This paper investigates how Swedish upper secondary school students relate to the financial support available from the Swedish state of education. It also looks at the attitudes of such students to the new CSN[1]truancy rules as they apply to school politics. Is there a difference in students’ attitude to these truancy rules and does that difference depend on the students’ socio-economic standard, whether they come from a wealthy background or a marginalised society or whether they are ethnic Swedish? Does this in any way affect the attitudes of the students? This financial support is only paid to those students who do not skip school. If they lose their right to this contribution because of truancy, their parents will also forfeit the right to the financial subsidies to which they may be entitled. Naturally, this may affect students in different ways, depending on what kind of financial situation their family is in. Do some students go to school out of their own financial interest or out of that of their parents? Through focus-group interviews, students have expressed their opinions, told about their experiences and stated their attitudes with regards to these matters. The results of these interviews are based upon which school they go to and where the school is situated and these results have subsequently been analysed through Max Weber’s and Immanuel Wallerstein’s sociological theories about society, nation, class and gender. [1]Centrala Studiestödsnämnden- Swedish Financial Aid for Studies

Introduktion: Idag rapporterar unga vuxna och ungdomar allt mer stressrelaterad ohälsa. Långa perioder med stress kan orsaka bland annat nedsatt prestationsförmåga, kronisk trötthet, olust, nedstämdhet, minnesstörningar, sömnproblem, domningar och diffusa muskelsmärtor. Ungdomar anser att kunskap om stress och stresshantering i skolan är viktigt för att stå emot stress. I en studie av Svensk Idrottsforskning framgick det att 77 % av flickorna och 63 % av pojkarna ansåg att skolan är den främsta orsaken till stressen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur skolor arbetade/arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar. Metod: För att få syftet besvarat så genomfördes en kvalitativ metod. En frågeguide konstruerades och därefter genomfördes intervjuer med fem kvinnliga skolsköterskor på högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och sammanställdes genom en temaanalys. Resultatet presenterades i fyra teman. Resultat: Resultatet presenterades i följande teman: tillgänglighet till skolpersonal, samtal kring hälsan, skolans stödjande omgivning samt sociala och emotionella aktiviteter i skolan. Det framkom att skolsköterskorna var tillgängliga för eleverna genom att de hade ”dörren öppen”, följde med på aktiviteter och var ute i verksamheten. De hade även hälso- och motiverande samtal med eleverna. Skolsköterskan arbetade också med massage för att reducera elevernas stress. På skolorna arbetade lärare och elever för att skapa en stressdämpande skolmiljö. Det förekom även olika aktiviteter på skolorna i form av SET, värdegrundsarbete, etik och moral samt fritt val. Implikation: Med hjälp av studien kan skolor ta del av varandras arbete när det gäller hur de arbetar preventivt för att reducera stress bland skolungdomar. Fortsatt forskning skulle kunna inkludera elevers åsikter om hur skolor ska arbeta preventivt mot stress.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarstudenters och yrkesverksamma lärares uppfattning om läraryrkets status samt att undersöka en eventuell legitimations inverkan på läraryrkets status. De övergripande frågorna behandlar hur lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets nuvarande status samt vad ett införande av lärarlegitimation skulle kunna ha för inverkan på yrkets status. Vidare frågas om en lärarlegitimation kan professionalisera läraryrket.   I bakgrundskapitlet presenteras för studien viktiga begrepp utifrån olika teoretiska perspektiv. Begreppen profession, status och professionalisering definieras och innebörden av ett legitimationssystem för lärare presenteras. Det empiriska underlaget för studien samlades in med hjälp av en enkät riktad till lärarstudenter på sitt sista studieår samt redan yrkesverksamma lärare från tre geografiska områden.   Resultatet visar att lärarstudenter och yrkesverksamma lärare uppfattar läraryrkets status vara mellan låg och medelhög. Den främsta statushöjande åtgärden är enligt lärarstudenterna och de yrkesverksamma lärarna en höjd lön och lön i proportion till utbildningens längd samt andra jämförbara yrkesgrupper. Ett införande av legitimation för lärare anser lärarna ha viss statushöjande verkan på läraryrket, men ses inte som den enskilt mest statushöjande åtgärden för yrket. Ett legitimationssystem utfärdat av en för lärarkåren utomstående aktör kan inte per automatik ses som en professionaliserande åtgärd för läraryrket.

Syftet med arbetet är att utreda vanligt förekommande fel och svårigheter i matematik hos elever med matematiksvårigheter i årskurserna 6-9. Syftet är även att undersöka hur medvetna eleverna är om sina svårigheter. Vilka kriterier används för att bestämma vem som ska få extra hjälp och stöd? För att besvara mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer av elever, matematiklärare och en specialpedagog samt gjort litteraturstudier. De lärare och den specialpedagog som jag intervjuat anser att många elever med matematiksvårigheter har problem inom taluppfattning och de fyra räknesätten. Bristerna ligger på elementär nivå vilket ger vidare svårigheter, när de avancerar inom matematiken. Medvetenheten hos dessa elever, om sina svårigheter, är ytterst individuella beroende på deras självbild. Lärarna använder olika sorters material exempelvis ALP-test, diagnosmaterialet från Skolverket samt egna diagnoser för att kontrollera om elever kommer att uppnå betyget Godkänt.

Focus of this study is an examination of the Swedish school today, its transformation and complexity when also the community outside of school undergoes changes in shape of among other things a different population composition and new political ideas. More specific the aim of the study is to understand how Gustav Adolfsskolan in Landskrona, a compulsory school in south of Sweden, legitimates the language rule that is in effect in the school. It’s a relatively new measure undertaken in the school and both the problems in the school and this measure have been widely discussed in the public media. The theoretical sources of inspiration have come from Weber, Galbraith and Elias and include power relations and dynamics within social mobility when people establishes in new places. The method used is qualitative and the sources of data have been respondents representing different groups of personnel in the school and school documents. The language rule can be summarized as a discipline crisis measure, which the school legitimate with clear arguments, support from parents and by seeing an improvement in the school, which can be indicating obedience by the pupils. Lacks when it comes to legitimate the language rule show in the dissonance around certain aspects, like how important it is and how the process of decision was. The arguments that have occurred have also been relatively one-sided and by that means you miss important aspects that can be problematic.

Syftet med studien är att ta reda på om lärares och elevernas syn på stress. Blir de stressade eller vid vissa tillfällen känner sig stressade och vad kan i så fall vara orsaken? Vilka möjligheter finns det för att förbättra och vilka hinder kan det finnas för att nå en optimal miljö? Metoden har varit en kvalitativ studie där vi använt oss av intervjuer och observationer. Intervjuerna har sedan analyserat och kopplats till litteraturen. Studien visar att det finns tendens till stress för pedagoger och elever men i olika omfattningar. Det finns gemensamma utgångspunkter för respondenterna vad som stressar dem. För eleverna är ljudnivån en bidragande orsak till stress medan pedagogerna anser föräldrarna som upphov till stress hos eleverna. Tidsbrist är det som framkallar stress hos pedagogerna där arbeten inte genomförs i tid. Som möjlighet att minimera stress i skolan har våra respondenter nämnt massage, struktur, samarbete och införning av mindre arbetsgrupper för eleverna.

Sammanfattning Syftet med studien var att uifrån patienter, närstående och personal belysa de etiska dilemman och svårigheter som kan uppstå vid vård av patienter som får livsuppehållande åtgärder. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteraturstudien visade att etiska dilemman kunde uppstå vid beslut om att avstå, påbörja eller avsluta livsuppehållande behandling. I de granskade artiklarna framkom att det kunde vara stor skillnad på allmänhetens och sjukvårdens förväntningar på vården. Beslut som togs vid vård i livets slutskede var komplexa både ur ett medicinskt och känslomässigt perspektiv. Enighet var önskvärt för att undvika etiska dilemman vid livsuppehållande åtgärder. Centrala problem som framkom ur den granskade litteraturen i föreliggande litteraturstudie var bristande samarbete, kommunikationsproblem och konflikter inom och mellan personal men också konflikter med anhöriga. Vårdpersonal, patient och anhöriga kunde alla bära på skuldkänslor och känslor av vanmakt när det blev uppenbart att det inte finns hopp om att bota. Det var inte alla anhöriga som ville medverka i svåra beslut som kunde leda till döden. Alla patienter ville heller inte att anhöriga var inblandade i besluten. Litteraturstudien pekar mot att fortsatt forskning inom området är önskvärt för att förbättra omvårdnaden för patienter som får livsuppehållande åtgärder.                     Nyckelord: Livsuppehållande åtgärder, etik, konflikter, coping.

Det samhälle vi lever i idag är påfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohälsa och många av dem har svårt för att anpassa sig såväl i hemmet som i skolan. Detta visar att även om det handlar om barn som lever i ett välmående samhälle, är det många som inte har en bra uppväxt, vilket ger brister i barnets utveckling. Förskolelärare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har därför oftast lätt att se om de mår bra eller inte. Barns hälsa kan påverkas av olika faktorer. De faktorer som påverkar barnet mest är de som befinner sig inom mikrosystemet, familjen, förskolan, skolan och kompisarna. Familjens betydelse för barnet och också förhållanden som kan påverka barnets utveckling negativt. Uppsatsen undersöker vad pedagoger gör då de har misstanke om att barnet befinner sig i riskzonen för negativ utveckling. Intervjustudien på 8 förskolelärare visar att föräldrakontakten är av stor betydelse vid sådana misstankar.

Syftet med vår uppsats har varit att få en inblick i hur undervisande lärare i årskurs tre kan upptäcka och hjälpa elever som har svårigheter i sin läsning och skrivning. Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ metod och vårt insamlade material bygger på intervjuer som vi genomfört med undervisande lärare i årskurs tre. Resultatet av vår studie visar att samtliga av de intervjuade lärarna kan upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter genom observation samt kartläggning och tester. Vi ser bland annat att de flesta lärarna genomför en kartläggning av eleverna för att se var de befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. På detta sätt kan lärarna upptäcka elevers svårigheter med läsning och skrivning samt vidta olika individanpassade åtgärder som kan underlätta för elevens fortsatta inlärning. De åtgärder vi ser att lärarna vidtar kan exempelvis vara: olika former av pedagogiska hjälpmedel samt individanpassat material. Vårt resultat visar också på betydelsen av att på olika sätt motivera eleverna i det dagliga arbetet samt hur betydelsefullt en god kontakt med föräldrar samt kollegor är för att på ett optimalt sätt kunna hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med denna studie var att undersöka kunskapsnivån gällande nutritionsarbete hos sjuksköterskor samt att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor kan vidta som ansvariga för nutritionsarbetet. Metoden som användes var en litteraturstudie där 15 artiklar granskades. Att sjuksköterskor har bra kunskaper inom nutritionsomvårdnaden framkom i några studier. Sjuksköterskor ansåg till exempel att nutritionsplaner och dokumentationer av nutritionsomvårdnad var viktiga. De ansåg även att kosten var viktig för en god hälsa. Sjuksköterskor bedömde sig själva ha tillräckligt med kunskaper om vikten av en adekvat nutrition. Dock framkom även i många studier att nutritionsomvårdnaden brister. Trots att sjuksköterskor ansåg att kosten var en viktig del i omvårdnaden prioriterades den inte. Sjuksköterskor deltog sällan vid måltiderna och hade därför svårt att utföra ett gott nutritionsarbete. Dokumentationen visade sig i många studier vara bristfällig. Det visade sig även att sjuksköterskor inte ansåg sig själva ha tillräckligt med kunskap i nutritionsomvårdnaden. De omvårdnadsåtgärder som visat sig ge goda resultat var utbildningar till personalen angående nutritionsomvårdnad. Om sjuksköterskor är mer involverade i matserveringen får de bättre insikt i hur patienter äter och kan assistera, vilket bidrar till högre energiintag. Även patienterna kan med fördel involveras mer i sin nutrition vilket visat sig leda till ökat energiintag.