No description available.

Bakgrund och problem: År 2011 anmäldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott är det näst vanligast anmälda ekonomiska brottet. Det är ett växande problem och de brottsförebyggande myndigheterna måste använda åtgärder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhället, exempelvis genom att skapa en orättvis konkurrenssituation för företagare. Det kan även skada och hota förtroendet för näringslivet samt leda till en dämpad tillväxt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott är ett omfattande problem så klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet själv, därför är samverkan en viktig del i myndigheternas arbete. Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka åtgärder de brottsförebyggande myndigheterna använder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar. Metod: Vi har använt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vårt uppsatsarbete. Det empiriska materialet utgörs av fem perspektiv som har samlats in genom intervjuer med olika brottsförebyggande myndigheter. Slutsats: Vår slutsats är att de brottsförebyggande myndigheterna främst använder sig av åt-gärderna; information, kontroll samt utvecklande av lagstiftning för att motverka bokförings-brott och de upplever att dessa åtgärder fungerar tillfredställande. Myndigheterna upplever att samverkan är en betydelsefull del i det brottsförebyggande arbetet. De anser att samarbetet dem emellan fungerar bra och att de regionala underrättelsecentren är exempel på väl funge-rande samverkan samt att det mervärde som skapas framförallt består av ett utökat informat-ionsutbyte.

Trots att mobbning är ett känt problem på många skolor råder det brist på kunskap kring åtgärdande arbete mot mobbning. Syftet med denna studie är att öka förståelsen kring mobbning i skolan samt undersöka om några personer som har erfarenheter av att vara utsatta för mobbning kan finna bra sätt att åtgärda pågående mobbning. Arbetet kommer att fokusera på det åtgärdande arbetet.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som drabbar framför allt rökare. En patient med sjukdomen KOL lider av kronisk andningssvikt vilket exempelvis kan påverka hjärtat. Andra konsekvenser som kan uppstå är bland annat osteoporos, minskad muskelstyrka och muskelmassa samt ökad risk att drabbas av malnutrition. Malnutritionen orsakas bland annat av en hög ämnesomsättning i samband med ökat andningsarbete. Malnutritionstillståndet är en riskfaktor för mortalitet och bidrar till att överlevnadstiden minskar. Ett dåligt nutritionstillstånd bidrar även till försämring av sjukdomen KOL. Då det inte finns botemedel mot sjukdomen blir omvårdnaden viktig, vilket gör att det är av betydelse för vårdpersonal att veta vilka åtgärder som kan förbättra nutritionstillståndet hos patienterna. Syftet med litteraturstudien var att beskriva åtgärder och deras effekter vid malnutrition hos patienter med sjukdomen KOL. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där databaser genomsöktes för att hitta vetenskapliga artiklar med studier som svarade mot syftet. Även manuell sökning gjordes. Artiklarnas studier sammanställdes i en tabell. Resultatet visade på tre åtgärder, kostrådgivning, kosttillägg och fysisk aktivitet i kombination med kosttillägg. Kosttillägg var den mest testade och effektiva åtgärden. Både mängden och sammansättningen hade betydelse samt även när patienten skulle inta kosttillägget.

Hur farligt var gruvarbete i början av 1900-talet? I denna uppsats undersöks de olycksfall som inträffade i Falu koppargruva mellan åren 1906-1915. Uppsatsen behandlar totalt 387 st arbetsrelaterade olyckor i och kring gruvan. I uppsatsen framkommer att gruvarbetarna var de som löpte störst risk att råka ut för skador. Sjukskrivningarnas längd varierade kraftigt, men de flesta olyckor medförde en sjukskrivningstid på mindre än 20 dagar. Krosskador, kontusioner, sårskador och ögonskador var de vanligaste följderna av olyckorna. Händer och fötter var de mest utsatta kroppsdelarna, och de flesta olyckorna var följden av fallande stenar eller olyckor i samband med användandet av maskiner och verktyg. Under den undersökta perioden inträffade fyra dödsfall, där tre var direkt arbetsrelaterade medan ett skedde under eftervården av en olycka. De vanligast förekommande skyddsåtgärderna var att installera någon form av skydd kring maskiner eller att mana till försiktighet vid riskabla arbetsmoment.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Sömnen är ett grundläggande behov hos människan och är därför viktig att tillgodose inom sjukvården. Ändå är sömnstörningar ett vanligt problem bland patienter i sjukhusmiljö och särskilt inom intensivvården. Sömnstörningar på en intensivvårdsavdelning orsakas ofta av frekventa omvårdnadsinsatser, behandlingar, sjukdomstillstånd samt högljudd och ovan miljö. Detta kan leda till både psykiska och fysiska konsekvenser så som försämring av immunförsvar, minskad produktion av tillväxthormoner, förlängt sjukdomsförlopp, humörförändringar och upphov av IVA-syndrom. Därför är det viktigt att vårdpersonal får kunskap om hur de bäst arbetar för att främja dessa patienters sömn. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att sammanställa och belysa forskning som beskriver omvårdnadsåtgärder och strategier för att främja sömn hos patienter inom intensivvården. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt där 15 kvalitativa och kvantitativa studier analyserades. <strong>Resultat: </strong>Resultatet redogör för de tre områden som framkom ur dataanalysen och beskriver hur omvårdnadspersonal kan hjälpa patienter inom intensivvård till en bättre sömn. Dessa tre områden var: <em>förändring av personalens arbetssätt genom utbildning, miljöförbättringar </em>samt<em> omvårdnadsåtgärder. </em><strong>Diskussion: </strong>Flera effektiva åtgärder finns presenterade i dagens forskning men fortfarande lider intensivvårdspatienter av sömnstörningar vilket gör det angeläget att fortsätta forskningen kring sömnförbättrande åtgärder hos denna patientgrupp.</p>

<p>I allt större utsträckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) fastställde genom sina miljömål att en klimatstrategi skulle upprättas för att få kännedom om hur verksamheten påverkar klimatet via utsläpp av koldioxid samt tänkbara åtgärder för förbättring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsättningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga vinster.</p><p>Studien syftar till att med hjälp av backcastingmetoden upprätta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta åtgärder för LiU. Det empiriska materialet består utav statistik inhämtad från 2006: års data från: energianvändning, tjänsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har även inhämtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU.</p><p>De slutsatser som dragits genom denna studie är att det med hjälp av backcasting är möjligt att skapa en klimatstrategi. Mer specifika slutsatser dragna för LiU´s kommande strategiarbete är energieffektivisering, alternativa transportsätt avseende tjänsteresor samt alternativa mötesformer.</p>

No description available.

No description available.

I allt större utsträckning blir det vanligare för företag att redovisa sina utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Linköpings Universitet (LiU) fastställde genom sina miljömål att en klimatstrategi skulle upprättas för att få kännedom om hur verksamheten påverkar klimatet via utsläpp av koldioxid samt tänkbara åtgärder för förbättring. Genom identifiering och kvantifiering av problem kan förutsättningar skapas för att möjliga lösningar initieras som i sin tur kan ge såväl ekonomiska som miljömässiga vinster. Studien syftar till att med hjälp av backcastingmetoden upprätta en klimatstrategi, samt ge förslag till konkreta åtgärder för LiU. Det empiriska materialet består utav statistik inhämtad från 2006: års data från: energianvändning, tjänsteresor samt hyrbilsverksamhet. Empiri har även inhämtats via en workshop med Universitetsledning och forskare inom LiU. De slutsatser som dragits genom denna studie är att det med hjälp av backcasting är möjligt att skapa en klimatstrategi. Mer specifika slutsatser dragna för LiU´s kommande strategiarbete är energieffektivisering, alternativa transportsätt avseende tjänsteresor samt alternativa mötesformer.