Studies syfte var att beskriva och analysera vilka åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogram av matematiksvårigheter och vilka åtgärder som kan leda till att eleverna som fick F på nationella proven i matematik i årskurs 6 sedan fick ett godkänt provbetyg i årskurs9. Studiens teoretiska förankring utgick dels från Bronfenbrenners (1994) modell för ekologisk systemteori som utgår från eleven och de olika delar som denne befinner sig i. Men även från de tre olika specialpedagogiska perspektiv, kompensatoriska, relationella och dilemma perspektivet. Med hjälp av tematisk analys har 28 åtgärdsprogram från två olika skolor analyserats. Det resulterade i tre teman, Elevens kunskapsmässiga svårigheter, behov av anpassningar och struktur, Elevens förmåga till fokus och koncentration och Hinder för eleven att visa sina kunskaper.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det bör finnas skillnader i skolornas arbete med att motverka mobbning och nätmobbning. Den empiriska data samlades in genom intervjuer med de fyra olika kommunala högstadieskolors personal och genom en enkätstudie med skolornas elever. Personalen som intervjuades var antingen en rektor eller en biträdande rektor tillsammans med en kurator eller en elevassistent. Eleverna som deltog i undersökningen var från årskurs sju eller åtta från varje skola. Enligt svensk lag måste skolor arbeta mot mobbning i alla dess former. Mobbning kan resultera till negativa effekter och bör därför motverkas. Teorin definierar mobbning med tre kriterier: upprepande, avsiktlighet och obalans i maktförhållande. De här kriterierna uttrycks annorlunda för nätmobbning. Förutom teorier om mobbning och nätmobbning innehåller uppsatsen teorier om mobbningsorsaker och förebyggande åtgärder. Enligt respondenterna är det ingen skillnad mellan mobbning och nätmobbning. Genom det här tycker de att det inte bör vara någon skillnad i det motverkande arbetet. Resultatet från enkätstudien visade att fler elever tycker att deras skola hade ett mer framgångsrikt förebyggande arbete mot mobbning än mot nätmobbning. Slutsatsen som vi drar i diskussionen är att skolorna gör skillnad i processen när mobbning eller nätmobbning har uppstått, i form av bevissamlande. Vi skulle däremot vilja se att det främjande arbetet i framtiden bör involvera information om konsekvenserna av nätmobbning, till exempel påföljderna för den som mobbar och utsattheten för den mobbade. / The purpose of this essay is to research if there should be any difference between how schools prevent bullying and cyberbullying. The empirical data was gathered through interviews with four different public secondary school staff and through surveys with each schools’ pupils. The staff that were interviewed were either a principal or a vice principal together with either a school counsellor or a teaching assistant. The students that participated in the survey were from seventh or eighth grade of each school. According to Swedish law, schools have to work against bullying in all their forms. Bullying can eventuate to negative effects and should therefore be prevented. Theories define bullying with three criteria: repeating, intentionality and an imbalance of power. These criteria are different when it comes to cyberbullying. Besides the theories about bullying and cyberbullying, this essay also includes theories about bullying causes and preventions of it. According to the respondents, there is no difference between bullying and cyberbullying. Due to this, they mean that there should not be any difference in the schools’ preventive work either. The results from the survey showed that more students think their school has a more successful preventive work against bullying than cyberbullying. The conclusion that we draw in the discussion is that the schools make a difference in the process when bullying or cyberbullying has occurred, in sense of evidence gathering. We would, however, like to see that the supportive work in the future will involve information about the consequences of cyberbullying, for example the penalties for the bully and how the victim is affected.

Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera den aktiva arbetsmarknadspolitiken utifrån ett antal långtidsarbetslösas perspektiv. Tyngdpunkten i frågeställningarna har lagts på huvudinformanternas upplevelser, erfarenheter, attityder och åsikter om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även beteendet efter åtgärderna och hur man värderar dem har tagits med. Personer med god utbildning och arbetslivserfarenhet på högre nivå sa sig ha haft större utbyte av åtgärder och visade på större tilltro till deras självförtroendehöjande effekt. Något starkt samband mellan studiemotivation och åtgärder kunde inte finnas hos informanterna. Informanterna uttalade sig negativt om tvångsinslag inom åtgärder men visade sig också ha en förståelse för att vissa mått av tvång måste finnas för att systemet skall fungera. Studien tyder på att upplevt tvång också ger sämre resultat av åtgärderna. Vidare att avhopp eller nekande till åtgärd förekommer trots risken för sanktioner. Angående åtgärders självförtroendehöjande effekt rådde det delade meningar, likaså om deras studiemotiverande syfte. Inslag om vad som uppfattades som tvång väckte misstro och tycks ha lett till sämre studiemotivation eller till avhopp. Det fanns en rädsla hos alla informanter av möjligheten att som arbetspraktikant att bli utnyttjade som billig arbetskraft. Tilltron till att inom en snar framtid kunna skaffa ett lönearbete varierade bland informanterna – hög utbildning i kombination med arbetsuppgifter av kvalificerad karaktär verkar ha ökat tilltron. Angående jobbsökarbeteende visade några informanter på aktivitet, andra på passivitet, detta beteende följde i stort sett tron på åtgärdernas upplevda självförtroendehöjande effekt. För den gruppen människor kan det konstateras en rundgång mellan åtgärder och tider av arbetslöshet. / I den här studien har den aktiva arbetsmarknadspolitiken speglats utifrån fyra långtidsarbetslösa informanters erfarenheter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Studien gjordes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Frågeställningarna tog fasta på informanternas upplevelser, åsikter och attityder kring sin långtidsarbetslöshet. Den har också tagit upp deras jobbsökarbeteende och upplevda chanser till ett framtida lönearbete. Resultatet visade bland att: långtidsarbetslösa medvetet kunde välja att vara utan arbete; att man kunde ha vistats i landet i många år utan att få ett fotfäste på den öppna arbetsmarknaden; att tvångsinslag inom åtgärder väckte misstro; att en ”rundgång” mellan arbetslöshet och åtgärder kunde konstateras; att åtgärder kunde upplevas som ett slöseri; att avhopp från åtgärder kunde ske trots risken för sanktioner från myndigheters sida; med flera resultat.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Personer med demenssjukdom har en dubbelt så hög fallrisk i jämförelse med kognitivt friska i samma ålder. Det är viktigt att systematiskt arbeta preventivt med fallrisk. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomst och utveckling av antal fallhändelser och planerade fallpreventiva åtgärder för personer boende på demensboende i Sverige. Syftet var även att undersöka förekomst och utveckling av träningsinriktade fallpreventiva åtgärder och studera samband mellan fallhändelser, genomförda riskbedömningar och träningsinriktade fallpreventiva åtgärder. Detta för åren 2016–2022. Metod: Studien genomfördes som en ekologisk studie med registerdata från det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Trendberäkningar utfördes med Jonckheere-Terpstra Test och beräkning av Kendall´s Tau. För sambandsanalyserna genomfördes korrelationsanalyser, samt enkla och multivariata regressionsanalyser. Resultat: Det fanns en fallande trend avseende antal fallhändelser mellan åren 2016–2022. De vanligaste planerade fallpreventiva åtgärderna var larm, läkemedelsgenomgång och assistans vid förflyttning. Träningsinriktade fallpreventiva åtgärder planerades in i mycket låg utsträckning. Samband sågs mellan minskat antal fallhändelser och planering av träningsinriktade fallpreventiva åtgärder, främst balans-, muskelfunktions- och styrketräning. Samband sågs även mellan fall och genomförda riskbedömningar för fall. Metodologiska svagheter har uppmärksammats varför generaliserbarheten till hela målpopulationen är svag. Konklusion: Sammanfattningsvis visar resultaten en fallande trend med färre antal fall på svenska demensboenden under åren 2016–2022. Om fler individer skulle fallriskbedömas och fler träningsinriktade fallpreventiva åtgärder skulle planeras in finns möjligheten att förebygga ännu fler fall. Fysioterapeuter bör involveras i det fallpreventiva arbetet för att initiera balans-, muskelfunktions- och styrketräningsinsatser. För att öka tillförlitligheten till resultaten behövs framtida studier som undersöker samband mellan fall och planerade samt genomförda fallpreventiva åtgärder på individnivå.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka erfarenheter lärare samt elever har av avstängning som disciplinerande åtgärd i skolan. Genom att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med tre lärare samt tre elever med erfarenhet av disciplinerande åtgärder försökte jag få svar på̊ studiens frågeställningar och uppfylla studiens syfte. Intervjufrågorna strukturerades upp i före, under och efter en disciplinerande åtgärd för att få syn på respondenternas erfarenheter. Mitt empiriska material diskuterades med hjälp av teorier om kontrollfunktioner och teori om stigma. Resultatet visade att lärares och elevers erfarenheter kunde relateras till kontroll och stigmatisering av normbrytande beteenden i skolan. I slutdiskussionen diskuteras betydelsen av den disciplinerande åtgärden ur lärares och elevers perspektiv.

Syftet med denna studie var att, genom åtta djupintervjuer med enhetschefer, erhålla kunskap om hur de betraktar den egna arbetsplatsens psykosociala arbetsmiljö, med särskilt fokus på deras egna möjligheter att påverka de psykosociala arbetsmiljöproblem som existerar där. Respondenterna beskriver hur de på olika sätt arbetar för att hantera psykosocial arbetsmiljöproblematik. De pekar på vikten av handledning till de anställda samt utbildning där kunskap om stress kan erhållas och hur stressrelaterade problem kan hanteras. Det förebyggande arbetet lyfts fram av respondenterna. Här poängteras vikten av att de i sitt ledarskap strider för tillräckliga resurser för sina anställda samt att de som chefer bör utgå från den enskildes egna behov och önskemål i frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön. Slutsatser som kan dras av denna studie är att frågor som rör den psykosociala arbetsmiljön är betraktat som en ständigt pågående process av våra respondenter samt att problem som existerar på arbetsplatsen kan kopplas till organisatoriska frågor som hög arbetsbelastning och bristande resurser.

Fritidshemspersonals syn på mobbning och hur det kan hanteras. Syftet med detta arbete är att undersöka vad forskning säger om mobbning och hur det kan hanteras, samt även undersöka fritidspersonals syn på detta problem och hur de hanterar mobbning på fritidshemmet. Förhoppningsvis kan fritidspersonal, men även annan personal som jobbar inom skolan, få tips och råd om mobbning och hur man kan hantera detta genom att läsa detta arbete. De frågeställningar som detta arbete utgörs efter är följande:  Vad är mobbning?  Varför förekommer mobbning?  Hur kan man åtgärda mobbning?  Hur åtgärdar man mobbning på fritidshemmet? Den metod som använts är kvalitativ undersökningsmetod med hjälp av semistrutererade intervjuer då personliga åsikter var syftet med dessa. Fem personer med olika utbildningar inom läraryrket som jobbar på fritidshem intervjuades i detta arbete. Fritidspersonal hanterar mobbning på sitt eget sätt med hjälp av en egenkonstruerad plan som de kallar för likabehandlingsplan, och använder då ingen färdigkonstruerad modell från någon forskare. Forskarna som undersökts i detta arbete har varierande synsätt vad gäller mobbning och hur det ska hanteras. Fritidspersonalens åsikter skiljer sig emellanåt från forskarnas, både vad gäller mobbning generellt och hur detta kan åtgärdas. / This essays title in English: After-school centre staffs views regarding bullying and how it can be handled.

Validerat; 20101217 (root)

Denna studies syfte är att undersöka tillagningskök i kommunala skolor och hur dessa praktiskt tillämpar arbetssätt för att minimera matsvinn. I bakgrunden behandlas ämnets ökande nutida relevans, tidigare forskning kring olika typer av interventioner och deras effektivitet samt den aktuella kommunens tidigare åtgärder. Deltagande observationer utfördes sedan vid två tillfällen i tillagningskök hos två mindre skolor i Umeå kommun. Den etnografiska rapporten analyserades taxonomiskt där fyra domäner samt ett antal underdomäner identifierades vilka presenterades tillsammans med utdrag ur narrativet. Resultatet och diskussionen visar och exemplifierar hur de två observerade skolornas kök tillämpar arbetssätt i praktiken. Studien visar att mätningen av matsvinnet i dagsläget inte utförs på ett enhetligt och jämförbart vis vilket försvårar möjligheten att undersöka de svinnreducerande arbetssättens effektivitet. Vidare forskning i ämnet rekommenderas för att kunna fastställa vilka arbetssätt som är effektiva ur ett svinnreducerande perspektiv och även är överförbara till andra skolor. / The purpose of this study is to investigate municipal production of food in school kitchens and the applied procedures used within them to minimize food waste. The background contains information about the growing academic interest in the subject of food waste. It also provides an overview of the scientific literature regarding waste reduction interventions and their efficacy and the earlier measures taken by the municipal regarding the subject. Two participating observations was performed on two schools in Umeå municipality. The ethnographic record of these observations was analyzed taxonomically where four domains and several subdomains were identified which were presented together with excerpts from the narrative. The result and discussion exemplify how the two schools were applying procedures in practice. During the time of this study the measuring of food waste was not performed in a homogenous manner which created difficulty in evaluating the efficiency of the applied procedures. Further research in the subject is recommended to identify which food waste reducing interventions observed are effective and can be transferred to other schools.

Bakgrund: Undernäring är vanligt förekommande bland personer med de-mens. Ofrivillig viktnedgång är en riskfaktor för dödlighet och försämrad funktionsstatus hos äldre. I Sverige finns ca 160 000 personer med demens.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsarbete när det gäller att förebygga och behandla undernäring hos personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt med 14 artiklar som har sammanställts. Artik-larna var både kvalitativa och kvantitativa.Resultat: När analysen var klar framkom fyra kategorier: Behov av utbild-ning, sjuksköterskans kliniska observationer, utformning av måltidsmiljön och sociala interaktioner.Diskussion: Måltidsmiljön hade en stor inverkan på personer med demens-sjukdom. Omgivningen i matsalen anpassades utifrån patientens förutsätt-ning. Den förbättrade måltidsmiljön med sociala interaktioner och sjukskö-terskans kliniska observationer samt utbildning ökade välbefinnande hos och hade en stor betydelse för personer med demens. Den positiva effekten var att det minskade risken för undernäring och förbättrade nutritionsstatus hos personer med demens som var undernärda.Slutsats: Studien visar att personer med demens är i riskzonen för undernä-ring. Genom omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan förebygga och i viss mån behandla undernäring. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>