt. / Background: Older people are a growing population globally, which nurses encounter in almost all parts of the healthcare system. This patient group often suffers from multimorbidity with predominantly physical symptoms, which can make it more difficult for healthcare professionals to interpret symptoms of depression. Aim: To describe nurses’ perceptions and experiences of identifying depressive symptoms in older people. Method: A literature review with a qualitative approach based on eight scientific articles, which have been analyzed using thematic analysis. Results: Two themes were developed with four subthemes. “A feeling of wanting to help but not being able to” – with subthemes “to lack the right conditions” and “to have difficulty detecting symptoms”; and “a desire to understand the person behind the patient” – with subthemes “to create a safe caring relationship” and “to create an overall picture”. Conclusion: The complexity involved in identifying depressive symptoms requires an open approach from both patient and nurse. With continuity, time and attentive listening, a safe caring relationship can be established, which is a prerequisite for identifying depressive symptoms. Making use of the time at hand in all nursing contexts is a way forward.

Vi lever längre, är friskare och både kan och vill jobba längre. Företagen och organisationer står inför ett ökande kompetensbehov. Vi inledde denna studie med tro och övertygelse om att en del av företagen skulle kunna utnyttja äldre medarbetare för att täcka en del av sina kompetens- och resursbehov. Vi önskade identifiera en del av de möjligheter och problem företag eller organisationer har och visa på goda exempel som fler företag eller organisationer skulle kunna ha glädje av. Vi har i studien tagit del av statistik, teori och praktiska exempel från olika företag som beskrivits på olika sätt i rapporter och artiklar. Vi har genom att intervjua tio (10) olika företag och organisationer funnit att det faktiskt förekommer ett mer utbrett Age Management arbete än vad vi hade föreställt oss, arbetsgivare ser allt mer till kompetens hos en person och allt mindre till ålder. Vi har funnit att ålder förstärks genom attityder, att "bli gammal" upptäcks inte automatiskt av en enskild person, ofta är det omgivning, arbetskamrater eller erbjudanden om seniorboenden vid 55 år som gör en person uppmärksam på att denne nu betraktas som "äldre". Vi ser att samhället faktiskt agerar på ett sådant sätt som gör att en person börjar identifiera sig själv som äldre. Vi har funnit att det finns flera sätt att använda den kompetens som äldre innehar och att den kompetensen behöver tas tillvara, vi har också sett goda exempel på hur olika företag och organisationer medvetet har tagit tillvara kompetens. Vår slutsats är att organisationer har identifierat de demografiska utmaningarna och att man börjat jobba med de samma. Det finns flera möjligheter till nyttjande av kompetens i alla åldrar och att det är en stor skillnad på funktionell ålder och kronologisk ålder. Vi rekommenderar företag och organisationer att utifrån sina förutsättningar och behov att utveckla Age Management strategier och att visa på flexibla arbetssätt som skulle kunna attrahera arbetskraft i alla åldrar liksom inrättandet av "Alumni" där kompetent f.d. personal kan finnas tillgänglig som extra resurs vid olika slags behov / We live longer lives, we are healthier, and we can and want to work longer. Corporations and organizations are facing an increasing need of skills and knowledge. We started this study, believing that many corporations would be able to cover their need of competencies with older workers. We wanted to identify some of the possibilities as well as problems organizations have in this regard. We also wanted to find and show good examples of organizations that have been successful in achieving this goal. We have studied statistics, theory and practical examples. By performing empirical studies on ten companies in Sweden, we have found that Age Management strategies are more widely spread than we initially suspected. Employers are rather looking for skills than age. We found that the concept of age is enhanced through attitudes from the surrounding environment. An individual, earlier not regarding her- or himself as "older" might just start doing so due to the attitudes of others. We have found several ways of preserving and pass along knowledge of older workers and also that this needs to be done. Our conclusion is that organizations have identified the demographic challenges and that they have initiated processes to meet them. There are several ways of using competencies in all ages and there is a big difference between functional age and chronological age.We recommend that organizations develop Age Management strategies and flexible ways of organize their workforce. E.g. the introduction of an "Alumni", where previous competent staff can register to function as an extra resource

The aging population is a global challenge, meanwhile there's a strain on Swedish healthcare. In order to make healthcare efficient, designers are responsible for developing digital services that can be used by everyone, despite disabilities. To ensure accessibility, services must comply with the European Accessibility Act by 2025, a UN directive the Swedish healthcare website 1177 does not meet. In this study, the user interface will be investigated, based on seniors 65+. Through research in graphic design and user-centered design, the group's challenges, needs and aspirations will be identified through semi-structured interviews. In order to create accessible interfaces, designers need to examine the experience based on both function and visuality. Graphic design thereby constitutes a large part of the experience as a whole and must be reflected upon. The result will contribute with insights to increase the website's accessibility and contribute to improved welfare and equality.

Samhället använder media alltmer idag jämfört med förr och nyhetspubliken matas dagligen av information från olika tidningsartiklar. Äldreomsorg är ett aktuellt ämne i svenska tidningar, både sett till finansiering, personalfrågor och åldrande befolkning med ökade behov av vård och omsorg. Syftet med studien är att undersöka hur media framställer två utvalda problemområden, personalbrist och bristande språkkunskaper, inom äldreomsorgen och hur denna framställan kan påverka samhällets inställning till äldreomsorg. Med en kvalitativ innehållsanalys har totalt 19 tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen analyserats för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Av analysen framkommer det att media har en negativ framställan om äldreomsorg och det har gått att urskilja fyra olika framställningar om varje problemområde från tidningarna. Analysen visar även att den negativa bevakningen av äldreomsorg kan påverka nyhetspublikens åsikter och inställning till äldreomsorg. Personalens dåliga arbetsvillkor på arbetsplatsen har varit dominerande genom tidningsartiklarna, kopplat till dåliga löner och låg status. Studien redogör även för betydelsen av hur media väljer att framställa olika ämnen, genom lockande rubriker och att endast vissa aspekter av ett ämne lyfts fram. Åldrande befolkning har visat sig vara en befintlig och kommande utmaning inom äldreomsorgen och medias framställan om äldreomsorg kan påverka undersköterskor och socionomers yrkesval. Därmed kan medias negativa framställan om äldreomsorg bidra till ökad personalbrist, vilket blir problematiskt när landet står inför en åldrande befolkning och behovet av undersköterskor och socionomer förväntas öka. / The society use media more and more today compared to the past and the news audience is daily fed by information from different newspapers. Elderly care is a current topic in Swedish newspapers, both in terms of financing, staff issues and an aging society with increased need for care and nursing. The purpose of the study is to examine how media present two selected problem areas, staff shortages and lack of linguistics, in elderly care and how this presentation can influence the news audience’s attitude to elderly care. With a qualitative content analysis, a total of 19 newspaper articles from Aftonbladet and Expressen have been analysed to answer the study’s purpose. The analysis shows that media has a negative presentation about elderly care, and it has been possible to distinguish four different presentations about each problem area from the newspapers. The analysis also shows that the negative coverage of elderly care affects the news audience’s opinions and attitude towards elderly care. The poor working conditions of the staff at their workplace has been dominant through the newspaper articles, connected to low wages and low status. The study also explains the importance of how media chooses to present different topics, through appealing headlines and only certain aspects of a topic is highlighted. The aging population is an existing and a future challenge in elderly care and media’s presentation about elderly care can affect assistant nurses and social worker’s choice of career. For that reason, can medias negative presentations about elderly care contribute to an increased staff shortage, which will be problematic when the country is facing an aging society and the need of assistant nurses and social workers are expected to increase.

Äldreperspektivet i stadsplaneringen är ett nästintill outforskat område i Sverige. Samtidigt står vi i Sverige, precis som i många andra länder, inför stora demografiska utmaningar kopplade till den snabbt åldrande befolkningen. Där stadsplanering med ett äldreperspektiv identifierats som en i raden av insatser som krävs för att möta de utmaningar som en åldrande befolkning för med sig. I den här studien har äldrevänlig stadsplanering undersökts utifrån en fallstudie av stadsutvecklingsprojektet Ulleråker i Uppsala kommun. En kommun som sommaren 2016 gick med i Världshälsoorganisationens (WHO:s) globala nätverk för åldersvänliga städer och samhällen, och därmed precis påbörjat sin resa mot att bli en mer äldrevänlig stad. Då äldreperspektivet är ett nytt fenomen i svensk stadsplanering, saknas kunskapen om vad kommunen bör göra för att tillgodose ett sådant perspektiv, vilket utgjort utgångspunkten för denna studie. Studiens syfte har på så sätt varit att bidra med ökade kunskaper om innebörden av äldrevänlig planering, och hur Uppsala kommun skulle kunna utveckla sitt arbete för att på ett bättre sätt tillgodose ett äldreperspektiv. Materialet som legat till grund för fallstudien baseras på dokumentstudier av styrdokument och planhandlingar, samt intervjuer med aktörer som är involverade i stadsplaneringen utifrån ett äldreperspektiv i Uppsala. I studien identifieras en rad faktorer som inom forskningsvärlden framhävts som betydelsefulla vid planeringen av en äldrevänlig stad. Och resultatet från fallstudien tyder på att kommunen, trots att de inte uttalat arbetar med ett äldreperspektiv i stadsplaneringen idag, indirekt tillgodoser vissa delar av äldreperspektivet i sin planering. Samtidigt identifieras i studien en rad förbättringsområden. Bland annat att synen på äldreperspektivet bör tydliggöras och breddas, samt att kommunen bör anta en gemensam målsättning för äldreperspektivet. Likaså föreslås att hanteringen av äldreperspektivet bör ses över, för att förtydliga vilka delar av den kommunala organisationen som ska vara ansvarig för att uppfylla vilka delar av äldreperspektivet. Fallstudien pekar även på att frågan om äldres boende bör lyftas tidigare i planeringsprocessen än vad som görs idag. Slutresultatet från studien, indikerar att ökad kunskap om äldreperspektivet bidrar till att öka medvetenheten om vilka vi planerar för och hur äldre påverkas av olika beslut gällande stadsmiljön, vilket kan ses som en förutsättning för ett medvetet och hållbart samhällsbyggande. / The elderly perspective is currently missing in urban planning in Sweden. At the same time, Sweden and many other countries are facing demographic challenges in terms of an ageing population. However, the integration of an elderly perspective into the planning process of cities can be considered as one of a number of efforts to meet these challenges. In this study, an elderly-friendly planning approach has been investigated through a case study of the urban development project Ulleråker in Uppsala, Sweden. In 2016, Uppsala municipality became a member of the WHO global network for age-friendly cities and communities. Hence, the municipality of Uppsala has just begun its journey towards becoming an elderly-friendly city. Since the elderly perspective is a comparatively new phenomenon in the planning agenda in Sweden, the municipality lacks the knowledge needed to cater for such a perspective. With this as a starting point, the purpose of this study is to advance knowledge of elderly-friendly planning, as well as identify ways in which Uppsala municipality could improve their planning procedures to better meet the needs of the elderly in the urban environment. The case study is based on document reviews of regulatory and planning documents linked to the development project of Ulleråker. In addition, five in-depth interviews have been carried out with actors involved in the planning process from an elderly perspective in Uppsala. The study identifies a number of factors of importance in creating an elderly-friendly urban environment. On the one hand, the result of the case study indicates that the municipality does not explicitly consider an elderly perspective in the municipal planning process. On the other hand, the same case study reveals that an elderly perspective is considered indirectly to some extent. Furthermore, the study highlights a number of areas of improvement in order to strengthen the elderly perspective in Uppsala. For instance, it is suggested that the municipality should broaden its view of the needs of older people in urban environments. In addition, the municipality’s handling of the issue should be reviewed to determine the extent to which different parts of the municipal organisation should be responsible for ensuring different factors in creating an elderly-friendly urban environment. Moreover, the case study also suggests that the dwelling issue of elderly people should be considered at an earlier stage in the planning process compared to what is done today. The conclusion indicates that increased knowledge about the elderly perspective in urban planning may raise the awareness of who we plan for, and how older people are affected by different decisions concerning the urban environment. Which can be understood as a precondition for sustainable development.